- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

mera kan utblåsas i gasform genom
avloppsventilerna.

I Rolls-Royce laboratorierna har man undersökt
blyoxids inverkan vid hög temperatur på vissa slag
av material som exempelvis stellit. Fig. 2 visar
förloppet av en preliminär undersökning av blyoxids
korrosion på stellitprov, som bibehållits vid olika
temperaturer under fyra timmar. Som synes är
korrosionen tämligen obetydlig upp till 650°C, varefter
dess verkan hastigt stiger upp till 700°C; därefter
förblir den konstant till 900°C temperatur för att sedan
stiga mycket snabbt. En mycket enkel metod att
fastställa huruvida ventilstålet har korroderat på
detta sätt är genom att använda en vanlig magnet.
Austenitiskt stål är ju omagnetiskt, under det att det
av korrosionen bildade ytskiktet består av magnetisk
järnoxid, vilket lätt kan fastställas med hjälp av
magneten.

Dylika skador på ventilerna kunna undvikas på
två sätt, endera genom effektiv kylning (saltkylning
av ventilerna) eller också genom att begagna sig av
ett material, som är särskilt motståndskraftigt mot
korrosion. I praktiken använder man sig givetvis av
båda metoderna i förening för att söka få fram
ventiler, som äro motståndskraftiga under alla
temperaturförhållanden. Det nu för tidén mest använda
ventilstålet har följande sammansättning:

\-Posvehad stellit

Tabell l.

C ..... 0,35— 0,45 %

Cr ..... 12,50—14,80 %

Ni..... 12,50—14,50 %

Mn –– 0,50— 1,00 %

Si ..... 1,00— 1,75 %

W ..... 2,00— 3,00 %

S......ej över 0,03 %

P ..... „ „ 0,03 %

Detta slags stål har visat sig mycket
motståndskraftigt mot korrosion vid höga temperaturer och
ventilspindlarna rosta icke heller vid vanlig
temperatur. På så gott som alla moderna flygmotorer äro
ventilsätena utförda av stellit. Som detta materials
motståndskraft mot korrosion är mycket större än
vanliga ventilståls, måste man tillgripa detta för att
uppnå tillfredsställande livslängd hos ventilerna och
undvika urbränningar.

I amerikanska motorer användas i allmänhet
salt-fyllda ventiler med ihåliga huvuden. Som man
dessutom lägger stor vikt vid effektiv kylning av
ventilstyrningen för att bortleda värme från spindlarna,
uppnås på detta sätt en mycket måttlig
motortemperatur, särskilt om man tar i betraktande
storleksordningen av den utvecklade effekten. Vid full last är
motorns temperatur förmodligen ej över 650°C.

I England använder man sig av ventiler, som
endast ha spindlarna saltfyllda. Härigenom blir
ventil-huvudet starkare upphettat, än vad som är fallet när
även detta är ihåligt och saltfyllt, varav följer
starkare korrosion av de ytor, som utsättas för avgaserna.
En förstöring av dessa ytor kan under vissa
förhållanden och hög belastning medföra för tidig tändning,
varför man ofta stellitbekläder hela ventilhuvudets
yta.

Under det att stellit använt för beklädnad av
ventilsätet har stor motståndskraft mot korrosion och
erosion, har det däremot visat sig, att stellit redan
efter 50 till 100 timmars drift med full last skalas av
de ventilhuvuden, som beklätts härmed, varvid en
synnerligen ojämn yta uppstår.

ABC.

Fig. 3. Tre typer av saltkylda ventiler.

Ett annat liknande material, som framställts för
samma ändamål som stellit, men som ej tycks lida
av felet att skalas av så lätt, är "Brightray", som
framställes av Henry Wiggin & Co, Ltd. Brightray
består av omkring 80 % Ni och 20 % Cr. Då
användning av austenitiska stål i ventilspindlarna ofta
medför att ventilerna, då de bli upphettade, kunna
fastna i ventilstyrningen på grund av dessa ståls
relativt höga utvidgningskoefficient, så har man hittills
varit van att räkna med ett tämligen stort spelrum
för att säkra sig mot denna olägenhet. Då man
emellertid nu har möjlighet att använda sig av
saltkylning av ventilerna, kan man i stället inrikta sig på att
söka få värmen från ventilspindeln bortledd så
effektivt som möjligt. Därför utföres spindeln av nitrerat
stål för att hindra den från att fastna och
spelrummet göres så litet som möjligt för att man skall få
god termisk kontakt. Spelrummet vid en
"Cyclone"-motors avloppsventiler är sålunda 0,004" för en
spindeldiameter på 11/16".

Man torde emellertid snart ha nått den punkt i
utvecklingen, då man måste tillgripa ventiler med
ihåliga huvuden, som kunna kylas i hela sin
utsträckning. Därvid komma emellertid vid vissa motortyper
svårigheter att uppstå på grund av den
formförändring av ventilsätena, som är omöjlig att undvika vid
somliga konstruktioner. Ett typiskt exempel på detta
äro de vätskekylda motorerna av blocktyp. I dessa
motorer är det svårare att undvika urbränningar, än
som är fallet vid luftkylda motorer med separata,
radiellt ställda cylindrar.

Fig. 3 visar några allmänt använda typer av
salt-kylda ventiler.

En av de viktigaste betingelserna för att man skall
kunna få avloppsventilerna att arbeta
tillfredsställande är, att cylinderlockets utformning är lyckad.
Här erfordras en styv konstruktion med goda
kyl-möjligheter, så att uppkomsten av formförändringar
runt ventilsätena framför allt undvikes. Detta blir
ännu mer betydelsefullt då det är fråga om
användning av fullt kylda ventiler, som äro mindre elastiska
och också arbeta vid lägre temperaturer.

I England användes fortfarande med gott
resultat N. M. C.-stålen i ventilsätena, men i allmänhet
beklädas dessutom de mest utsatta ytorna med stellit
på samma sätt som ventiltallrikarna. Skoningarna
av N. M. C.-stål fästas i cylinderlocket med gängning
och krympning och enligt den erfarenhet, man haft,
liar detta visat sig tillräckligt för att de ej skola
lossna. På andra håll, där man använder annan form

19 febr. 1938

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free