- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

Hästkraf tant al.

För att få jämförelsetal utgår jag då från det
antagandet, att bensinmotorn ger 100 hkr. Jag
begagnar tillfället att kraftigt framhålla, att jag här icke
rör mig med ett absolut tal utan med ett antaget tal.
Så uppställer jag frågan: hur många hästkrafter får
jag ut ur en lika stor hesselmanmotor?

När vi började med hesselmanmotorerna, var
skillnaden mellan bensin- och hesselmanmotorerna ganska
stor i detta avseende. Vi kommo ifråga om
hessel-manmotorn icke på långa vägar upp till
hästkraftbelopp, som svarade mot dem vi erhöllo ur lika stora
bensinmotorer. Men hesselmanmotorn har i det
avseendet undergått en mycket glädjande utveckling.
Vår lilla motor på 4,4 liters cylindervolym ger 95 %
av motsvarande bensinmotor, och motorn på 6,7 liter
ger 98—100 % av motsvarande bensinmotor. Jag
har mig bekant, att hesselmanbolaget gör anspråk på
att deras nuvarande konstruktioner ge 100 % av lika
stora bensinmotorer. Men för att jag inte skall kunna
bli beskylld för överdrifter till hesselmanmotorns
fördel, vill jag i den tabell, som jag har för avsikt att
så småningom komma fram till, räkna med ett värde
av 95 hkr för hesselmanmotorn.

Om jag då uppställer samma fråga beträffande
dieselmotorn, har jag givetvis svårare att med
sakkunskap besvara den, eftersom Volvo icke tillverkar
några dieselmotorer. De senaste sammanställningar,
som jag sett från tyskt håll, lämna som medeluppgift,
att dieselmotorn skulle ge 84 % av bensinmotorn.
Jag sätter i min tabell in 85, ocli då har jag ändå inte
tagit hänsyn till det förhållandet, att de stora
dieselmotorerna ännu så länge icke kunna köras med
samma höga varvtal som både bensin- och
hesselmanmotorerna. Det vill förefalla, som om
möjligheten att hålla uppe dieselmotorernas hastighet
minskas allt efter som motorerna växa i storlek.

Och så komma vi då till generatorgasmotorn. Om
jag där räknar med en motor utan kompressor, så
tror jag inte, att jag gör mig skyldig till någon
ovänlig behandling av generatorgasmotorn, om jag åsätter
den ett värde av 70 hkr. Siffrorna 60 och 65 nämnas
mycket ofta.

Jag sammanställer nu siffrorna beträffande
hästkrafterna :

Bensinmotorn 100 Dieselmotorn 85

Hesselmanmotorn 95 Generatorgasmotorn 70

Vikter.

Om jag på samma sätt som tidigare ger
bensinmotorn vikten 100, så har jag mycket lätt att uppge
vikten för hesselmanmotorn. Den är både för vår
lilla och vår stora motor — och jag tror jag kan säga
samma för hesselmanmotorer i allmänhet —■ 105.

Ifråga om dieselmotorn har jag även i detta fall
mycket större svårigheter att lämna en riktig vikt.
De amerikanska siffror, som jag fått, förefalla mig
alldeles för höga. Hos tvenne amerikanska
tillverkare, av vilka den ene gör bensinmotorer och
dieselmotorer, den andre bensinmotorer, hesselmanmotorer
och dieselmotorer, har jag fått den uppgiften, att en
10,7-liters motor i dieselutförande skulle väga 33 %
mer än motsvarande bensinmotor, och att en 5-liters
motor skulle väga 48 % mer än motsvarande
bensinmotor. Dessa siffror äro högre än vad vi äro vana

vid i Europa, och amerikanarna trodde själva, att
när de komma fram till tillverkning i större skala, så
komma dieselmotorerna att bli lättare. Ännu så
länge ha de emellertid att kämpa med rätt stora
svårigheter för övervinnande av de stora
förbrännings-trycken i dieselmotorn. De få tillgripa både grövre
och speciellt härdade vevaxlar och betydligt större
lager än de äro vana att göra ifråga om
bensinmotorerna.

När jag ansatte de amerikanska vännerna och
frågade dem vad de trodde att det slutliga
viktförhållandet mellan bensinmotorer och dieselmotorer skulle
bli, om bensinmotorn vägde 100, uppgåvo de för
dieselmotorn "över 120". Jag känner mig därför icke
ha gjort dieselmotorn någon orätt, om jag i min
tabell inför dieselmotorn med värdet 120.

Vikten på generatorgasmotorn är lätt att fastställa,
ty där har jag att till den vanliga bensinmotorn räkna
de utav tillverkarna uppgivna vikterna på
generatoraggregatets olika delar. Jag har därvid använt mig
av vikten 270 kg, och med utgångspunkten 450 kg
som medelvikt för motorerna, kommer jag för
generatorgasmotorn till jämförelsetalet 160.

Jag sammanfattar vikterna på följande sätt:

Bensinmotorn 100 Dieselmotorn 120

Hesselmanmotorn 105 Generatorgasmotorn 160

Framställningskostnad ocli priser.

Om jag ifråga om framställningskostnader och
priser sätter bensinmotorn till relationstalet 100, så
har jag fortfarande rätt lätt att uppge motsvarande
siffra för hesselmanmotorn. Volvos lilla
hesselmanmotor kostar i sådant fall 225 ocli Volvos stora
hesselmanmotor kostar 170. Jag insätter som
medelvärde för hesselmanmotorn siffran 200.

När jag kommer till dieselmotorerna, så rör jag
mig återigen på okänd mark, och vad som särskilt i
Amerika förrycker en jämförelse, är den
omständigheten, att de små bensinmotorerna tillverkas i mycket
stora kvantiteter och därför komma ned i mycket
låga priser, under det att de stora bensinmotorerna,
de små dieselmotorerna och de stora dieselmotorerna
samtliga tillverkas i små serier. Jag skall här lämna
några sifferuppgifter för de motorer som jag tidigare
talat om.

Hos den ena amerikanska firman kostar

en 5 1 dieselmotor ................. 860 doll.

„ 5 1 bensinmotor ................. 180 „

Skillnad 680 doll.

Hos den andra firman kostar

en 10,7 1 dieselmotor ............... 1 500 doll.

„ 10,7 1 bensinmotor ............... 970 „

Skillnad 530 doll.

De båda firmorna äro varandra fullt jämförbara
ifråga om framställningskostnader ocli
försäljningspriser.

Nu framgår det av denna sammanställning, att
prisskillnaden för den lilla dieselmotorn är större än
prisskillnaden för den stora, men jag tror, att jag
ger ett riktigt omdöme, om jag säger, att detta i
första hand är beroende på den lilla bensinmotorns
låga pris. Amerikanarna framhöllo vid flera
tillfällen, att de icke kunde räkna på att få fram ett

16 april 1938

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free