Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
kvantitetstillverkning av dieselmotorer här i landet
för bildrift icke ligger inom det som man har att
räkna med under de närmaste ären.
Direktör C. A. JACOBSSON.
De föregående talarna hava behandlat nuvarande
läget inom motor- och bilområdet och därvid speciellt
de ekonomiska detaljer, som göra sig gällande i
utvecklingen.
Under senare tiden har bränsleproblemet börjat
spela en allt större roll, i det att flera länder söka
göra sig oberoende av import av motorbränslen.
Särskilt i Tyskland och Italien är denna tendens tydligt
framträdande. Bränsleproblemet är emellertid en
fråga, som icke kan bedömas som en ensamstående
fråga, utan måste betraktas i samband med
förhandenvarande motorer.
I de länder där frågan 0111 inhemsk produktion av
bränslen blivit särskilt aktuell har man gått fram på
två delvis skilda linjer, i ena fallet framställning av
syntetiska bränslen av praktiskt taget samma
karaktär som sådana normalt förekommande på marknaden
och dels framställning av rena ersättningsbränslen,
varmed jag menar sådana, som icke i och för sig
kunna finna någon större användning i fri konkurrens
under fredliga förhållanden.
Som jag nämnde, bör bränslefrågan bedömas i sam
band med motorproblemet, och i det följande vill jag
lämna en orientering över olika motortyper och deras
förmåga att drivas med olika förekommande bränslen.
Förgasar-, diesel-, hesselmanmotorer.
Förgasarmotorer.
Förgasarmotorn kräver ett lättflyktig^ bränsle vid
förhandenvarande temperatur och blir därför relativt
begränsad vid bränsleval. Genom olika tillsatsämnen,
bl. a. blytetraetyl, har man lyckats förbättra
bensinens knackningsförhållanden. Fotogen och lättare
oljor kunna användas. Fordras härvid en
förvärmning av förbränningsluften, medför detta lägre
volymetrisk verkningsgrad och åtföljande effektförlust.
Dessutom erbjuda de svårflyktiga bränslena rätt stora
startningssvårigheter.
För Sveriges del ha vi sprit som ett idealiskt
tillsatsbränsle till bensin. Denna blandning går i
handeln under namnet lättbentyl. Denna tål en högre
kompression än bensin eller liar med andra ord högre
knackningsfasthet. Man erhåller en bättre ekonomi
vid tidigare tändning och därjämte även högre effekt.
Lättbentylen är följaktligen ett ekonomiskt bränsle
och utgör en direkt ersättning för bensin.
De ur trä, skiffer och andra bituminösa material
framställda lätta syntetiska bränslena erbjuda en
dyrbar framställning och måste för att bliva lönande
bliva föremål för radikala skattelättnader. De
utredningar som hittills företagits ha givit negativt
resultat, och dessa bränslen ha dessutom visat sig svåra
att lagra genom bl. a. hartsutfällning och inre
omvandlingar under lagringstiden.
Vad slutligen generatorgasen beträffar ger den en
avsevärt lägre effekt (ca 70 %) än bensin. Denna
lägre effekt orsakas delvis av den dåliga volyinetriska
verkningsgraden som erhålles med de från
generatorn kommande gaserna. En intressant utveckling
mot högre effekter har erhållits genom användning av
kompressor före motorns insugningsrör.
Kompressorer äro emellertid ett ganska dyrbart aggregat.
Ge-neratorgasfrågan har från statsmakternas sida blivit
gynnad genom avsevärda skattelättnader.
Aggregatet är emellertid skrymmande och bränslet
svårtrans-portabelt, varför man kan fråga sig huruvida systemet
kan bli ekonomiskt bärigt.
Dieselmotorer.
Komma vi så över till dieselmotorn, erbjuder den
svåra konstruktions- och tillverkningsproblem.
Dieselmotorn använder tyngre bränslen ocli är begränsad
när det gäller kvalitet på bränslen. Oljans
tändnings-värde måste ligga inom vissa gränser. Oetenvärde
bör vara över 45, vilket medför, att bränslet har hög
stelningspunkt. För Sveriges del med kallt klimat
äro dessa bränslen med högt cetenvärde och hög
stelningspunkt mindre lämpade.
Hesselmanmotorer.
Hesselmanmotorn är i hög grad oberoende av
bränslets tändningsegenskaper, då den arbetar med
elektrisk tändning. Motorn arbetar med direkt
bränsleinsprutning liksom förhållandet är vid
dieselmotorn. Effekten är hög och lika med
förgasar-motorns saint överlägsen dieselmotorns.
Hesselmanmotorn kan använda såväl lättflyktiga som
svårflyktiga bränslen och är mer än någon annan
motor oberoende av bränslekvaliteten. Den arbetar
speciellt bra med bränslen, vilka hava lågt cetenvärde
och låg stelningspunkt och passar därför ett kallare
klimat som Sveriges. Vidare kan motorn lätt
omändras att drivas med generatorgas och utan större
ändringar med en hel del olika andra bränslen. Så
ha t. e. prov gjorts med tjärolja, ren sprit, sprit
-f-5 % vatten och slutligen skifferolja. Det sistnämnda
bränslet är särskilt av intresse för vårt land, då vi
äga stora kända skifferlager, ur vilka enligt
beräkning kunna utvinnas ca 200 000 000 ton olja. Denna
olja har lågt cetenvärde och låg stelningspunkt och
är sålunda lämplig för hesselmanmotorn.
Som jag nämnde att börja med, har bränslefrågan
vunnit särskilt intresse i Tyskland och Italien och i
samband härmed hava i båda dessa länder vissa
undersökningar gjorts med hesselmanmotorer.
Resultatet av dessa undersökningar hava publicerats under
sistlidna höst, och ett referat av de slutsatser, som
respektive föredragshållare kommo till, torde vara av
intresse. Resultaten i Tyskland framlades av
professor Wilcke, anställd vid I. G. Farbenindustrie, och
publicerades i sista häftet av Autom. Techn. Z. och
i Italien av majoren vid artilleriet, Edmondo Tatti.
Professor Wilcke anför som slutomdöme: "Till slut
vill jag lämna en jämförelse mellan diesel-,
hesselman- och Ottomotorer, med vilka senare menas
förgasarmotorer. Beträffande medeltryck, med andra
ord effekt, så äro hesselmanmotorn och
förgasarmotorn ungefär likvärdiga, mot att dieselmotorns
effektiva medeltryck är lägre. Ur ekonomisk
synpunkt är däremot dieselmotorn överlägsen, ty icke
ens hesselmanmotorn når dieselmotorns gynnsamma
förbrukningssiffror.
Ur driftsäkerhetssynpunkt äro hesselman- och
dieselmotorn ungefär likvärdiga. Rörande lättheten att
starta är dieselmotorn underlägsen både hesselman-
16 april 1938
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
