Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
Redaktör : NILS GUSTAFSSON
utgiven av svenska teknologföreningen
INNEHÅLL: Inkörningsoljor för automobilmotorer, av ingenjörerna K. T. Arter och R. Sundström
slitning. — Bilen och vägen, diskussion.
Cylinder-
Inkörningsoljor för automobilmotorer.
Av ingeniörerna K. T. ARTER och R. SUNDSTRÖM.
Det anses allmänt att en ny maskin fordrar
särskild behandling under den första
användningsperioden. Ifråga om automobilmotorer föreskrivas
vanligen maximihastigheter, vilka icke få överskridas
förrän den s. k. inkörningen fullbordats. Vissa
motorfabriker pläga själva utföra en del av
inkörningsprocessen genom att någon tid låta de nya motorerna
drivas med annan kraftkälla, varefter de startas och
köras med låg belastning tills den första stelheten
övervunnits. Även därefter tillrådas dock köparna
att icke överskrida exempelvis 60 km/tim. under de
första 500 à 1 000 kilometrarna.
Omsorgsfull inkörning är besvärlig för såväl
motor-fabriken som köparen, och båda skulle säkerligen
välkomna en metod för undvikande av dylika
långsamma och obekväma processer, varvid som villkor
emellertid måste sättas att motorn icke skadas. För
närvarande torde det icke vara praktiskt möjligt att
till lågt pris framställa en motor, som icke kan
förbättras medelst omsorgsfull inkörning, men i det
efterföljande skall visas hur inkörningsprocessen kan
påskyndas genom användning av speciellt för
ändamålet framställda smörjoljor.
En nyborrad cylinder eller en slipad kolvring ser
jämn och polerad ut, och noggranna mätningar
upp-vi a diametervariationer vanligen icke överstigande
0,01 mm. I verkligheten är emellertid denna yta
långt ifrån jämn. Som ett exempel visar fig. 1 ett
fotografi av en ny kolvring, i 400 gångers förstoring.
Ojämnheterna i ytan framträda tydligt.
Smörjoljans kanske viktigaste funktion är att
åstadkomma en hinna, som åtskiljer de rörliga
ytorna och hindrar direkt kontakt. Risk föreligger
nämligen att metallytorna skadas, då sådan direkt
kontakt uppstår. Ett omfattande forskningsarbete
har bedrivits i syfte att klarlägga orsakerna till
"skärning", som detta fenomen vanligen kallas, och den
roll smörjoljan spelar för dess förhindrande. En
mikroskopisk undersökning av metallytornas
struktur förslår icke. För att penetrera fenomenet blir
det nödvändigt att betrakta materialet som en
struktur av molekyler och atomer.
Varje yta omges av ett attraherande fält
härrörande från atomerna. Attraktionen är synnerligen
kraftig, ehuru fältet verkar endast på en mycket kort
sträcka, sannolikt icke mer än 1 à 3 Å från ytan.
Denna attraktion beror på samma krafter som alstra
kohesion inom metallen.1 När två jämna ytor glida
mot varandra, uppstår vad som allmänt kallas
friktion; med andra ord, den ena ytans rörelse över den
andra motverkas av friktionen. Denna friktion beror
huvudsakligen på omättade molekylära attraherande
krafter mellan ytorna. Friktionen mellan två torra
ytor är proportionell mot belastningen eller
normaltrycket, och förhållandet mellan dessa kallas
friktionskoefficient. Man känner att
friktionskoefficienten varierar beroende på ytornas material. Detta
förklaras genom att olika material ha attraherande
molekylära fält av olika styrka.
Smörjoljan minskar friktionen mellan två
sinsemellan rörliga ytor genom att neutralisera de omättade
molekylära krafterna. Som redan nämnts verka dessa
krafter endast helt nära ytorna (1 à 3 Å). Om en
oljehinna av tillräcklig tjocklek förefinnes, blir
friktionsmotståndet gentemot rörelsen sålunda endast
beroende av smörjmedlets interna friktion, men
oljehinnan kan pressas ut om trycket blir tillräckligt
stort, och i
ytterlighetsfallet förmår oljan icke
längre fylla sin funktion.
Fig. 2 visar den rörelse
som tankes äga rum
mellan två metallytor samt
dessas utseende. I den
mån oljehinnan tryckes
ut, närma sig ytornas
ojämnheter varandra, och
en del av dem kollidera,
vilket troligtvis ger
upphov till ytterligare ett
slags friktion förutom den
som uppstår genom molekylär attraktion. Slutligen
pressas oljan ut helt och hållet, och den
molekylära attraktionen förorsakar dä att de mot
varandra stående upphöjningarna i ytorna momentant
smälta samman. Ytornas rörelse medför att dessa
lokala sammansmältningar åtskiljas igen, och
därigenom uppstå skador på ytorna på ett stort antal
begränsade ställen. Dylika sammansmältningar
i I uppsatsen "Molecular Forces in Friction and Boundary
Lubrication" av N. K. Adam, framlagd vid "The General
Dis-eussion ön Lubrication and Lubricants", Inst. Mech.
En-gineers, London, 1937, återfinnes en intressant översikt över
detta ämne.
16 apbil 1938. häfte 4
65
Fig. 1. Ny kolvring X 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
