- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

Fig. 2.

Förhållande mellan eetanvärde och dieselindex resp.
anilinpunkt.

Olja nr

1 0,858 5,6 67,5 CC 50 44

2 0.866 4,5 57,2 °C 42 38

3 0^59 6,6 67,4 °C 50 42

4 0^860 7,6 63,2 °C 47 42

5 0,838 7,6 71,8 °C 59 62

6 0,853 6,9 63,1 °C 49 42

7 0,844 5,7 62,0 °C 51 44

8 0,853 9,3 72,8 °C 55 52

9 0,855 6,3 63,3 °C 49 42

10 0,845 5,0 64.6 °C 52 44

11 0,857 10,7 7 6 6 °C 56 54

Sp. vikt
20/4 °C

Visk. 20 °G

Anilin
punkt

Dieselindex

Cetanvärde

Inprickas förhållandet cetanvärde — specifik vikt
och cetanvärde — viskositet på millimeterpapper
framgår att intet samband torde föreligga, något som
på grund av den konsumerande allmänhetens alltjämt
stora förtroende till dessa analysvärden är av intresse

att notera. Man får hoppas att motorfabrikanternas
instruktionsböcker, vilka fortfarande i viss
utsträckning föreskriva lämpliga värden för specifik vikt och
viskositet, revideras, varvid teknologföreningens
fordringar för brännoljor borde kunna tjäna till
ledning. En sådan revision skulle helt säkert vara till
nytta för samtliga berörda parter: den konsumerande
allmänheten, motorfabrikanter och oljeleverantörer.

Beträffande viskositetsvärdena i tabell 3 kan man
som ett kuriosum anteckna, att två av oljorna, nr 8
och nr 11, icke uppfylla teknologföreningens
leverans-fordringar, i det viskositeterna i bägge fallen
överstiger 9, trots det att cetanvärdena, 52 resp. 54, höra
till de bästa i samlingen.

Trots att såväl engelska som amerikanska
institutioner standardiserat metoder för bestämning av
cetanvärde torde man får räkna med ytterligare någon
tid innan apparaturen och tekniken bibringats sådan
säkerhet att bestämning av cetanvärden kan ske med
samma noggrannhet som oktanvärden. En tolerans
av ± 2 enheter anses representera gränsen för den
noggrannhet man nu kan göra anspråk på ifråga om
cetanvärden medan motsvarande marginal för
oktanvärden f. n. är ± 1.

hörande problem och enligt förljudande kommer årets
upplaga av ASTM "Standards ön Petroleum Products
and Lubricants" att innehålla en tentativ metod för
bestämning av cetanvärde i en modifierad CFR
motor.

I tabell 3 visas cetanvärden jämte specifik vikt,
viskositet, anilinpunkt och dieselindex för ett antal
brännoljor, representerande de vanligaste märkena
på svenska marknaden under det senaste året.
Cetanvärdena variera mellan 38 och 62; de vanligaste
värdena äro 42 resp. 44. I fig. 2 visas det grafiska
sammanhanget mellan cetanvärde och anilinpunkt resp.
dieselindex varav framgår, att dieselindex torde vara
att föredraga såsom approximativ indikeringsmetod.

Tabell 3.

Start av dieselmotorer i traktorer.

För start av en dieselmotor erfordras en effekt, som
är tillräcklig för att bibringa motorn ett så högt
varvantal vid erforderlig kompression att för tändning
erforderlig temperatur uppnås. Då yttertemperaturen är
under fryspunkten, är detta ofta förbundet med vissa
svårigheter. Detta är i särskilt hög grad fallet med
sådana motorer, som äro inbyggda i traktorer, varför det
torde kunna vara av intresse att se, hur långt
utvecklingen nått på detta område i U. S. A.

Fig. 1. Dieselmotor avsedd för start med bensin.
Motorn inställes för bensinstart genom vridning av
startveven (1). Härvid öppnas ventilen (3) till
förbränningsrummet för bensin (4), som är försett med
tändstift (5). Då startveven vrides, slutes också
ventilen (6), varvid luftintaget spärras och ventilen (7)
öppnas och bränsleluftblandningen insuges genom
förgasaren (9) och inloppsröret (8). Magnetapparaten
sättes också i funktion. Sedan motorn roterat ett på
förhand bestämt antal varv, löses bulten (2),
kopplingen till motoraxeln och motorn övergår till att
arbeta såsom dieselmotor.

15 okt. 1938

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free