Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknis k Tidskrift
utför, se fig. 9, blir kurvans förlopp påtagligt lugnare.
Troligen beror detta dels på försäljningsarbetet/s bättre
organisation, dels på en förändring i köparnas
inställning. Bilköpet är ej längre för individen det stora
äventyret, som han kastar sig in i "när andan faller
på"; det är numera en "affär". Bilen som lyxvara
börjar så småningom ersättas med bilen som bruksvara.
Under 1933 passerar kurvan så sitt minimum med
endast 7 300 nya vagnar inregistrerade under tiden
1/5 1932—30/4 1933.
Utvecklingen därefter till den 1 okt. 1938 framgår
mer än tydligt nog ur fig. 9.
Man observerar först och främst den ständiga
ökningen. Ännu visar sig ingen avmattning. Även om
kurvan nu skulle svänga och övergå i en vågrät linje
(och vem kan väl tro på det, som har haft något med
kurvor att göra) skulle vi behålla en försäljning av
cirka 41 000 vagnar per år.
Vidare konstateras kurvans lugna förlopp. Inga
oroliga fluktuationer. Den är ännu under sjätte
uppgångsåret utan de nyckfulla variationer, som skulle
kunna tyda på att tiderna nu blivit så goda att "väder
och vind" kunna påverka försäljningsresultaten.
Att av dessa kurvor och synpunkter draga
slutsatser angående konjunkturutsikterna inom bilbranschen
för framtiden ligger utom ramen för denna analys.
Här skall endast ännu en gång påpekas att medan
förra nedgångsperioden föregicks av en
stagnationsperiod, som sträckte sig över ett par år, har ännu
intet tecken till avmattning visat sig. Medan förra
kraschen varnade genom föregående stagnations- och
nedgångsperioder (tillsammans över 4 år) ha vi nu
inga som helst skäl förutsätta en upprepning.
Tvärtom finns skäl som tala för att vi nästa gång ej så lätt
skola gripas av panik.
I vad mån försäljarna och bilfabrikanterna utnyttja
eller försumma sina chanser (eller fylla sina
uppgifter i samhället, om man så vill) är ännu så länge
deras privata affär. I vad mån samhället inriktar sig
på att på mest ekonomiska sätt taga’ hand om
vagnarna, dvs. serviceproblemet, som ett tekniskt och
ekonomiskt problem samt bilunderhållet som ett yrke, vars
utövare äro i behov av ledning och utbildning äro
frågor som här endast skola nämnas såsom väl värda
uppmärksamhet, både från myndigheters,
korporationers och enskildas sida.
Cylinderytans beskaffenhet.
Den grad av noggrannhet med vilken cylinderns
löpyta blir bearbetad har ett stort inflytande på
motorns egenskaper och livslängd. Mikroskopiskt sett
innehåller ytan en hel del ojämnheter. Dessa medföra
ur slitningssynpunkt dels att upphöjningar på ytan
lätt avnötas samt dels att den yta som utsättes för
korrosionsangrepp blir betydligt ökad. Speciellt ur
sistnämnda synpunkt är det mycket betydelsefullt att
man efter bearbetningen erhåller en så slät yta som
möjligt. Genom dylika ojämnheter ökas
cylinder-slitningen.
I en del fall har man trott sig finna att en mycket
slät yta medfört en nackdel ur smörjningssynpunkt.
Någon fullständigare undersökning häröver lär dock
icke vara publicerad. Det är även mycket tänkbart
att smörjningssvårigheterna ej varit förorsakade av
ytornas beskaffenhet utan av smörjoljans egenskaper
i förhållande till cylindermaterialet.
Vid studium av såväl initialslitningen under
inkörningsperioden som vid den senare under driften
uppträdande slitningen måste hänsyn därför tagas till
de undersökta ytornas större eller mindre grad av
släthet eller med andra ord den profil som ytan kan
uppvisa.
Dessa problem hava under senare år ägnats rätt
stor uppmärksamhet vid produktionen hos de större
automobilfabrikanterna samt lett till såväl
utarbetande av mätmetoder som ock till nya eller
förbättrade tillverkningsmetoder.
Ytans beskaffenhet eller profil registreras med
tillhjälp av en profilometer vars princip framgår av
fig. 1. Instrumentet består av en "givare" utförd
ungefär som en grammofon-"pick up". Stiftet är för-
Fig. 1. Profilometer.
84
Fig. 2. Transportabel profilometer.
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
