- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik.

samarbete med Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. Jag kan inte närmare
gå in på detta invecklade
problem utan vill här bara
hänvisa till en nederbördskarta
över Sverige, fig. 1. Det
framgår av denna, att trakten
omkring gränsen mellan Halland
och Småland, där stora
mosskomplex finnas, är
ogynnsammast för fräsmetoden,
under det att i landet för övrigt
och bl. a. i Norrland
förhållandena ur
nederbördssynpunkt synas gynnsammare.1
Försöken på de nyssnämnda 7
mossarna, som varit belägna

på olika platser i Skåne, Småland, Västergötland,
Närke,Uppland, Norrbotten och så långt norrut som till
Nattavaara, som ligger 5 mil S om Gällivare, synas
ha visat gynnsammare resultat än väntat. Man har
på flera ställen kommit upp till ett 60-tal
torv-skördar pr provyta t. o. m. i Norrland, vilket anses
vara ett gott resultat. Så vitt man hittills kan
bedöma, så borde fräsmetoden vara användbar så gott
som i hela landet, kanske med undantag av de allra
regnrikaste delarna. Ytterligare försök äro avsedda
att utföras nästa sommar, enär en del frågor ännu stå
obesvarade.

Den vid fräsningen erhållna torven måste torkas
ytterligare. Därest det skulle gå att direkt få torv med
endast 30 % vatten, så kan dock denna användas som
ångpannebränsle. För schwelningen tänker man sig
emellertid torkning till ca 12 % vattenhalt i
förening med brikettering enligt den s. k. Peco-metoden.
Denna är ett dubbeleffektsförfarande, i det att
torv-pulvret upphettas med ånga i torktorn, varvid vattnet
i torven avdunstar. Denna ång-luftblandning får
sedan avgiva sitt värme i en värmeväxlare, där
cirkulerande vatten upphettas och i sin tur i en annan
värmeväxlare upphettar den luft, varmed torvpulvret
blåses genom de olika torktornen, fig. 2. Fabriker
finnas i drift dels på Irland, dels vid Kaas på Jylland.
Någon ekonomisk driftkontroll har emellertid ännu
inte kunnat utföras. Det torde vara själva
fräsningen och arbetet i övrigt på mossen, som blir
avgörande.

Kommittén har vidare tagit del av tidigare försök
på Ageröds mosse i Skåne samt pågående försök vid
Strömsnäs bruk, som ligger alldeles intill det
nederbördsrika området.

Enligt uppgift från licensgivarna skulle, som redan
i brännoljekommitténs preliminära rapport anföres,
frästorv med 50 % vatten och 2 500 Kal/kg komma att
kosta ca 3 kr/ton, torvpulver med ca 12 % vatten
och 4 500 eff. Kal/kg 11 kr/ton samt torvbriketter
med samma vattenhalt och värmevärde 14 kr/ton.

Fräsmetoden har onekligen en stor svaghet däri,
att mossen icke kan bearbetas året runt. Metoder,
som möjliggöra detta, finnas emellertid, t. e.
Ma-druckförfarandet i Tyskland och Stränghultmetoden
med våtkolning i Sverige.

Ès* Torv
- Luft
—Luft- ongbtandning
—— Avloppsånga med
kondensat

—Varmvatten
(3 Uttag för torvprov

från turbinen

ICffetrt

Fig.

Värmeöverföring
2. Peco-torkmetoden.

Uffekt

I* j Kondensat äter
titt pannan

I övrigt hänvisas till tidskriften IVA 1938, häfte 3
5—109, ur vilken fig. 1 och 2 hämtats.

Jag övergår nu till möjligheterna att framställa
torvtjära. Som tidigare anförts slog kommittén in
på denna linje genom analogislut efter jämförelser
med brunkolsschwelningen. Vid sistnämnda
förfarande anses det att man kan få lönande
tillverkning vid ca 14 % tjärutbyte på torrsubstans räknat,
varvid dock är att märka, att den samtidigt erhållna
koksen är ett mycket värdefullt bränsle. Det är
därför tydligt, att torvschwelningens ekonomi i högsta
grad hänger på torvkoksens beskaffenhet och värde.

Kommittén har låtit utföra provschwelningar såväl
analytiskt som i halvstor skala och större prov från
försöksmossarna komma att schwelas inom den
närmaste tiden. Laboratorieschwelningarna omfatta
över 100 mossprov av olika beskaffenhet och tagna
på olika djup etc. från ett 20-tal mossar, spridda över
landet. Ehuru undersökningarna ännu icke äro
slutförda, framgår av desamma, att man torde kunna
hysa förhoppning om att vissa av våra torvmossar
kunna lämna ungefär motsvarande tjärutbyten som
brunkol.

Rörande möjligheterna att av torvtjära framställa
bensin och andra oljor har kommittén ännu icke
påbörjat några direkta försök men håller just på att
avsluta vissa laboratoriearbeten av analytisk
karaktär, tjärdestillationer etc. Som jag nämnde är det
nämligen viktigt för eventuell hydrering av
torv-tjäran att få så mycket lågkokande produkter som
möjligt.

Om man ser på brunkolstjäran, så är det inte
föraktliga mängder bensin och andra oljor, som kunna
utvinnas, vilket framgår av fig. 3. Till följd av den
likartade kemiska sammansättningen böra
förhållandena vid motsvarande behandlingar av torvtjära
bliva ungefär desamma. Några försöksresultat
föreligga dock ännu icke.

Vad kostnadskalkylen för utvinning av torvtjära
beträffar har man ej kommit till säkrare resultat
än när den preliminära rapporten avgavs. Där
angives att vid ett torvbrikettpris av 14 kr/ton skulle
tjäran kosta 52 kr/ton, om koksen kan säljas för
30 kr/ton. Torvkoksen har relativt låg svavelhalt
och askhalt. Det kommer därför huvudsakligen an
på att få densamma tillräckligt hållfast.

"Uppslutning av ved, torv eller sulfitlut med kalk
o. d." skall här endast beröras i förbigående, enär en
försöksfabrik baserad på bokved snart kommer igång

17 sept. 1938

fifl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free