Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Fig. 13. Tvärprofil över borrningar vid Rio Pescado (serie T, med inlagringar av V) samt diagram över kvartskornens
relativbredder i några prov från dessa borrningar. Den streckade linjen i tvärprofilen angiver den genom relativbredd-mätning-
arna vunna korrelationen, via huvudprofilen i Pena Colorada.
läget hos vänstra undre gränskurvan på
fördelningsfältet, så till vida, att dess lägsta punkt rör sig
långsamt åt höger i diagrammet, när man med
undersökningen följer prov från angränsande högre och
högre upp belägna nivåer. Slutligen faller denna
gräns hastigt mot diagrammets ordinata, varpå
företeelsen på nytt upprepas. Detta ger anledning till
en uppdelning av sedimentationen i cykler.
Först sedan en summarisk framställning över
dessa fördelningsfält utförts, liar full överblick
kunnat vinnas beträffande deras förändringar. Det
karakteristiska i detta schema måste sålunda i
följd av ovanstående bliva fördelningsfältets högra
gränskurvor. En viss regelbundenhet återfinnes
beträffande höjdläget på dessa kurvors skärningspunkt,
förutsatt att yttergränserna äro väl representerade
av observationer. Denna punkt har tendensen att
långsamt sjunka inom varje underavdelning i
lagerföljden (subserie), allt efter som högre liggande lager
undersökas. I botten på nästa subserie finna vi
punkten på nytt i högt läge. Den geometriska orsaken
till detta förhållande ligger i förändring av
vinkelkoefficienten för den ofta rätlinjiga övre högra
gränsen. Den undre högra gränsens förlopp är av stort
intresse. Synnerligen betydelsefullt visade sig, vid
det senare korrelationsarbetet, vara uppträdandet
utav väl markerade inbuktningar i densamma
förorsakad av en egendomlig kronisk brist på korn av viss
relativbredd.
I följd utav ett ingående studium av dessa så
likartat utbildade ^-sediment har det visat sig möjligt
att även för desamma utföra en effektiv korrelation.
Ett fall av direkt praktisk betydelse skall här
omnämnas: 1 fig. 13 återgives en tvärsektion, genom
en flod, Rio Pescado. På norra stranden hade vi
en borrning, RP2, där petroleum påträffades på
ett djup av 1 307 meter. Vid borrning på södra
stranden i RP3 var det av vikt att veta på vilket djup
den nämnda nivån vore att söka. Avståndet mellan
borrningen RP2 och RP3 är omkring 1 200 meter.
Det var icke möjligt att i de fåtaliga blottningarna
av berggrunden på något sätt bedöma det
stratigra-fiska läget för de båda borrningarna. Av de från RP2
undersökta fyra proven visade sig det från 1 040
meters djup vara synnerligen karakteristiskt på grund
av det höga läget på fördelningsfältets högra
omböj-ningspunkt. Likaledes funno vi att ett prov ifrån
1 200 meters djup var typiskt på grund av den långt
ner belägna omböjningspunkten. Den härigenom
vunna korrelationen med Pena Colorada profilen gav
en plausibel förklaring för läget hos de båda övriga
proven från RP2.
Redan det första provet från RP3, från ett djup
av omkring 390 meter, var synnerligen
karakteristiskt på grund av starka inböjningar i fältets högra
gräns, och jag ansåg mig därför kunna uttala mig
beträffande denna borrnings stratigrafiska läge. Det
visade sig också att borrningen på ett angivet djup
av 1118 meter gick in i den petroleumförande nivån.
Felet vid förutsägelsen visade sig vara mindre än 10
meter, men en så hög noggrannhetsgrad kan
naturligtvis icke alltid upprätthållas.
Orsaker till relativbredd-mätningens utseende.
Undersökning utav de bägge bildningstyperna,
terrassackumulation och bassängsediment, hava gett
vissa anvisningar över vilka orsakerna äro, som
betinga relativbredd-diagrammens utformning. Medan
de förstnämnda bildningarna äro direkt betingade av
rent fysikaliska företeelser, framstå de senare
bildningarna såsom ett resultat utav upprepade
olikartade processer, med en skarpt separerande effekt,
så att resultatet blivit utpräglat enhetligt.
Terrassackumulationer. Det material, som floden
medför ifrån bergraviner, utgöres av
krossningspro-dukter av bergarter och mineral, vilka till att börja
med endast innehålla skarpkantiga fragment av
utgångsmaterialen. Detta är under förutsättning att
moderklyften icke utgöres av föga förhårdnade
sediment med redan tidigare avrundade partiklar. För
att bilda mig en föreställning om vilka
relativbredder som maskinellt krossat material kan giva upphov
till har jag utfört undersökning av fördelningsfält på
kvarts från Kolsva, NW Köping, som äro krossade ’•
käftkross tillhörande Tekniska högskolans
gruvveten-skapliga laboratorium. Resultatet från denna mät-
12 febr. 1938
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
