Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vid Miami, Arizona (6), har omkring år 1916 top
slicing använts för uttagandet av rikare
malmpartier. Malmen var till större delen lös, men den var
avsevärt hårdare än sidostenen. Sistnämnda höll
sällan något bindemedel, varför den bröts sönder i
fina korn och blev lös som sand.
Utfraktsnivåer tillreddes med 45 m vertikalt
mellanrum, och däremellan inlades två subnivåer med
ett inbördes avstånd av 15 m, vilka underlättade
byggandet av störtschakt samt ventilationen. Ut-
Fig. 1. Gruva nr 2, Marquette range. Radiell top slicing.
fraktsorter drevos på 15 m avstånd, och stigorter
drevos upp på var 15 m från dessa orter.
Brytningsområdet indelades i block à 76 X 76 m. I varje
blocks centrum drevs en stigort för kommunikation.
De 3 m höga skivorna uttogos successivt i
rektangulära sektioner med början vid blockets hörn. Malmen
lastades för hand i skottkärror, vilka tippades i
störtschakten.
Top slicing (tabell 2) tycks ej ställa sig dyrare än
sublevel caving (tabell 1), trots att den förra
metoden är förenad med en avsevärt mera omfattande
gruvbyggnad.
I Sverige torde metoden icke användas numera.
Den lämpar sig ju bäst för mullande malmer. Man
har dock provat top slicing vid Mossgruvan i
Ljusnarsbergs socken, men försöket slog ej väl ut.
Blockrasbrytning — undercut block caving. Vid
denna metod underskäras stora malmblock och
isoleras delvis från angränsande block genom
gräns-magasin eller genom gränsorter och stigorter, och
malmen över den underskurna ytan får rasa av sin
egen och ovanförvarande gråbergs tyngd. Den
rasade malmen drages vanligen genom en serie tätt
placerade fingerstigar ned i förgrenade stigorter och
huvudstörtschakt, vilka leda ned till utfraktsnivån.
Metoden kan utformas på två sätt. I ena fallet
underskäres blocket av en serie parallella magasin, skilda
av smala pelare, vilka magasin drivas upp ett stycke
ovanför avskärningsnivån. Pelarna skjutas och
dragas samtidigt med magasinsmalmen, och den
ovanförvarande malmen rasar och följer med den brutna
malmen ned till dragningspunkterna, — I andra
fallet underskäres blocket genom en serie parallella
orter eller genom ett rutnät av orter med
mellanliggande pelare, vilka pelare senare försvagas genom
borrning och sprängning, så att de krossas och
komma det ovanförvarande malmblocket att brytas
sönder och rasa, medan malmen drages underifrån.
De geologiska faktorer, som bestämma om
blockrasbrytning skall användas vid en fyndighet eller
icke, äro malmens metallhalt, malmkroppens storlek
och utformning, mäktigheten av ovanför varande
gråberg (eventuellt jordlager), malmens och sidostenens
fysiska karaktär samt de mineral som förekomma i
malmkroppen.
Malmen utspädes alltid till en viss grad, och en
del malm förloras. Metallhalten inverkar därför
sålunda, att om en malmförlust av 10—15 % har
större betydelse än den ökade brytningskostnad, som
medföljer valet av en annan metod, så användes ej
blockrasbrytning.
En malmkropp som skall uttagas genom
blockrasbrytning måste hava en sådan storlek, att den
berättigar den omfattande tillredning som fordras.
Vidare måste malmkroppen hava någorlunda
regelbundna gränser. Annars blir malmförlusten eller
utspädningen stor.
Om en fyndighet skall uttagas genom
blockrasbrytning eller dagbrytning bestämmes vanligen av
ovanförvarande lagers mäktighet och givetvis även av
kostnaden per ton för dettas undanskaffande.
Gränsen för ifrågavarande mäktighet är ungefär 75—90 m.
De fysiska egenskaperna inverka sålunda, att
malmen måste hava en sådan struktur, att den rasar, då
blocket är underskuret. Den bör vidare falla sönder
i relativt små stycken.
Malmens mineralsammansättning är också av stor
betydelse. En jämn fördelning av malmmineralen i
malmkroppen är önskvärd, emedan selektiv brytning
kan tillämpas endast till en mycket begränsad
utsträckning. Om malmen är mycket lerhaltig kan
detta förorsaka, att den klibbar fast i tappgluggarna.
— Då blockrasbrytning användes, kan det dröja ett
år eller ännu mera, innan de översta delarna av
blocken dragas. Malmen bör därför icke innehålla
Tab. 3. Blockrasbrytning.
Kostnad i kr/ton uppfordrad malm
Plats och år Metodens utformning [-Tillredning Brytning1-] {+Tillred- ning Bryt- ning1+} Transp. under jord AlJm. under jord Dagen tillämp. på under jord Summa
7. Ray, 1928 Underskärning & avskärning med
magasm 0,45 1,04 2 0,48 0.25 0.70 2,92
8. Inspiration 1928 Underskärning genom orter eller
lutande stigar 0.91 0,89 0.62 0,05 0,03 2.50
9. Miami, oktober 1925— Underskärning genom orter; drag-
september 1930 ning genom förgrenade stigorter 0,43 0,58 0,37 0,25 0,09 1,72
10. Bräden, 1928 Underskärning genom utstrossning ovanför timrade orter, från vilka malmen drages genom tapp-
gluggar 0,20 0,82 0,39 0,67 — 2,08
1. Innefattar avskärning och dragning.
2. Dragning 0,54 kr./ton.
24
12 mars 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
