Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Magnetisk järnsand i New Zealand. Under denna
rubrik har A. W. Wylie i "the New Zealand Journal of
Science and Technology, 1927, 19, 227—244",
redogjort för resultaten av en speciell undersökning av de
problem, som beröra tillgodogörandet av Taranakis
magnetiska järnsand.
Magnetisk järnsand påträffas utefter hela Taranakis
kuststräcka, men den är endast tillräckligt rikt
koncentrerad på två ställen — vid Patea i söder och New
Plymouth i norr. Man har beräknat, att mängden
magnetisk järnsand av hög kvalitet vid New Plymouth
ej överstiger 100 000 ton, oaktat mängden sand av
sämre kvalitet, som kan anrikas på magnetisk väg, är
betydligt större. De mer betydande
Patea-fyndig-heterna ha beräknats till 5 374 000 ton. När denna
uppskattning gjordes, togs ej sådan sand med i
beräkningen, som innehöll mer än 25 % kvarts,
snäck-flisor m. m. Den kvantitet strandsand, som kan
tillgodogöras, varierar med väderleksförhållandena, och
en viktig synpunkt är, att den sand, som avlägsnas
från stranden, troligen ersättes av ny sand, som spolas
in från havet.
Den magnetitförande sanden anses utgöra
vittrings-produkter av närliggande basiska bergarter och ha
koncentrerats genom tidvattnets och vågornas rörelser.
De viktigaste mineralen i sanden äro titanomagnetit,
kvarts och järnmagnesiahaltiga mineral som t. e.
augit, hornblände, diopsid och olivin.
Halten av metalliskt järn i den rikaste sanden är
omkring 50 %, men den kan ökas till 60 % genom
magnetisk anrikning. Titanhalten i sanden (Ti)
varierar från omkring 6 till 12 ;%, fosforhalten (P) från
0,15 till 0,30 c/o och vanadin (V) från 0,08 till 0,20 %.
Yanadinmängden stiger med järnhalten såsom i de
svenska malmerna av samma typ. Sandens svavelhalt
är mycket låg. Analyser visa, att sandens
sammansättning är ganska konstant.
Försök, som gjorts för att smälta New Zealands
magnetiska järnsand genom att chargera den direkt i
masugnar med koks och kalksten, ha misslyckats;
sandens fina konsistens förorsakar stopp i ugnen och
hindrar blästern att genomtränga godspelaren. Många
experiment ha gjorts med briketteringsprocesser men
utan framgång, oaktat metoder utarbetade av E. M.
Smith, J. A. Heskett och Esteve Steel Co. tycktes ge
löften om att kunna övervinna tekniska svårigheter.
Felet med att använda bindande material för att
erhålla sanden i brikettform ligger i briketternas be-
nägenhet för att bli spröda och att sönderfalla så
snart som temperaturen överskrider 800 °C. Även om
briketteringsprocesserna vore tekniskt fullkomliga, så
skulle de alltid bli dyrbara, och de ökade kostnader,
som tillkomma för själva briketteringen, minska
möjligheterna till kommersiell framgång. Men även andra
processer ha försökts.
Smältning på elektrisk väg av Taranakis
magnetiska järnsand tycks vara fullt utförbar ur teknisk
synpunkt. Sanden kan sättas upp på den elektriska
ugnen tillsammans med koks och slaggbildande
material och efter önskan kan antingen tackjärn eller stål
framställas; men bearbetningskostnaderna äro för höga.
I samband därmed framhåller Wylie, att ett ton
magnetisk järnsand håller vanadin till ett värde av
omkring £2 16s. och titan till ett värde av omkring
£7 10 s. Om en lämplig utvinningsmetod kunde
uppfinnas och utexperimenteras och produkten kunde få
avsättning i Australien och New Zealand, vore värdet
av en sådan process tydligt. Vid framställning av järn
och stål övergår både titan- och vanadinoxider nästan
fullständigt i slaggen. Av denna anledning måste dessa
senare metaller utvinnas antingen direkt ur den
naturliga sanden eller återvinnas ur slaggen. E. JR—s.
Kungl, kommerskollegii cirkulärskrivelse till
samtliga gruvmätarna i riket angående ändrad lydelse av
§ 11 i instruktionen för gruvmätare den 9 september
1927.
Kungl. Kommerskollegium har funnit gott förordna,
att § 11 i instruktionen för gruvmätare den 9
september 1927 skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ U.
1. Längdmått angivas i meter och ytmått i hektar
eller kvadratmeter.
2. Vinkelmått angivas i grader antingen efter
sexa-gesimaldelning eller efter centesimaldelning. Vid
sexagesimaldelning utgör en rät vinkel 90 grader, en
grad 60 minuter och en minut 60 sekunder. En grad
betecknas 1°, en minut 1’ och en sekund 1". Vid
centesimaldelning utgör en rät vinkel 100 nygrader,
en nygrad 100 nyminuter och en numinut 100
ny-sekunder. En nygrad betecknas lc, en nyminut 0c,0l
eller 1’ och en nysekund 0c,ooi eller 1"".
Å en och samma gruvkarta må vinkelmått angivas
endast enligt endera av dessa delningsgrunder.
3. Vertikalvinklar räknas från horisontalplanet.
Tysklands utrikeshandel i malmer år 1937. (enl.Gl. 12.3.38).
Månadsmedeltal
resp. månad
Blymalm
Import
ton
Export
ton
Järn- o. manganmalm
o. dyl.
Import
ton
Export
ton
Svavelkis o. dyl.
Import
ton
Export
ton
Kopparmalm o.
kopparsten o. dyl.
Import
ton
Export
ton
Zinkmalm
Import
ton
Export
ton
1933........................................8 764 695 464 541 33 983 70 758 2 753 20 075 913 6589 8 455
3 4........................................6 836 379 803 290 40 469 82 272 1 566 27 077 419 10 609 6 766
3 5........................................6 998 727 1326 682 25 261 84 880 1824 33 378 483 9 770 2 315
3 6........................................8 275 — 1715 243 20 563 86 897 2 236 40 206 459 10 053 1563
1937 Jan..................10 924 — 1 659 847 9 598 141920 2 297 19 911 — 9 990 800
Febr..................907 9 1450 260 9 056 102 780 2 440 31522 380 6 053 800
Mars................9 096 — 1636 306 11988 117 947 2 402 43 290 559 8 581 1626
April................8 319 — 1996 440 23 803 129 021 3 856 84 339 643 6 012 448
Maj ................8 841 — 1856 574 22 039 111 835 1092 51897 80 6 681 —
Juni ................6 989 — 2146 972 35 795 162 907 5 564 34423 500 4158 —
Juli ................12 415 — 2 082 455 44 243 153 671 3 526 49 970 440 4 905 —
Aug..................14 378 — 2 256 872 38 638 134 972 4 772 45 354 — 11 497
Sept..................12 754 — 2147 187 33 024 96 351 4112 53 720 420 12 083 —
Okt..................11047 — 2157157 21329 80 469 3 507 56123 336 9 041 1500
Nov..................16 737 — 2 099133 15 806 80 307 3 299 42 728 1201 7 811 4 297
Dec..................14 382 — 2 203 638 13 867 152 261 2 119 42 302 — 59 451 35 420
Jan—Dec.........[ 10 566 [ — [ 1 974403 23 266 122037 3 249 I 46 298 380 12 189 | 3 741
B. O.
14 maj 1938
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
