Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
sterna ligga i en i lerskiffer inbäddad dolomitbalk.
Den största förekomsten är Red Marble, vilken dock
f. n. icke bearbetas. Endast Finchgruvan är i drift
och förser Northwest Magnesite Co. med råmaterial.
Magnesiten är genomgående så järnfattig, att det är
nödvändigt att för sintringen tillsätta järnmalm.
Till på köpet är materialet rikt på dolomit. Prov
därav skulle i Europa icke alls fresta till utvinning
och bearbetning och faktiskt synas av detta material
tillverkade stenar på inget sätt kunna tävla med den
österrikiska kvaliteten. Förråden uppskattas till
omkring 5 millioner ton, men genom letningar och
borrningar torde man kunna komma till en högre
siffra.
Kanada.
Den kanadensiska magnesiten har säreget utseende
och egendomliga lagringsförhållanden. Den är
mycket finkornigare än samtliga övriga magnesiter och
besitter livligare glans. Dess utseende kan lämpligen
jämföras med kristallsocker. Mera än andra
förekomster är den intimt genomdragen av dolomit,
vilket bäst konstateras i reducerande låga, då
magnesiten framträder mörkare än dolomiten.
Förekomsterna äro kända sedan 1900, men först
under krigsåren hava de börjat bearbetas. På grund
av mycket ingående undersökningar kan förrådet av
magnesit med mindre än 12 % CaO uppskattas till
686 000 ton. Även här kunna säkerligen ytterligare
förekomster upptäckas. Dylikt material finner
emellertid i Europa inga avnämare och faktiskt visar även
produktionens tillbakagång, att den kanadensiska
magnesiten icke värderas synnerligen högt.
Fyndigheterna hava ofta växlat ägare och enligt senaste
uppgifter lära North American Magnesite Co. och
Scottish-Canadian Magnesite Co. stå för driften.
Den kanadensiska magnesitens karaktär torde bero
därpå, att den vid skiktens metamorfos
omkristalli-serats, medan de europeiska förekomsterna
fortfarande besitta primär struktur.
Mandschuriet.
Tack vare japanska inflytanden har
bergshanteringen under de senare åren haft att anteckna
betydande framsteg. Med Mandschuriets lagstiftning har
även införlivats en ny gruvstadga, vilken trätt i kraft
den 1 september 1935. Enligt densamma skola alla
utlänningar med inrikesministeriets tillstånd äga rätt
att förvärva gruvrättigheter. Ur försvarshänsyn äro
dock vissa mineralier, undantagna, däribland märkas
koppar, zink, järn, grafit, kol, fältspat och magnesit.
Av sistnämnda mineral upptäcktes redan 1913 NO
om järnvägsstationen Ta-skih-ckau, ungefärligen mitt
emellan Mukden och hamnstaden Dairen, en rad
förekomster, vilka för närvarande exploateras av
South Manchurian Mining Co., ett dotterbolag till
Manchurian Railway Co.
Området, fig. 3, utgöres av en högplatå med höjder
upp till 300 m, bestående av prekambriska,
meta-morfa skikt. Nedtill ligga skiffrar, i vilka förekomma
talk, och vilka på grund av förekomsten av staurolil
och andalusit kunna betecknas såsom staurolit- och
andalusitskiffer. En diskordans skiljer dem från den
ovanpå följande karbonatserien. Sistnämnda börjar
med vit dolomit, på vilken är lagrad magnesitens
huvudmassa. Såsom nästa led följer grå dolomit med
5kiffèrtømp!ex Km 0123456789 to
> ’ ’ 1 1_I_I_I I I
Fig. 3. Geologisk karta över Ta-Shi-Chao-området i södra
Mandschuriet.
mindre magnesitinsprängningar. Tunna
skiffermellanlägg åtfölja pallen från liggandet till hängandet.
Skiffer, kristallin kalk, kvartsit och konglomerat
avsluta serien.
Magnesiten är mer eller mindre grovkristallin,
mycket järnfattig (0,2—1,2 % Fe203) och ofta rikligt
genomsatt av talkfjäll. Dessa ackumulera icke
sällan till större eller mindre körtlar, vid Ta-ling med
en mäktighet upp till 5 m, i synnerhet vid gränsen
mellan magnesiten och sidostenen. Enstaka grafitfjäll
framträda ur den ljusa massan och vid Ta-ling äro
skapolit-insprängningar icke sällsynta,
Dolomiten och den kristallina kalken i hängandet
innehålla rutil, kvarts, sericit och turmalin. Den
gråa dolomiten på Hsia-Kaö-Chung och
Chmg-Shi-Shan är rikligt skapolit-förande.
Skifferzonerna föra flogopit, sericit och turmalin.
Yid Kuan-Ma-Shan uppnå dylika turmalin-förande
skiffrar en mäktighet av 10 m.
En diabasgång med 2ß mm stora augitkristaller
genomtränger magnesiten vid Niu-Shin-Shan utan att
utöva något kontaktmetamorft inflytande.
På Pai-Fu-Shan konstaterades lamprofyrgårfgar,
och liknande eruptivmassor finnas på Niu-Hsin-Shan,
vilka genomskära såväl magnesiten som dolomiten.
De kunna kanske uppfattas såsom basiskt gångfölje
för graniten, som i närheten av Ta-Ling träder i
dagen.
Forskarna Niinomy och Kato förfäkta därför den
åsikten, att de till synes konkordant inlagrade
mag-nesiterna i Mandschuriet hava uppkommit tack vare
kontaktmetamorf inverkan av förenämnda graniter,
varigenom även förklaras uppträdandet av skapolit,
turmalin och flogopit. Denna kontaktmetamorfos
måste givetvis uppfattas i vidare mening, vid vilken,
vid redan förminskad temperatur, ett gränsfall
föreligger mellan pneumatolys och hydratogen företeelse.
I motsats härtill förklarar Mishihara Mandschuriets
magnesiter såsom sediment.
Enligt Niinomy täcka magnesitmassorna en yta av
2 597 200 m2, deras mäktighet uppskattas till 200 mill.
ton. Tvivelsutan äro förekomsterna betydande, men
uppskattningen är säkerligen i överkant.
Förekomsterna innehålla även en stor myckenhet dolomitiskt
material. I Europa undersökta prov och därav
utförda analyser visa, att magnesiten delvis innehåller
stora mängder kalk, Sä citit lielt visst icke allt kan
11 juni 1938
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
