Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
minskades på samma sätt från 187 till 18, och som
jag nämnde i det föregående har i förslaget till
gruv-standard antalet typer reducerats betydligt.
Standardiseringen får dock inte enbart betraktas
som en ren penningangelägenhet, en ren materiell
nytta. Genom att en viss vara är standardiserad, en
viss kvalitet bestämd, så vet både köpare och säljare
vad ett avtal rör sig om och inget onödigt arbete
behöver läggas ned på uppgörandet av långa kontrakt.
Man beställer helt enkelt en vara enligt en svensk
standardtabell, varefter saken är klar.
I de nutida rationaliseringssträvandena är
standardiseringen ett viktigt led. Det kan mången gång
synas, att de resultat vi hittills kommit fram till efter
15-årig verksamhet icke äro så stora, men de ha dock
spelat en stor roll för vår industris
konkurrensförmåga och effektivitet, varför jag vill bedja er alla här
att på allt sätt i eder verksamhet understödja
standardiseringsarbetet.
Användning av niob i
stålindustrien.
Niobs hastiga stegring till en ställning av ekonomisk
betydelse och de utredningar av tillgångarna av detta
mineral, som nyligen utgivits, torde här kunna
motivera publiceringen av en översikt över niobs
användning och möjliga framtida efterfrågan.
De fördelar, som vunnits genom användandet av niob
i stål, äro av två slag: a) förebyggandet av inre
korrosion eller korrosion i korngränserna (interkristallin
korrosion) i austenitiska stål av typen "18—8", eller
liknande; b) avlägsnandet av lufthärdande effekter, vilka
normalt förekomma i större eller mindre grad i stål
med hög kromhalt och låg kolhalt vanligtvis benämnda
rostfria järn.
Det är allmänt känt, att användningen av rent
auste-nitiskt kromnickel-stål minskar. Oaktat det
värmebehandlas på vederbörligt sätt, visar det benägenhet för
inre korrosion. Korrekt bearbetning består i att det
upphettas till omkring 1100°C och därifrån hastigt avkyles.
Om det emellertid ej avkyles hastigt från denna
temperatur eller om det upphettas efteråt, om också endast
för kort tid, till lägre temperatur (särskilt mellan
600—800°C), minskas den kemiska stabiliteten. Sådan
upphettning är oundviklig vid vissa slag av svetsning
och nödvändiggjorde förr särskild värmebehandling efter
svetsningen, ofta ett olägligt och ibland outförbart
förfaringssätt.
Den främsta orsaken till denna defekt anses härröra
från utfällningar av kromkarbid i korngränserna,
beroende på att gränsen för kolets löslighet i stålet är
mycket låg vid röd värme. Kromhalten hos denna
karbid är mycket hög, troligen 90 %. Stålet, som gränsar
till detta karbidskikt, kommer sålunda att lida brist
på krom och bli mycket känsligt för kemiska angrepp.
Sedan minskandet av kolhalten i stålet till ett värde
under dess gräns för löslighet visat sig vara
kommersiellt outförbart, har experiment riktats på tillsättandet
av andra karbidbildande metaller, vilka skulle medföra
utfällning av kromfri karbid. Användandet av titan
för detta ändamål patenterades först 1929. Om
tillräckligt med titan tillsättes stålet, vanligen ej mindre
än 6 ggr stålets kolhalt, kan olägenheter förorsakade
av frätning i korngränserna undvikas. I synnerhet kan
sådant stål med fördel användas i svetsat tillstånd
utan att efterföljande upphettning erfordras.
Ytterligare experiment visade emellertid att i de fall,
då svetsning måste företagas upprepade gånger, en
variant av korngränsfrätning benämnd
"svetsnings-skörhet" fortfarande förekom, när materialet
upphettades vid den andra svetsningen, beroende på
titan-förluster genom oxidation vid den första svetsningen.
Det är bevisat, att niob har samma verkningar som titan
som skyddsmedel mot frätning mellan kornen. Därjämte
oxideras ett niobhaltigt material mycket långsammare
vid svetsning; det är därför mycket fördelaktigare att
använda ett stål behandlat med niob för att erhålla en
för svetsning lämplig metall, som i sig själv är fri från
"svetsningssliörhet". Denna användning av niob
patenterades i Tyskland 1930 och i England i januari 1933.
En liknande patentansökan har gjorts på tantal.
Det har påvisats av J. H. G. Monypenny, att sådana
fördelar, som niob kan ha framför titan, troligen i hög
grad, om också icke fullständigt, ibland påträffas i de
stål, som användas till elektrod eller svetstråd, där
dess användning medför en riktig svetsfog oberoende
av yrkesskickligheten hos svetsaren. Han framhåller
även att niob icke är unikt i detta avseende, då
svets-metall, vilken är "garanterad fri från
svetsningsskör-het", mycket lättare kan erhållas från en elektrod med
hög kiselhalt än från en, som innehåller titan.
På grund av den omständigheten att kommersiell
produktion av ferroniob f. n. synes vara begränsad till en
koncern i Förenta Staterna, ha farhågor uppstått
beträffande kostnaden för materialet. Denna är för en 50%-ig
ferrolegering bestämd att belöpa sig till $ 2,50 pr Ib.
niob, som den innehåller, en siffra, vilken är betydligt
högre än motsvarande kostnader för titan- eller
kisel-legeringar.
Det andra anspråket beträffande niobs inverkan på
rostfria järn har föranlett mindre kommentarer. En
stor kvantitet av rostfria järn hållande 12—14 % krom
produceras f. n. i England, och en av dess främsta
användningar är tillverkningen av turbinskovlar. Detta
material hårdnar i någon mån vid avkylning fritt i
luften från temperaturer högre än ca 800° C.
Hårdheten, som åstadkommits på detta sätt, avlägsnas
lättast genom upphettning till 700° C och detta,
påvisar Monypenny, har den fördelen, att det härdade
materialet har bättre fysikaliska egenskaper, särskilt
beträffande sträckgräns och brottgräns, än fallet
skulle varit om icke härdningseffekten hade
framkallats. Det har påståtts, att tillsättandet av
lämplig mängd titan (5—6 ggr kolhalten) eller niob (8—10
ggr kolhalten) hindrar materialet från att hårdna vid
luftavkylning från temperaturer åtminstone upp till
1 000° C, och på så sätt möjliggöres erhållandet av en
mjukare produkt. Enligt Monypennys åsikt är det
emellertid tvivelaktigt, huruvida
turbinskoveltillverk-ningen i England skulle påverkas av
draghållfasthets-och slagböjnings.arbetsegenskaperna hos dessa speciellt
behandlade rostfria järn.
Monypenny är av den åsikten, att det huvudsakligaste
användandet av niob kommer att bli vid tillverkandet
av stål till svetsningselektroder för framställning av
fogar fria från svetsningsskörhet. E. R—s.
NOTISER
Tillgodogörandet av avfallsmaterial från
aluminiumindustrien. Bauxit innehåller vanligtvis
avsevärda mängder föroreningar, och framställandet av
aluminium ur detta ämne medför därför stora
kvantiteter avfallsprodukter. Möjligheten att på
fördelaktigaste sätt tillgodogöra sig dessa är därför av
mycket stor betydelse. De olika sätt, varpå dessa produkter
kommit till användning eller komma att visa sig
lämpliga, ha nyligen publicerats i en tysk uppsats
("Nutzbar-machung der Abfälle aus der Tonerde-Herstellung", av
Dr E. Herrmann. Chemiker-Ztg., 1937, 61, 493—6).
13 aug. 1938
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
