Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör ; ERNST J. A. ROTHELIUS
UTGIVEN AV SVENSKA TEUNOLOGFtiR E. N I NQE.N
INNEHÅLL: Världens största flotationsanrikningsverk, av ingenjör 0. V. Borgkvist. — Kopparindustrien i
Socialistiska sovjetrepublikernas union. — Notiser. — Metallnoteringar.
Världens största flotationsanri kn ingsverk.
Av ingenjör O. V. BORGKVIST.
Den låghaltiga kopparmalmen från Utah Copper
Co:s gruvor i Bingham i U. S. A. anrikas i tvenne
syskonanrikningsverk, Magna Mill och Arthur Mill.
Dessa äro med sin gemensamma kapacitet på 70 000
ton malm pr dygn de största
flotationsanriknings-verken i världen. Under år 1936 genomgingo de en
genomgripande ombyggnad, varvid bl. a. en ny
flo-tationsapparat, Fagergren-apparaten, installerades
istället för den förut använda Janney-apparaten.
Verkens nuvarande utrustning och arbetssätt äro väl
värda ett studium, och här nedan gives en
beskrivning av Magna Mill.
Några upplysande data om Binghamområdets
geologi och malmer torde dock först vara på sin plats.
Enligt U. S. Geological Survey1 genomsattes
Binghamområdets till stenkolsperioden hörande kvartsiter
och kalkstenar av en monazitmagma, vilken
hydro-termiskt metamorfoserades. Härvid bildades pyrit,
kopparkis och bornit och uppstod en fattig
kopparmalm. Ytvatten genomträngde de övre lagren,
oxiderade kopparmineralen i dessa och anrikade de
nedanför liggande genom bildandet av kopparglans
och covellin. Oxideringen skedde ned till ett djup
av 20—30 m och den sekundära anrikningen ned till
ett djup av 200—300 m. Nedanför det sekundära
anrikade området återfinnes den ursprungliga med
primära sulfider impregnerade monazit-porfyriten.
Malmkroppen är av oerhörda dimensioner. Med
200 mill. ton malm brutna under årens lopp
uppskattades malmreserverna år 1930 till 650 mill. ton
och genomsnittshalten av koppar till 1,07 %.
Huvudmetallen i malmen är koppar, men även till
ekonomisk betydenhet förefinnes guld, silver och
molybden. Kopparmineralen och halterna utav
desamma äro följande:
Kopparkis, CuFeS2 ...................... 1,66 %
Kopparglans, Cu2S ....................... 0,18 %
Bornit, Cu3FeS3 .......................... 0,14 %
Covellin, CuS............................ 0.19 %
Malakit (och andra kopparoxider) CuC03 •
• Cu(OH), ............................. 0,09 %
Halten pyrit är 2,15 %, molybdenglans 0,025 %,
guld 0,3 g/ton och silver 2,9 g/ton.
Pallbrytning användes i gruvan. Malmen lastas
i Professional Paper 111, U. S. Geological Survey.
med elektriskt drivna grävskopor direkt i
malm-vagnar på 80—100 tons kapacitet, vilka dragas med
ång- eller elektrolok till gruvbangården, där
vagns-sätt på 50 vagnar hopsättas. Härifrån transporteras
sätten med Mallets ånglok den 3 mil långa vägen
ned till anrikningsverken.
Magna flotationsanrikningsverk är utbyggt till en
kapacitet av 35 000 ton per dygn och uppfört liksom
sitt syskonverk i betong på en mot Salt Lake
vettande bergssida. Dess uppgift är att ur ovanstående
malm taga ut ett kopparkoncentrat, fattigt på järn,
och anrikningen sker uteslutande genom flotation.
Lossningen av malmvagnarna företages med hjälp
av 2 roterande vagntippar med dimensionerna
6 X 9 m. De lossa, när malmen är torr och rinner
lätt, 2 malmvagnar (150 ton) på mindre än 2 min.
Malmen fälles över ett galler med 15 cm
spaltöppningar. Ca 80 % av malmen passerar genom gallret,
medan resterande 20 % nedkrossas till en
styckestorlek av 15 cm i en Allis Chalmer’s spindelkross
nr 27. Gallerprodukten uttages från sin ficka med
2 matarmattor, så ock krossprodukten, och båda
rinna ned på 2 lutande bandtransportörer och
transporteras till sekimdärkrossarna. Dessa utgöras av 4
Symon’s 7 fots konkrossar. Malmen fördelas till
desamma med inställbara plåtar och faller ned på galler
med 6 cm spaltöppningar. Fingodset härifrån införes
på mekaniskt vibrerade siktar med en hålstorlek av
5 X 2,5 cm. Grovgodset från galler och siktar, vilket
belöper sig till ca 80 % av inkommande malmen,
nedkrossas till < 1 cm. Kross- och siktprodukter
förenas, vägas på självregistrerande vågar av typ
Merrick och transporteras med tvenne serier
konse-kutiva bandtransportörer upp till finmalms- eller
reservfickorna, över vilka de fördelas med
avlastnings-vagnar. Finmalms- och reservfickornas
sammanlagda kapacitet är 25 000 ton.
Finkrossningen av malmen sker i 12 avdelningar;
varje avdelning sammansatt av 1 matarmatta, 1
bägarverk, 9 skaksiktar och 3 valsverk.
Malmen matas från finmalmsfickan till bägarverket,
som fördelar densamma över skaksiktarna. Siktarnas
hålstorlek varierar från 4 till 10 mesh, beroende på
malmens fuktighet. Är malmen för fuktig att sikta
bra ens med grövsta sikten, kopplas siktningen om
till våtsiktning. Fingodset från siktarna sköljes med
vatten till malningskretsen, medan grovgodset går
10 sept. 1938. häfte 9
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
