Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
44 600 ton råkoppar, varav 34100 ton smältes från
malm.
Den viktigaste förändringen under de senaste åren
har varit övergången till brytning av malmer med
låga kopparhalter och byggandet av stora verk, där
de flesta av produktionsprocesserna mekaniserats.
Man har lärt sig behärska flotationsprocesserna, och
den tekniska utrustningen hos de verk, som nu
konstruerats, påstås vara densamma som i Förenta
staterna. Därjämte komma några av de nya verken att
bli större än någon hittills annorstädes existerande
anläggning. Trots verkens goda tekniska
utrustningar medgives dock att driftskickligheten ännu
står lågt under den i Amerika, och den proportion
metall, som utvinnes, är alltför ringa. Kommissarien för
de tunga industrierna, Kaganovitch, sammankallade
1937 en konferens av i kopparhanteringen anställda
ingenjörer vid Sverdlovsk, varvid uppmärksamheten
riktades på många av industriens brister.
Kopparproduktionen 1936 uppgick till ungefär
100 000 ton metall, och importen under samma år
var över 45 000 ton. Den planerade produktionen
för 1937 var 145 000 ton mot det troliga behovet av
175 000 ton, men den verkliga produktionen tycks
troligen ej bli högre än 1936. Importen under de nio
första månaderna 1937 var totalt 50 706 ton mot
34 057 ton under samma period 1936.
Konstruerandet av de nya verken tycks framskrida
mycket långsamt, och några av de ’’jättar", som
gjordes förslag till för några år sedan, existera
fortfarande blott på papperet. Ett stort steg mot ökad
produktion har tagits genom sammanbindning av två av
de främsta producerande arealerna, Karsakpai och
Balkasch-området med Karaganda genom järnväg.
De mera betydande verk, som äro under
uppförande eller planläggas, äro:
1) Den Balkaschska anläggningen. Uppförandet
av denna anläggning påbörjades 1930, men fastän
300 millioner rubel redan åtgått till konstruktion och
utrustning, har ännu ej någon koppar producerats.
Anläggningens första sektion var beräknad att
producera 35 000 ton råkoppar pr år, och den totala
eventuella produktionen beräknas bli 100 000 ton pr
år. År 1937 skulle omkring 12 000 ton produceras,
men den 10 december detta år meddelades det att den
första sektionen av anrikningsverket just då skulle
sättas i gång.
2) Jezkazgan-anläggningen vid Karsakpai i
Kazak-stan. Denna anläggning, som skall arbeta med
malmer med låg halt (metalliskt innehåll omkring 1,6 %
Cu) är beräknad för en produktion av eventuellt
200 000 ton råkoppar pr år. Det kommer emellertid
att dröja 3—4 år, innan produktionen kan påbörjas.
3) Sreduralmedstroi-anläggningen i mellersta Ural.
Anrikningsverkets första sektion, som bearbetar
2 400 ton malm om dagen, fullbordades i början av
1937. Anrikningsverkets totala kapacitet skall bli
14 000 ton malm om dagen, och genom anläggningen
skall totalt framställas 50 000 ton metallisk koppar
pr år.
4) Bliava i mellersta Volga-regionen. Denna
anläggning beräknades kunna påbörjas 1937 och
producera ända upp till 5 000 ton koppar detta år. Så vitt
man f. n. vet har den ännu ej fullbordats. Dess
eventuella produktionskapacitet påstås bliva 35 000 ton.
Det har även föreslagits att vid denna anläggning
producera svavel enligt den norska patenterade
"Orkla"-processen.
5) En nickel-koppar-anläggning är under
uppförande vid Monchegorsk på Kola-halvön.
6) Det har gjorts förslag om att uppföra en
anläggning vid Central-Asiens malmfyndigheter nära
Tashkent med en beräknad produktion av 100 000 ton
koppar pr år.
Av detta framgår, att om man till den nuvarande
kopparproduktionen lägger den beräknade
produktionen från verk, som äro under uppförande eller vilka
föreslagits skola uppföras inom de närmaste åren,
planerar Sovjetunionen en eventuell produktion, låt
oss säga inom de närmaste 10 åren, av omkring
500 000 ton koppar pr år.
Elektrolytisk koppar produceras f. n. i Ural-verken
vid Pishmin och Kishtin. Det förra har en
produktionskapacitet av 100 000 ton pr år.
Socialistiska sovjetrepublikernas unions tillgångar
av metallisk koppar i malm uppskattades den 1
januari 1935 till:
Distrikt Ton
Kazakstan ........................6 404 400
Ural ..................................2 116 500
Uzbekistan ......................1 285 400
Baschkir ..........................330 500
Mellersta Volga..............324 500
Västra Sibirien................108 600
Kaukasien........................52 400
Leningrad-provinsen ... 8 300
Karelen ..........................4 900
Total 10 635 500
Senare uppskattningar ha resulterat i en totalsiffra
av över 17 millioner ton.
De nya malmfyndigheterna i Kounrad-arealen
möjliggjorde uppförandet av Balkasch-anläggningen.
Dessa fyndigheter beräknas innehålla över 2 millioner
ton koppar, men de äro belägna i en ödslig trakt, där
varken dricksvatten eller kol äro tillgängliga. Å
andra sidan kan den malm, som har en metallisk halt
av 1—2 %, brytas, vilket är en stor fördel.
Vid Jezkazgan bearbetade de tidigare brittiska
ägarna endast den rikare malmen. Fyndigheterna
äro numera uppskattade till 3,7 millioner ton, och
ytterligare undersökningar väntas avslöja, att
malmfyndigheterna t. o. m. vida överstiga denna siffra, och
att de möjligen ha samma utsträckning, som världens
rikaste fyndigheter i Central-Afrika.
Ytterligare en stor fyndighet av kopparmalm,
uppskattad till omkring 2 millioner ton, har påträffats
vid Boschekul i Kazakstan.
I Central-Asien, omkring 60 km från Tashkent, ha
betydliga kopparmalmfyndigheter upptäckts, och som
redan förut nämnts, har det föreslagits att bygga en
anläggning där, som skall producera 100 000 ton
råkoppar pr år. T. o. m. i Allaverdi-arealen i
Trans-kaukasien, där man antog att fyndigheterna nästan
voro uttömda, ha ytterligare fyndigheter påträffats,
och ännu fler koppar och molybdenkällor ha
upptäckts vid Pirdaud och Agarak i Transkaukasien.
Bliava-fyndigheterna i mellersta Volga, vilka
upptäcktes 1933, äro rika på koppar, silver, bly och
guldmalmer liksom även svavel.
Kopparmalmstillgångarna uppskattas till 150 millioner ton, och mal-
74
10 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
