- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Bergsvetenskap /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsvetenskap

men har en metallisk halt upp till 4 %.
Förberedande arbeten framskrida mycket långsamt.

Sredneural-fyndigheterna vid Degtiar, vilka äro de
största i Ural, uppskattas innehålla omkring 900 000
ton koppar (halten är 1,1—2 % Cu i malmen).
Arbetet fortskrider mycket långsamt, och f. n. brytes
endast kopparmalm.

Koppar kommer även att produceras vid Altai, där
malmen är mycket komplex.

Andra fyndigheter, vilka hittills ej bearbetats,
finnas t. e. vid Sokurkoj (3—5 % Cu) och Bostche-kul
i Kazakstan (1—6 millioner ton),
Chakassk-Minus-sinsk i västra Sibirien (830 000 ton), Almalyk i
Central-Asien (900 000 ton), Agarak och Pirdaud i
Trans-kaukasien (1 200 000 ton), i Donezbäckenet etc., och
dessa utgöra en rik reserv för framtiden.

Kopparmalmsproduktionens ökning framgår av
följande siffror:

Ar Ton

1922—23 ............................60 132

1925—26 ............................408 775

1929—30 ............................919 367

1933 ....................................1332 848

1934 ....................................2 084189

1935 ....................................2 790 571

1936 ....................................3 562160

Kopparmalmsproduktionen 1913 var 1 118 000 ton,
och det var inte förrän 1931, som denna siffra nästan
återigenom uppnåddes, men 1936 ökades
produktionen till 3 562 000 ton. Under loppet av den tredje
fem-årsplanen, vilken börjar detta år, ämnar man öka
produktionen endast i Kounrad-arealen till 14
millioner ton pr år, och i Degtiar-arealen (mellersta Ural)
till 4^2 millioner pr år.

Yid brytningen kommer man huvudsakligen att
använda sig av skivrasbrytningsmetoden, och alla
processer inkl. transport av malmen till
anrikningsverken komma att mekaniseras. I Degtiar-gruvorna
kommer malmen att transporteras medelst elektriska
truckar i vagnar, vilka rymma 5—6 ton, och
arbetarna komma att åka i elektriska spårvagnar.
Medelproduktionen av malm pr arbetare och skift beräknas
bli 3,27 ton och den uppskattade kostnaden 5,25
rubel pr ton.

Kopparproduktionen i Sovjetunionen tillika med
importerna sedan 1930 uttryckta i 1 000 ton framgå
av följande tabell:

Under de sista 10 åren ha kopparanrikningsverk
uppförts vid Krasnoural, Kirovgrad, Pishmin och
Karsakpai.

Den första kopparsmältningsanläggningen av
Sovjet-konstruktion var den vid Karsakpai i Kazakstan,
400 km från närmaste järnväg. Den byggdes 1926—
28, och brytningen påbörjades 1929, varvid reverber-

ugn begagnades. Svårigheter uppstodo till en
början på grund av den höga kiselhalten hos malmen,
men dessa övervunnos, och de värdefulla
erfarenheter, som uppnåtts, komma att tillämpas vid
Balkasch-verken och Jezkazgan-anläggningen.

Krasnoural-verken utrustades i enlighet med den
senaste amerikanska tekniken, och brytning
påbörjades delvis år 1931. Flotationsmetoden användes
även här. Koncentraten rostas sedan i
Herreshoff-ugnar, varefter de smältas i reverberugnar, varvid
avloppsvärmet användes till framställning av ånga
och elektrisk kraft. Pierce-Smith-konverter
användes även, och gaserna renas medelst
Cottrell-syste-met. Smältningsanläggningarna i Karabash och
Kirovgrad rekonstruerades och utvidgades på samma
gång. Uralmalmerna, vilka äro fattiga och hava hög
järnhalt, fordrade modifikationer av det amerikanska
smältsystemet, och dessa ha delvis införts, men
metallutvinningen är fortfarande 8—10 % lägre än i
Amerika. Ural-anläggningarna ökade sin produktion
femfaldigt mellan 1927—28 och 1936, och vid samma
tidpunkt fördubblade de transkaukasiska verken och
Allaverdi och Zangezur sin produktion. Allaverdi
har emellertid ännu ej uppnått den produktionssiffra,
som den hade före revolutionen.

Kopparmängden, som producerades vid de största
anläggningarna under åren 1934 till 1936, var:

Distrikt Verk 1934 1935 1936
Ural Kirovgrad 12 011 17 772 22 996
Krasnoural 10 640 17 515 22 840
Karabasch 9 645 15 471 20 128
Kazakstan Jezkazgan 3 945 4 376 6 388
Baschkir Baimak 4 311 4 287 4 759
Kaukasien Allaverdi 2140 2 303 4 744
»> Zangezur 1 389 1623 1501
44 081 63 347 83 356

Metallisk koppar framställes av skrot vid Molotov-,
Krasny Vyborzhtsi-, Podolsk- och
Metalloprokatni-verken.

Förslag ha även framkommit om tillgodogörande
av malmerna från de vidsträckta fyndigheterna vid
Almalik inom Uzbekistan medelst det
hydrometallur-giska systemet.

Före världskriget utgjorde Rysslands årliga
produktionskapacitet av elektrolytisk koppar 17 707 ton.

1930 påbörjades uppförandet av Pishmins
elektrolytiska verk, varav den första sektionen med en
kapacitet av 100 000 ton fullbordades 1934. Det guld och
silver, som erhålles vid elektrolyser av koppar,
utvinnes nu vid Kyshtim-verken, då däremot före
revolutionen denna process måste verkställas utomlands.

Följande tabell utvisar den metalliska halten i mal-

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Råkoppar ....................... 44,6 44,3 45 44,3 53,3 75,4 99,6 130

(beräknad)

varav utvunnits ur malmer–– 34,1 31,6 32,1 32 7 44,1 63.2 83,3 (a)

Elektrolytisk koppar ............ (a) (a) (a) (a) 16,8 40 (a) (a)

Kopparimport ...................i 20,7 25,3 12 7,8 11 29,6 45,3 23 (b)

(a) inga siffror tillgängliga, (b) endast under 6 månader.

10 sept. 1938

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938b/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free