Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Verk Kopparinnehåll % Utbyte av koppar %
malm koncentrat
Karabash .............. 2,7 14—16 92—94
Krasnoural ........................2,5 9.5 — 10,5 85 5—92
Zangezur .............. — 15—18 91—93
Jezkzgan ............................3.5-5 24—25 90—92
Kirovgrad ..........................3—3,5 12—15 82-90
mer och koncentrat vid några av Sovjets ledande
kopparverk och även utvinningen i % av metallisk
koppar finnes angiven.
Som redan nämnts kommer den nya anläggningen,
som skall byggas vid Jezkazgan, att bearbeta malm
med en metallhalt av 1,6 %.
Det är anmärkningsvärt att trots de vidsträckta
fyndigheterna och de enorma kapitalplaceringarna i
nya verk (under den andra fem-årsplanen satsades
t. e. 370 millioner rubel i Balkasch och 169 millioner
rubel i Sredneural-verken etc.) kopparproduktionen
fortfarande är så låg, att Sovjetunionen måste
importera stora kvantiteter av metallen. Olika beslut,
förordningar och konferenser ha försökt behandla
detta problem under de sista fem åren, och den
konferens, som sammankallades vid Sverdlovsk i
november 1937, diskuterade industriens mycket
otillfredsställande resultat och bragte i dagen följande fakta:
Uralverken, vilka producera omkring 4/5 av den
nuvarande kopparproduktionen, hade endast fullföljt
omkring 50—60 % av sitt program under de första
nio månaderna. Skälen därtill voro bl. a. 1)
övergången till fattigare malmer, 2) långsamt utförande
av förberedande arbeten, 3) avbrott på grund av
skada eller olyckshändelse, 4) låg smältningsproduktion,
5) stora metallförluster vid anriknings- och
smältningsprocesser och 6) fördröjda leveranser från
Sovjets affärer för flotationsmaskiner och övrig
gruvut-rustning.
Kopparhalten hos den bearbetade malmen varierade
från 5,08 % till 2,94 % mellan 1929—30—1934,
sålunda nödvändiggjordes bearbetning av dubbel så
stor kvantitet malm. Den förestående brytningen av
den låghaltiga Kounrad-malmen är ett ytterligare steg
i denna riktning.
Tusentals ton koppar förloras årligen vid
anriknings- och smältverken, där endast omkring 2/3 av
metallen återvinnes. Vid Krasnoural-verken var
under första hälften av 1936 utvinningen endast 54 %.
1935 utvanns i Uralverken vid smältningsprocessen i
medeltal 85 % metall, då däremot de bästa
amerikanska verken utvinna 94—99 %. Kopparhalten i en
masugnsslagg vid Krasnoural var 0,65 % mot ett
medeltal i U. S. A. av 0,3—0,27 %.
E. Ti—s.
NOTISER
Lufttransport i Nya Guineas guldfält. Den hastiga
utvecklingen under de senaste åren av Bulolo-guldfältet
kan i icke ringa grad tillskrivas användandet av
aeroplan för transport av maskiner och annat material deu
35 eng. mil långa sträckan över starkt kuperat och
tropiskt land från hamnen Lae till arbetsplatserna, vilka
äro belägna ca 680 m över havet. Från april 1931 till
december 1936 fraktade de tre aeroplan, vilka ägas av
"Bulolo Gold Dredging, Ltd.", en total last av 17 255 ton
utan någon olyckshändelse vare sig med personal eller
maskiner. Endast ett missöde med ett aeroplan
inträffade under hela denna tid.
C. A. Bank har i detalj redogjort för kostnaden av
denna transport i en artikel nyligen publicerad i
"Bulletin of the Institution of Mining and Metallurgy", pp. 3—9,
1937. Enligt denna fraktades i medeltal 266 ton
material pr kalendermånad från 31 maj 1932 till 30
november 1936 till en kostnad av $ 49 935 pr ton enligt följan-
de uppställning:
Kostnad
$ %
Av- och pålastning .................... 1,1176 2,24
Driftkostnader ....................... 17,8911 35,83
Underhållning och reparationer av
aeroplan ............................... 7,8225 15,67
Underhållning av aerodromer och
byggnader .............................. 1,4231 2,85
Förvaltning .......................... 12,4525 24,93
Försäkring ........................... 7,5369 15,09
Viktigare extra aeroplanreparationer .. 1,6013 3,39
Total kostnad pr ton .................. 49,9350 100,oo
Motsvarande kostnad i engelsk kurs av
$ 5 = £ 1............................ £ 9 19 s. 9 d.
Om amortering av aeroplan, byggnader, material etc.
beräknas till 8 % pr år, och 12 % beräknas för extra
maskindelar, ökas den totala kostnaden för transporten
till $ 61,78 pr ton eller approximativt £ 12 7 s. 0 d.
F. n. äro fyra mudderverk i arbete i Bulolo-distriktet,
vart och ett med en skovelrymd av 0,3 m3.
Under två år till den 31 maj 1936 var den totala
produktionskostnaden (omfattande utgifter för gruvdrift och
amortering) för 1 oz. (31,1 g) guld i medeltal $ 10,7102
(£2 3s. 0 d.).
E. R—s.
Produktionen av ferrolegeringar i Förenta staterna.
"The U. S. Bureau of Mines" ger följande detaljer av
leveranser av ferrolegeringar från amerikanska ugnar
under 1936 och 1937:
1936 1937
Ferromangan ....................................322 353 359 842 ton
Spegeljärn ..........................................92 336 134 983 „
Ferrokisel ..........................................325 210 362 313 „
Ferrofosfor ........................................19 341 15 546 „
Ferrovolfram .................. 1 812 2 474 „
Andra ................................................92 479 95 493 „
Totalt 853 531 970 651 ton
Produktionen 1937 steg 23 % till 1 008 170 ton.
E. R—s.
METALLNOTERINGAR
Järnverksföreningens normalnoteringar den 26 aug.
1938.
l:o) Prima svenskt exporttackjärn ........ Kr. 195: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45
kolhalt ............................ sv. kr. 335—385
3: o) Valstråd (prima lintrådskvalitet;
ej musikvalstråd), över 0,6 5 kolhalt „ „ 375—405
4: o) Valsat martinjärn, mjukt,
grundpris .............................. „ 230—250
5: o) Valsat lancashirejärn, grundpris „ „ 360: ■—
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto per 30 dagar.
76
10 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
