Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q
e ~
e• <fz E sin Cu>!+°<-)
/’- /21 [sin g>) -sjnfc-tp)efif]
- i t * i2
Teknisk Tidskrift
där ix är den stationära komposanten:
E V2
sin « — <P)
I-
,E tqy*—; ß.Z-
Sförsfa osymmefn erhålles, om <*’0.
i * ill [sin Cujf - <p) * s/n p e
Maxi mist’rommen infräffar för o>/ » a
■Ka/ [/
* sin †
ofO; COSp= 0.065; f* 50p/s.
Fig. 3. Kortslutning av en växelströmskrets.
dande spänning betecknas spänningens tidsförlopp
från brytningen till dess det stationära tillståndet är
uppnått — i regel ett högfrekvent
insvängningsförlopp.
Vid kortslutning i ett nät är effektivvärdet av
växelströmskomposanten i första ögonblicket bestämt
av förspänningen och en viss reaktans, vilken hos
transformatorer, linjer etc. utgöres av reaktansen i
gängse betydelse, hos generatorerna av den s. k.
be-gynnelsereaktansen. För beskrivningen av
kortslutningsförloppet kan man tänka sig en variabel
gene-ratorreaktans, vilken förorsakar, att växelströmmen
dämpas ned till den stationära kortslutningsströmmen.
I praktiken räknas i regel med begynnelsereaktansen,
varför garantier lämnas för denna.
III. Kortslutning av en strömkrets.
Tillslagnings-prov.
Kortslutning av en enfasig krets innehållande
ohmskt motstånd och reaktans.
Låt emk:n vara e — E]/ 2 sin (to t -f- a),
impedansen i kretsen R + j u> L och låt kortslutningen ske
vid tiden t — 0.
Strömmen i sammansättes då i allmänhet av två
komposanter:
1 R2 ■ (coL[2
= 2 sin(ct)£ -|-a — <p); tg cp ■
ocli i„ den transienta komposanten:
coL
R’
«2 = / V7 2 sin (« — cp) e~ß; ß =
R
(2)
(3)
Sammanlagringen av dessa båda komposanter
visas i fig. 3.
Av Intresse är att finna det värde på vinkeln a,
för vilket första strömtoppen blir maximum ("största
osymmetri"). En grafisk överläggning visar, att
villkoret härför är, att kurvan i tangerar tidsaxeln
vid tiden t — 0. Av ekvationen f^-] = 0 följer
\at!o
a = 0, n, 2 n,–-.
Största osymmetri erhålles alltså, om inkopplingen
sker i ett ögonblick, då emk:n passerar värdet noll.
Den resulterande strömmen blir i detta fall (« = 0):
(4)
i = l ]/2sin (cat — cp) + I ]/2 sin cp ■ e
ßt
Detta fall visas nederst i fig. 3. Av denna
framgår, att strömtoppen inträffar för ett värde på
71
<x>t7^cp-\–. För noggrannare bestämning av tid-
di
punkten får man ga till uttrycket pa —, sätta detta
= 0 och lösa denna ekvation på ett eller annat sätt.
Genom insättning av det funna ^-värdet i
ekvation (4) erhålles strömtoppens storlek. I allmänhet är
ett dylikt förfarande onödigt. Insättes nämligen
co t = cp —|— —, vilket ger
= 7
J/2 [l
sin cp ■ e o, l ’rp ^
ff],
(6)
erhålles ett värde som med mindre än 1 % skiljer sig
från det rätta.
Likströmskomposantens dämpning bestämmes
enligt ovan av dämpningsfaktorn e—ß*. Vid
beräkningar är det lämpligt att angiva tiden i halvperioder
(1 halvperiod = 0,01 sekund vid frekvensen 50 p/s).
Beteckna vi med % tiden mätt på detta sätt, alltså
21
x == — (T = perioden), gäller
e~ <u = e
R 2 .-i t
~HTL ’ ~tT = e—JtcotvT
(6)
O)
Dämpningsfaktorn som funktion av tiden för
varierande eos cp återfinnes i fig. 4. (Dessa värden
liksom alla följande hänföra sig till frekvensen 50 p/s.)
Fig. 5 visar största strömtoppens relativa storlek
för olika värden på eos cp enligt ekv. (5).
I.E.C. publ. 561 anger en nominell tillslagnings-
ström = 2,5 gånger nominella (symmetriska) bryt-
£
strömmen. Enligt fig. 5 svarar mot = 2,5 ett
1 I.E.C. Specification for Alternating^Current Circuit
Brea-kers, First edition 1937.
o
8 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
