Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
denna undersökning först för konstant
växelströmskomposant och uttrycka likströmskomposanten i %
av den förras toppvärde. Införes vinkeln ip som mått
för osymmetrien enligt fig. 9 och uttryckas de olika
storheterna med värdena vid full symmetri som enhet,
erhållas följande uttryck:
strömmens maximivärde «mal = 1 -f- sin yj,
största strömvågen q1 = -(- xp j sin yj + eos y>,
strömintegralen under en hel period q„ — ip sin yj +
+ eos %p,
den osymmetriska strömmens effektivvärde ieff =
= Vi + 2sin2^.
Vid beräkning av dessa uttryck har dämpningen
försummats.
Värden på imax, ieft, och q2, beräknade efter
ovanstående formler, återfinnas på kurvbladet, fig. 10.
Med hänsyn till den betydelse, som effektivvärdet
tillmätts i vissa normer, kan det vara av intresse att
studera förhållandena vid konstant effektivvärde hos
den osymmetriska strömmen och varierande
osymmetri; se fig. 11.
Erfarenheten har visat, att av de tre storheterna
!.„, qx och q„ kan icke någon vara den avgörande
faktorn för alla brytartyper. Under det att en viss
typ reagerar för maximivärdet, kan en annan typ
vara i hög grad beroende av t. e. största strömvågen,
osv.
Effektivvärdet, vilket ju definieras med hänsyn till
värmeutvecklingen i ett ohmskt motstånd, kan icke
som sådant ha något inflytande på brytförloppet. Av
kurvorna i fig. 11 framgår emellertid, att konstant
effektivvärde innebär, att såväl ljusbågsenergien
under en period som strömtoppen är nära konstant
(för normalt förekommande osymmetrier). Detta
förhållande kan möjligen förklara I.E.C:s definition av
den osymmetriska brytströmmen.
Likströmskomposantens inverkan på
tänd-spänningens storlek.
Vi undersöka först brytningen av en symmetrisk
ström.
Fig. 12. Oscillogram visande enfasig brytning.
5
Fig. 13. Schematisering av brytförloppet vid enfasig brytning.
Fig. 14. Brytning av trefasig kortslutning. Den vid brytning
av fas 1 uppträdande spänningen beräknas som storleken av
den emk ebr, vilken anbragt i brytstället ger en ström = 1
(med motsatt riktning).
Fig. 15. Oscillogram visande den stegrade brytspänningen
i den först brytande fasen.
Till grund för det enfasig a fallet lägga vi den
tidigare behandlade ideella strömkretsen. Låt strömmen
vara i — 10 sin co t, emk:n e = E0 sin (æt + cp).
Brytningen inträffar, då strömmen "går genom noll", säg
vid tiden t — 0. Bortses nu från det transienta
förloppet, så är tändspänningen = E0 sin <p. Vid de i
praktiken förekommande kretsarna är sin tp 1 och
tändspänningen « E0.
Fig. 12 visar oscillogram över en enfasig,
symmetrisk brytning sådan den ter sig i en
högspännings-brytare. På oscillogrammet framträda de typiska
ljusbågsspetsarna. En schematisering av förloppet är
framställd i fig. 13.
I en trefaskrets inträffar brytningen först i en av
faserna. Som synes av fig. 14, sker härvid en
försik jutning av nollpunkten i spänningsdiagrammet, så
att brytspänningen i den brytande fasen blir 1^5 ggr
fasspänningen. De båda övriga faserna brytas i regel
ca 1/i period senare. På oscillogrammet, fig. 15, har
brytningen av två faser blivit fördröjd; den stegrade
brytspänningen i den brutna fasen framträder tydligt.
Vid diskussionen om brytning av osymmetrisk
ström har frågan om osymmetriens inverkan på
tändspänningen tilldragit sig stort intresse.
De i litteraturen förekommande utredningarna
räkna med dämpningen noll.1 Uttrycka vi som förut
osymmetrien med vinkeln yj, alltså
= l0 sin yj
så blir enligt fig. 16 tändspänningen e,
et — E0 eos yj
Detta resonemang svarar mot det fall, att vid
kortslutning av en ideell strömkrets (R = 0) uppkommer
en likströmskomposant av viss storlek, vilken sedan
i T. e. Kaufmann i VDE Fachberichte 1936, s. 154.
8 jan. 1938
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
