Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Emk:n er skall framdriva denna ström genom
kapaciteten C och induktansen L parallellkopplade.
Antages brytningen ske vid tiden t — 0, blir alltså
pL.l-
pC . 1 p coLp
/0™m = lc 1 vZ0.i
PL + P + T/
Jc P^LC
Införes kretsens egenfrekvens †0 samt co0
2 n†0
kunna vi skriva
E„ co02 p2
(f + + <u02)
1 =
E„
(Do
p1
Pl
(o Lp*
co°
p’
1
C0o
COn
m0
— E, —= (eos æ t — eos (o01)
(ß0i — (o
Då co0 » to, kunna vi skriva för små i-värden
er = E0{ 1 — eos co0t)
T
Efter tiden
uppnår spänningen värdet 2 E0
dvs. dubbla toppvärdet av driftspänningen.
I verkligheten äro förlusterna i kretsarna
betydande vid de frekvenser det här är fråga om, varför
svängningen blir starkt dämpad. Med tillräcklig
noggrannhet kan det verkliga förloppet skrivas
er — E0 (1 — e~ß* eos co01).
Fig. 19 visar en dylik svängning.
Förutsättningarna för ideell brytning äro i
allmänhet ej uppfyllda i praktiken. I själva verket finnes
alltid ett visst spänningsfall i ljusbågen, vilket
förorsakar, att strömmen avtar snabbare mot noll än i
det ideella fallet. Om ljusbågen utsättes för våld av
något slag, t. e. påblåsning, stiger ljusbågsspänningen
understundom till höga värden mot slutet, och ström-
Fig. 20. Förenklat strömförlopp vid forcerad brytning.
men pressas snabbt ned mot noll strax före den
naturliga nollgenomgången.
Även detta fall låter sig behandlas under vissa
förenklade antaganden. Eftersom det endast är
förhållandena strax före nollgenomgången som
intressera, kunna vi antaga rätlinigt förlopp hos
strömkurvan (fig. 20). Yid ideell brytning skulle
strömmen sålunda ha följt linjen AO med ekvationen i =
= I„o)t. Yid en viss tidpunkt —11 börjar strömmen
avtaga snabbare efter räta linjen AB och blir noll
vid tiden — t... Denna förändring kunna vi upp-
Fig
Lutningen hos kurva t i punkf A <00 %
2 —20Q%
— —linje 5 c-a 72%
––– 4 —- 104%
21. Jämförelse av brytning med resp. utan
släekspän-ning.
fatta som en överlagring av en ström, vilken utgör
skillnaden mellan den verkliga och den ideella
strömmen (linjen A’B’). Brytningen i punkten B
behandlas på samma sätt som ovan.
Beräkningen av spänningen över kontakterna
utföres analogt med föregående fall. Under
tidsinter-vallet A’ B uppträder en släckspänning av storleken
esl = –A- E0 [eos co0 {t + tx — t,) — 1 ]
H -r2
Efter tidpunkten B förefinnes återvändande
spänningen
er=E0[l — eosæo t) +
, h
b —t.
E0 [eos ctfø (f-\- ti — ts) — eos co01]
(I båda dessa uttryck har tiden räknats från
punkten B.)
Förloppet av dessa spänningar bero i hög grad på
storleken av tiderna tx och 12. För att uttrycket på
esl skall svara mot en antagbar ljusbågskarakteristik,
T
fordras att ti—12 Vi undersöka det speciella
Ll
fallet tx = | T„ 12 = i- T0.
dessa värden erhålles
E.
Efter insättning av
e*i = — -2- (eos (O0t+ 1)
er = Ee( 1 —2 eosm0t)
Spänningarnas förlopp framgår av fig. 21. På grund
av släckspänningsspetsen måste återvändande
spänningen starta från ett negativt värde och då den
måste svänga med E0 som medelvärde, blir dess
8 jan. 1938
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
