- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Magnetiserings- och kortslutningskurvor.

ståndet). På så sätt blir den uttryckt i delar av
maskinens belastningsimpedans Z, som per fas är

Z .= (6)

U-V B

där En = normal huvudspänning,
In = normal ström.

Alltså

Z & 1 ’

Detta förhållande är ett dimensionslöst tal och är
karakteristiskt för maskinen. Kortslutningsströmmen
vid tomgångsmagnetisering uttryckt i delar av
normalströmmen är definierad av förhållandet c/a (där
c är magnetiseringsströmmen vid normalspänningen,
mätt på själva kurvan, icke på luftgapslinjen). Dess
relativvärde är alltså nära lika med det inverterade
värdet av synkrona längsreaktansens relativvärde.
Normalvärdet på kortslutningsströmmen vid
tomgångsmagnetisering, som för närvarande brukar
hållas omkring 1,0 för generatorer med utpräglade poler,
har varierat under åren enligt följande tabell.

Tab. 1. Synkrongeneratorer med utpräglade poler.

Relativ
kortslut-År ningsström vid tom-

gångsmagn.

1909 ....................... 1,75

1915 ....................... 1,40

1925 ....................... 1,25

1931 ....................... 1,00

1937 ....................... 1,00

För turbogeneratorer är 0,7 numera ett normalt
värde. Att man ur driftsynpunkt kan tillåta lägre
värden på turbogeneratorer, beror på att de vanligen
ligga nära belastningens centrum. Till en början
bestämdes det lämpliga värdet endast med hänsyn till
maskinens regleringsegenskaper. Man eftersträvade en
liten variation i spänningen vid konstant
magnetisering och varierande belastning. Förbättrade
regleringsdon ha medgivit en minskning av värdet som
man begagnat sig av för att öka utnyttningen av
maskinerna. Numera kan en vändning i
uppfattningen konstateras i många fall, så att icke så
mycket uppvärmningen utan hänsyn till
driftegenskaperna bli bestämmande för maskinstorleken. Det
finns två motiv för ökning av kortslutningsströmmen
vid tomgångsmagnetisering, dvs. minskning av den

synkrona reaktansen. Det ena är att höja den statiska
stabilitetsgränsen. I summan av linjereaktans,
trans-formatorreaktans och maskinreaktans utgör normalt
maskinreaktansen den ojämförligt största delen. I
ett fall med en relativreaktans i generatorn = 1,00
och en normal linje 25 mil lång motsvarade
generatorns reaktans 2 ggr linjens. .Det andra motivet är
att öka maskinens förmåga att belastas kapacitivt.
Vilketdera kravet som blir bestämmande beror på
omständigheterna. Som exempel kan nämnas att
Krångede-generatorerna äro utförda så, att en enda
generator kan taga hela kapacitetsbelastningen av
linjen. Detta bestämde kortslutningsströmmen vid
tomgångsmagnetisering och därmed maskinstorleken.
Dimensioneringen av Boulder Dam-generatorerna, å
andra sidan, bestämdes av kravet på hög
stabilitetsgräns. I sådana specialfall kan man få öka värdet
betydligt över normalvärdet 1,0. Sålunda är relativa
kortslutningsströmmen för Krångede-generatorerna
vid medelspänningen 8 400 voit 1,80 och för Boulder
Dam-generatorerna icke mindre än 2,74. I
konstruktivt hänseende betyder detta, att generatortypen
måste ökas väsentligt från den typ som vid normalt
värde på kortslutningsströmmen skulle kommit till
användning. Verkningsgraden blir något lägre och
priset väsentligt högre. Prisökningen följer
approximativt kurvan fig. 2. Den varierar dessutom starkt
från fall till fall och beror bl. a. på om en generator
med normal synkron reaktans skulle fått ett
sväng-moment som överensstämde med det önskade värdet.
Ett ändrat svängmoment kan betyda en fullständigt
ändrad rotorkonstruktion.

För synkronmotorer väljes kortslutningsströmmen
vid tomgångsmagnetisering så liten som hänsyn till
överbelastning tillåter. För motorer dimensionerade
för övermagnetisering till eos qi = 0,8 à 0,9 är
relativvärdet 0,60 tämligen normalt medan för motorer
beräknade för eos q)1 normalvärdet är 1,0. För
synkronkondensatorer bli kraven på undermagnetisering
bestämmande. Normalt värde är 0,80, varvid
maskinen kan avge ungefär 50 % av kVA-talet vid
undermagnetisering med handreglering och med
användande av separat magnetisering på mataren.

Den synkrona tvärreaktansen Xq blir för en
turbotyp med konstant luftgap ungefär lika stor som
längs-reaktansen. För maskiner med utpräglade poler kan
man sätta

X„

= 0,55 ... 0,65

Re/o/iv Aros/noc/

2,0 3,o

’ ße/cr/iV fcorfe/uJningss/råm
v/W Soro^ongärnogne/tser/nj.

Fig. 2. Approximativ kostnad för en ökning av
kortslutningsströmmen.

36

2 april 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free