Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Både övergångsreaktansen och
begynnelsereaktansen röna inverkan av mättningen, vilset kommer
tydligt till synes, om man tar oscillogram vid olika
spänning. Resultatet av några prov utförda vid Asea
äro sammanförda i nedanstående tabell.
Tabell 3.
Maskin Spänning [-Begynnelse-reaktans Relativvärde Overgångs-reaktans Relativvärde-] {+Begynnelse- reaktans Relativ- värde Overgångs- reaktans Relativ- värde+}
Massiva polplattor utan
dämplindning. Normal- 6 680 0,214 0,234
spänning 6 300—7 000 V 3 460 0.253 0,273
Laminerade polplattor,
med dämplindning. Nor-
malspänning 10 000— 8 000 0,163 0,251
11 000 V ............. 5 000 0,178 0,276
<3 f
J/3 Xp
E X„
1,4.
Ett närmare studium visar, att
minusföljdsreaktan-sen har en mycket komplicerad karaktär, i det den
beror på den yttre strömkretsen. Yi skola klarlägga
detta med ett par exempel. Beroende på
osymmetrien (utpräglade poler och icke symmetrisk lindning
i rotorn) kommer en ström av negativ fasföljd att ge
icke blott ett fält som roterar med synkron hastighet
baklänges, utan också ett fält som roterar i positiv
led med 3 gånger synkron hastighet. Därav orsakas
en emk med 3 gånger normal frekvens. Utgå vi alltså
Enligt undersökningar av Kilgore (bibi. 6) är
förhållandet mellan värdena på övergångsreaktansen i
mättat och omättat tillstånd, bestämt genom plötslig
kortslutning vid normalspänning och vid 50 % av
normal spänning, i medeltal 0,88 såväl för maskiner med
utpräglade poler med och utan dämplindning som för
turbogeneratorer. Detta resultat bekräftas av
ovanstående mätningar. Den reduktionsfaktor, som man
bör använda för att få den rätta övergångsreaktansen
vid stabilitetsberäkningar, anger Kilgore som
funktion av strömmen. För ett typiskt belastningsfall
med en generator med utpräglade poler arbetande vid
eos cp =. 1 anges ett medelvärde på reduktionsfaktorn
av 0,90 och för ett typiskt fall med en
synkronkondensator 0,87. Han utgår därvid från
övergångsreaktansen bestämd vid normal spänning. Dessa värden
äro beräknade. Inverkan av mättningen har
bestämts dels för huvudfältet (vilket ju påverkar
läck-ningskoefficienten am i ekv. 10) och dels för
läckfältet, huvudsakligen det som passerar polspetsarna.
Det bör anmärkas, att de reaktansvärden vi ha
angivit som normala, äro tagna från kortslutningsprov
vid full spänning och äro att anse som mättade
värden. Begynnelsereaktansen för en maskin med en
effektiv dämplindning bör röna mindre inverkan av
mättningen, emedan dämplindningen i första
ögonblicket icke släpper igenom något fält. Så visar sig
också vara fallet, ehuru det icke framgår av tabell 3.
Däremot varierar begynnelsereaktansen för maskiner
utan dämplindning ungefär i samma proportion som
övergångsreaktansen, medan på turbotyper
variationen är ännu större.
A 3. Minusföljdsreaktansen.
Denna reaktans, som betecknas med x02 ingår vid
en mängd räkningar vid osymmetriska belastningar
och är av mycket stort intresse. Tag som ett enkelt
exempel beräkning av den stationära
kortslutningsströmmen vid kortslutning mellan två faser. Den blir
z = YBE
Xp + x02
och i förhållande till den kontinuerliga
kortslutnings-strömmen vid 3-fasig kortslutning är den
7 __ E
"I" X02
Fig.
7. Koppling för mätning av
minusföljdsreaktansen.
från att statorn är trefasigt ansluten till en strömkrets
med viss osymmetri i spänningen, så att en
minus-följdsström uppkommer, så för den med sig en
plus-följdsström av 3 gånger normal frekvens. Dessa
strömmar stå i ett visst samband med varandra, och
man kan härleda en ekvation för
minusföljdsspän-ningen uttryckt med hjälp av dessa båda strömmar
och reaktanserna för maskinen och den yttre
strömkretsen. De maskinreaktanser som ingå äro
begyn-nelsereaktanserna i längs- och tvärläge. Man kan nr
ekvationen lösa förhållandet mellan
minusföljdsspän-ningen och minusföljdsströmmen, vilket är
minusföljdsreaktansen (strängt uttryckt
nollföljdsreaktan-sen får minusföljdsström). Värdet visar sig bli olika
beroende på förutsättningarna om yttre strömkretsen.
Yttre reaktans = 0
2 xbp xb(l
—
lbq
Yttre reaktans:
: oo
X02 —.
Xbp Xbq
(13)
(14)
Att reaktanserna skola bli olika är tämligen tydligt,
emedan i senare fallet det icke kan utbildas någon
ström av 3-faldig frekvens. Skillnaden i värdena är
icke stor. Antag xbJ
mellan värdena 8 : 9.
tämligen stor reaktans
följdsreaktansen som
— 2 Xfrp, så är förhållandet
Vanligen förutsätter man en
i serie och uttrycker minus-
_ Xbp
+ xi
bg
(15)
Ett annat intressant belastningsfall är kortslutning
mellan två faser. Det rätta värdet på
minusföljdsreaktansen visar sig då bliva
^02 ’— t XbpXbq
(16)
Åter ett annat uttryck gäller vid enfasig kortslutning.
Man kan mäta x02 genom att släppa på en minus
följdsspänning. I de amerikanska normerna föreslås
följande metod. Maskinen drives med normalt
varvtal. Statorlindningen är kortsluten mellan två faser.
5 mars 1938
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
