- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Ström, spänning och effekt mätas så som visas i fig. 7.
Då är minusföljdsimpedansen

E

^02 = »os + j x02 = (sin cp + j eos cp) (17)

Tabell 4.

J/3 7

eos cp ■

El

(18)

Det värde på minusföljdsreaktansen som bestämts på
detta sätt skulle vara det som gäller vid kortslutning
mellan två faser (ekv. 16). Emellertid kommer den

Bsgynnelàereakfans
Re/atiwärde

O 90 /80

ßo/or/åge

Fig. S. Begynnelsereaktansen
som funktion av rotorläget
för en maskin med massiva
polplattor och poler.

osymmetriska kopplingen att föra med sig avsevärda
övertoner i ström och spänning, och dessa övertoner
stå icke i samma proportion utan äro mycket större
i spänningen. Man får därför rätt resultat endast om
man utgår från grundtonen i ström och spänning
bestämd från oscillogram. Det visar sig emellertid vara
så lyckligt (bibi. 7), att övertonernas inverkan ä.r just
sådan, att det värde som man får genom att utgå
från med vanliga mätare mätta värden på spänning,
ström och effekt är medelvärdet av
begynnelsereak-tanserna enligt ekv. 15. Det är just detta medelvärde
som man vill begagna sig av vid stabilitetsräkningar.

En annan metod att bestämma
minusföljdsreaktansen är att mäta begynnelsereaktansen i olika
rotor-lägen och taga medelvärdet. Rotorn är vid provet
fastbromsad, och spänning anslutes till två faser. En
kurva över reaktansen som funktion av rotorläget
visas i fig. 8. Den är uppmätt på en maskin med
massiva poler utan dämplindning. Förhållandet
mellan maximi- och minimivärdet (i tvärläge resp.
längs-läge) är 1,55. Finnes dämplindning bli värdena
ungefär lika stora, och äro polerna laminerade utan
dämplindning, blir förhållandet mellan dem ungefär 3. På
turbotyper med konstant luftgap ger metoden icke
tillförlitliga resultat. Värdet på begynnelsereaktansen

1 längsläge skall stämma med det från ett oscillog-ram
över momentana kortslutningsströmmen erhållna
värdet.

En kontroll på mätningarna erhålles från värdet på
den stationära kortslutningsströmmen vid tvåfasig
kortslutning. Övertonerna i strömmen spela
därvidlag en obetydlig roll. Om xti — 2,5 xbp göra de ca

2 %.

I vidstående tabell 4 äro sammanförda resultaten
av några prov utförda vid Asea. Som synes är det
nöjaktig överensstämmelse mellan värdena i de båda
första kolumnerna, angivande begynnelsereaktansen

Med statisk metod
Maskin och utfö- op z uppmätt xbp xbq X02
Bestämd från osc. enl. SEN 3
rande xbp xbq Z 2 Z
Massiva poler
och dämplind-
ning ........ 0,212 0,212 0,221 0,216 0,212
Samma maskin
utan förbind-
ning mellan
polerna ..... 0,195 — — — 0,262
Massiva poler
utan dämp-
lindning .... 0,231 0,280 0,430 0,355 0,321
Massiva poler
utan dämp-
lindning .... 0,214 0,222 0,292 0,257 0,239
Massiva poler
utan dämp- 0,201 0,214 0,220 0,309 0,265 0,243
lindning .... 0,226 0,336 0,281 0,248
Laminerade pol-
plattor utan
dämplindning 0,294 0,335 0,654 0,494 0,510
Turbotyp ..... 0,142 0,150 0,200 0,206 0,195 0,132
..... — 0,160 0,183 0,160

bestämd efter de olika metoderna, och mellan de båda
sista kolumnerna angivande minusföljdsreaktansen
bestämd dels som medelvärde mellan
begynnelsereak-tanserna och dels genom direkt mätning. Undantag
utgöra turbogeneratorerna, där mätning med statisk
metod är osäker. Man bör få större värden på
begynnelsereaktansen med den statiska metoden, emedan
mättningen då är mindre än vid momentan
kortslutning. Detta bekräftas av samtliga prov.

Tabell 5.

Maskin och utförande X02
Turbotyper ............................ 0,17—0,10
Utpräglade poler, laminerade polplattor
utan dämplindning .. 0,60—0,25
„ „ , massiva polplattor utan
dämplindning ....... 0,35—0,16
„ „ , massiva eller lamine-
rade polplattor med
dämplindning ....... 0,30—0,14

Tabell 6.

Maskin och utförande [-Lindnings-steg-] {+Lindnings- steg+} Statorns läckreak- tans Beräknat
relativvärde xoo
Härvlindning, massiva
poler ................ 100 x 0,152 0,186
Härvlindning, massiva
100 x 0,125 0,179
Härvlindning, massiva
100 x 0,118 0,125
övergångslindning, mas-
siva poler ............ 83,5 tf 0,106 0,074
Härvlindning, laminerade
polplattor utan dämp-
lindning ............. 100 v 0,136 0,264

40

5 mars 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free