- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
44

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

På till nätet anslutna värmeapparater och
industriugnar kan givetvis intet inflytande konstateras.

Även kvicksilverlikriktare arbeta ostört vidare.
Hos likriktarkolvarna för spårvägsnätet, 4 X 350
amp., kan en obetydlig avböjning av ljusbågen i ena
fasen konstateras.

De enda apparater i nätet, på vilka
spänningssänkningarna kunna verka störande, äro synkronur utan
asynkron igångsättning och Hg-lampor. Dessa kunna
dock alltid omkopplas till den fas, i vilken avbrotten
icke göra sig gällande. Yad synkronuren beträffar,
kunna spänningssänkningarnas inverkan dessutom
kompenseras genom att anbringa en liten kondensator
i serie med spänningsspolen. — Hos Hg-lamporna
ligger som bekant tändspänningen vid ca 180 voit; vid
en spänningssänkning under detta värde slocknar
Hg-lampan och kan tända först sedan ångtrycket sjunkit
avsevärt genom avsvalning. Det är möjligt, att
fabri-katerna av dessa lampor kunna Sättcl ned
tändspänningen till ett lägre värde, t. e. 170 voit. I bästa fall
kan transkommandobrytaren inställas så, att
spänningssänkningen i sekundärnätet icke understiger 180
voit. Mottagningsreläerna reagera med säkerhet för
denna variation från 220 till 180 voit. — Na-lampor
förhålla sig som vanliga metalltrådslampor.

Som av det ovanstående framgår, finnes ur teknisk
synpunkt intet som talar emot
transkommandosyste-mets införande. Den hittills utförda anläggningen har
arbetat utan störningar och utan reklamationer från
abonnenterna.

ningarna i 220 volts-nätet motsvarar ungefär
primärnätets, 47, 77 och ca 100 % resp.

Fig. 9 visar avbrottets inverkan på samma nät,
belastat med 4 300 kVA vid eos <p — 0,87. Inverkan
kan även här konstateras på primärnätet i två faser
—• 50 resp. 70 % — samt i alla tre faserna på
sekundärsidan — 78 resp. 76,5 och 54 %.

Fig. 10 slutligen visar spänningsförhållandena vid
samma effekt som förut, 4 300 kVA, men vid
eos q> — 0,77. Här är återigen en fas i det närmaste
oförändrad, de båda andra lågspänningsfaserna
uppvisa spänningssänkningar till 65 resp. 88 %.

Av dessa och liknande försök har man kommit till
den slutsatsen, att spänningssänkningen tilltager med
ökad belastning och stigande effektfaktor.

Eftersom mottagningsreläerna normalt äro inställda
för 15 % spänningssänkning, erhålles vid alla
belastningsförhållanden tillräckligt kraftiga impulser.

Inverkan på anslntna apparater.

Treåriga erfarenheter från nätet
Stuttgart-Feuer-bach med 20 storkonsumenter med huvudsakligen
motorisk belastning av 5 200 kVA samt 18
sekundärcentraler med 4 500 kVA, invånareantal 25 000, ca
14 000 avbrott per år, hava givit följande resultat:

Belysningen reagerar för varje avbrott —
spän-ningssänkning ca 25 % med 2 perioders varaktighet
— utan att befolkningen eller industrien på något sätt
funnit detta störande.

Motorerna röna ingen som helst inverkan, enär två
faser alltid erhålla spänning och enär deras
svang-moment är mycket stort i förhållande till de
tvåperio-diga spänningssänkningarna. Normalt och riktigt
inställda överströms- och nollspänningsskydd lösa ej
heller ut.

Spänning 10 kV.

Ström 10 kV.

Spänning 220 V.

Fig. 8. Fasavbrott vid 7 450 kVA, eos ^ — 0,91.

Spänning 10 kV. Ström 10 kV. Spänning 220 V.

Fig. 9. Fasavbrott vid 4 300 kVA, eos™ =0,87.

Förutsättningar för systemets användande.

Införandet av transkommandosystemet stöter icke
på några som helst tekniska svårigheter. Systemet är
lika användbart i enkla som i mera komplicerade
nät. Följande villkor måste dock uppfyllas:

Fasavbrotten måste verkställas samtidigt och
givetvis i samma fas på samtliga nätets inmatningspunkter.
Det är med andra ord nödvändigt att inbygga en
transkommandobrytare i varje huvudcentral.
Anordningarna bliva därför enklast och billigast i nät
med endast en inmatningspunkt. Brytarnas
utlösningsspolar förbindas medelst manöverledningar med
den centrala sändareanordningen. Ett exempel
härpå visas å fig. 11.

Det är däremot tillräckligt att bygga in endast en
brytare i varje huvudcentral, även om flera
ankommande och utgående ledningar finnas. I stället för
att anbringa en brytare i varje inkommande ledning,
kan en gemensam brytare insättas såsom
samlings-skenfrånskiljare i en fas, som visas å fig. 12. Detta

100%

ioo% ee%

AAAfl/1 \l\l AA, 1A
’WI m 65% P f

rno% Ms*.

Spänning 10 kV. Spänning 220 V.
Fig. 10. Fasavbrott vid 4 300 kVA, eos m ■= 0,77.

44

5 mars 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free