Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 4—5. Varaktighetsmätare av L. M.
Ericssons tillverkning.
Modellen hade ursprungligen 11 räkneverk och
angav sålunda varaktigheten för 11 effektgränser.
Idén utarbetades ytterligare genom
konstruktionen av flera varianter. Den patentsöktes och
överläts på L. M. Ericsson, som efter ganska långvarigt
experimentarbete kom fram till den typ, som nu
sedan flera år tillbaka är i marknaden.
Fig. 4 visar L. M. Ericssons mätare utvändigt.
Fig. 5 visar mätaren med avtagen kåpa.
I fråga om utseende och storlek skiljer sig denna
typ avsevärt från den första modellen. Det
principiella verkningssättet är däremot i allt väsentligt
lika. Den mera principiellt betonade skillnaden
består däri, att impulserna från liuvudmätaren först
uppsamlas av en s. k. impulssamlare, som är
inställ-bar mellan 1 och 25 impulser. När det inställda
antalet impulser, exempelvis 12, uppsamlats, avges en
sekundärimpuls, varjämte impulssamlaren återgår till
sitt utgångsläge. Den första sekundärimpulsen under
en kvarttimme frammatar räkneverket nr 1. Den
andra sekundärimpulsen frammatar räkneverket nr 2
etc. Vid kvarttimmens slut återgå alla arbetande
delar utom räkneverken till sina resp. utgångslägen.
Medelst den omställbara impulssamlaren kan hela
anordningens mätkonstant varieras inom vida gränser.
Varaktighetsmätarens mekanism och koppling
framgår av fig. 6. Den innehåller två par
elektromagneter (eller reläer). Det ena paret av dessa
ombesörjer impulssamlarens frammatning och utlösning.
Det andra paret ombesörjer, att drivmekanismen för
räkneverken frammatas och utlösas. En komplett
anläggning för varaktighetsmätning omfattar
huvudmätare (kWh-mätare) med kontaktanordning,
omkopplingsur, varaktighetsmätare och hjälpströmkälla.
Varaktighetskurvors användning.
Ett av de vanligaste exemplen på
varaktighets-kurvors användning är följande:
Man kan abonnera långtidskraft (bottenkraft) mot
relativt hög effektavgift, men i gengäld låg energiav-
Fig. 6. Varaktighetsmätarens mekanism och koppling.
gift samt korttidskraft mot lägre effektavgift, men
högre energiavgift.
Som exempel anföres följande fall, som för några
dagar sedan behandlats och som berör ett järnverk.
Kraftbehovet var 1 460 kW, 6,35 mill. kWh/år.
Varaktighetskurvan, som upptagits med L. M. Ericssons
varaktighetsmätare, hade för år 1936 det utseende som
framgår av fig. 7. Nämnda fig. anger även samt-
Fig. 7.
Kraftbelopp: 1440 kW 6,35 mill. kWh/år.
Kraf t pris:
Bottenkraft 7 500 kr/år + 70 kr/kWår + 0,75
öre/kWh för avgiftsgaranterad
energi -f- 1 öre/kWh för energi
därutöver.
Toppkraft 2 000 kr/år +25 kr/kWår+4 öre/
/kWh.
Kraftkostnad vid garanterad avgift för 5 600 • 1100 = 6,16
mill. kWh/år bottenkraft.
Bottenkraft Fast avgift .................. 7 500
1 100 kW à 70 kr/kWår ............77 000
6,ifl mill. kWh à 0,75 öre ............46 200
0,oi mill. kWh à. 1 öre ........ 100 130 800
Toppkraft Fast avgift .................. 2 000
340 kW à 25 kr/kWår ........ 8 500
0,18 mill. kWh à 4 öre ........ 7 200 17 700
Summa kr. 148 500
Oplimol 5ublroklionsaröns urd varaktigheten * /j h/år
7000’ 0.7S ls - 2500 * 4,oo u
<s • (380 h
3,25
För /s = 1380 blir enliyf kurvan P* 1100 kW
foppenergi = 180.000 kWh/år
Bofienenergh- 6.35 - 0. id = 6.17 milj. k Wh/àr
5 febr. 1938
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
