- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

mellan dämpverkan hos god dämplindning, massiva
poler och laminerade polplattor 2:1: 0,05.
Turbogeneratorer med smidd rotor ha dock mycket stark
dämpning; minst lika stark som en god
dämplind-nings.

Hela denna diskussion om de olika
dämplindning-arnas förtjänster grundar sig på förhållandena vid
pendling och vi ha stillatigande förutsatt att någon
drift med asynkron gång icke förekommer. Med hjälp
av automatiska oscillografer har man emellertid under
de senaste åren konstaterat, att i många fall vid svåra
fel, då synkronismen förlorats, den automatiska
återvunnits sedan felet hävts, förutsatt att icke
eftersläpningen blivit för stor eller reläer alltför välvilligt
brutit förbindelsen. Ett sådant drifttillstånd är
störande, men kan vara att föredraga framför ett
fullständigt avbrott. Man bör därför möjliggöra
asynkron gång. Av dämplindningen fordras med hänsyn
därtill stort asynkront moment och begränsad
uppvärmning. Båda dessa villkor uppfyllas av
dämplindning med lågt motstånd, och i något mindre grad av
massiva polplattor medan dämplindning med högt
motstånd är utesluten.

För en maskin med utpräglade poler skulle man
ifråga om rotorns utförande kunna tänka sig två fall.

1. Den normala konstruktionen är laminerad platta.
Vi ha då att välja mellan laminerade polplattor utan
dämplindning och laminerade polplattor med
dämplindning.

2. Den normala konstruktionen är massiv platta.
Vi ha då att välja mellan massiva polplattor och
laminerade polplattor med dämplindning.

Vad det första fallet angår så reduceras frågan till
denna: Kan man tillåta laminerade plattor utan
dämplindning med hänsyn till risken för negativ
dämpning? Risken varierar beroende på förhållandet
r : x i linjen, men man kan dock säga tämligen
generellt, att från tomgång och upp till ca 1/i last är
generatorns dämpning negativ. Det finnes fall då
besvärande pendling* uppstått till följd av otillräcklig
dämpning. De ha alltid inträffat vid låg belastning.
Å andra sidan finnas mångfaldiga exempel på utförda
maskiner med laminerade polplattor utan
dämplindning, som gå störningsfritt. Anledningen därtill torde
vara att söka i nätdämpningen. En annan förklaring,
nämligen att oavsiktligt åstadkomma dämpkretsar i
rotorn, såsom hopdragningsbultarna för de
laminerade polerna, skulle ge tillräcklig dämpverkan,
tyckes icke så sannolik. Det finnes otvivelaktigt en svag
positiv dämpning av denna anledning, men den är
otillräcklig vid låg belastning. Eftersom emellertid de
goda erfarenheterna äro i så överväldigande
majoritet, kan man inte annat än tillerkänna
konstruktionen med laminerade polplattor utan dämplindning full
driftsduglighet. Andra synpunkter få då bli
avgörande för valet.

Det andra fallet, valet mellan massiva plattor och
laminerade plattor med dämplindning, borde utan
vidare kunna avgöras till förmån för den normala
konstruktionen. Någon risk för negativ dämpning
finnes icke med massiva plattor och den
stabiliserande verkan liksom dämpverkan är god. Det
effektiva motståndet hos massiva plattor varierar med
frekvensen och blir stort vid minusföljdsström i statorn,
men sedan osymmetrien hävts, är motståndet lägre
och den kvarstående pendlingen dämpas effektivt.

En dämplindning minskar begynnelsereaktansen
och minusföljdsreaktansen och inverkar därigenom
indirekt på stabiliteten i ofördelaktig riktning. Ju
mindre minusföljdsreaktansen är desto större är den
chock som systemet utsättes för vid osymmetrisk
kortslutning. Emellertid ingår ju i den totala
minusföljdsreaktansen även reaktanser för transformatorer
m. m., och om generatorns reaktans är en liten del
av det hela blir skillnaden icke stor. I ett typiskt
fall där generatorns minusföljdsreaktans till sitt
rela-tiwärde minskades från 0,36 till 0,25 sjönk den
överförbara effekten endast med 4 %. Man kan undvika
en så stark minskning av minusföljdsreaktansen, om
dämplindningen utföres utan förbindningar mellan
polerna, en konstruktion som tycks bli vanlig i
U. S. A., vid deras extremt korta urkopplingstider.

Begynnelsereaktansen i längsläge reduceras något
genom dämplindningen och kortslutningsströmmen
ökar. Detta kan vara en nackdel för
instrumenteringen. Oljebrytare utsättas icke för större
påkänningar emedan den återvändande spänningen starkt
minskas. Begynnelsereaktansen i tvärläge sjunker
genom en komplett dämplindning med förbindningar
mellan polerna till ungefär samma värde som i
längsläge. Dess värde var förut

med laminerade polplattor xht( — Xq

med massiva polplattor xbq 1,5 xbp.

Minusföljdsreaktansen sjunker alltså enligt ekv. 15
till ca 50 % resp. 80 %. Med dämplindning utan
förbindningar mellan polerna kan man vänta sig ungefär
samma värde som för massiva poler.

Dämplindningen motsätter sig varje ändring av
fältet. Utrustar man generatorn med särskild snabb
magnetisering så är dämplindningen till hjälp, om
man endast avser att hålla fältet konstant, men
avser man att ändra fältet så hindrar dämplindningen
snabbmagnetiseringen.

B 3. Snabbmagnetisering och maskinernas egenskaper
vid undermagnetisering.

Med ett snabbmagnetiseringssystem erhålles en
höjning av såväl den statiska som den dynamiska
stabilitetsgränsen. En höjning av den statiska
stabilitetsgränsen har icke så mycket värde emedan den
dynamiska stabilitetsgränsen alltid blir den bestämmande.
En höjning av den senare är så mycket värdefullare.
Vid kortslutningar, i synnerhet nära maskinen,
sjunker spänningen och det synkroniserande momentet
försvagas. Kortslutningsströmmen strävar att
försvaga fältet. En verkligt snabb magnetisering
motverkar fältförsvagningen och hindrar därigenom att
maskinerna falla ur fas, om kortslutningen icke är
för stark eller står på för länge. En trefasig
kortslutning som ju klipper av all energitransport, kan endast
tillåtas en mycket kort tid. Ett annat tillfälle då en
snabb magnetisering kan avstyra en störning är då
t. e. en synkronkondensator plötsligt kopplas ifrån.
Den förlust i magnetisering som nätet då lider, täckes
hastigt genom snabbmagnetiseringen.

Självmagnetisering kan inträda för värden på
kapa-citetsreaktansen mellan övergångsreaktansen och den
synkrona reaktansen. Detta gäller strängt taget
endast för en maskin med magnetlindningen som enda
strömkrets i rotorn. Finnes dämplindning eller
massiva polplattor bli gränserna förskjutna. Dessutom

2 april 1938

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free