Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
heterna nu övervunnits, väntar man att de kvarstående
frågorna skola kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.
(Bell. Labor. Rec., augusti 1937.) säll.
Frekvensens inverkan på stavmotstånd antages i
regel vara helt obetydlig. Möjligen tager man ibland
hänsyn till egenkapaciteten hos hela motståndet och
låter sig därmed nöja. En omfattande undersökning,
publicerad i FunktechniscUe Monatshefte, nr 10, 1937,
visar emellertid, att resistansen hos ett stavmotstånd av
högre ohmtal ofta är avsevärt lägre än det
likströms-mätta värdet," åtminstone vid högre frekvenser än något
1 000-tal kHz.
HQ
Fig. 1.
Mätningarna hava skett genom jämförande
bestämningar av godhetstalet hos en resonanskrets, vartill
det undersökta motståndet parallellkopplats. Fig. 1
visar som exempel några av de kurvor, som erhållits
vid mätningarna. De heldragna kurvorna avse motstånd
av normalt utförande (1 W), medan den streckade
kurvan visar resultaten för ett provmotstånd för högre
effekt (3 W). Resistansminskningen vid högre
frekvenser synes i allmänhet vara att tillskriva kapacitiv
koppling mellan varven i det spiralformade
motståndsskiktet. 3 W-motståndets avsevärda
motståndsminskning vid ökad frekvens beror på avvikande
konstruktion: motståndet var utfört på ett rör (till skillnad från
de gängse stavarna), som under tillverkningsprocessen
även invändigt blivit belagt med et’t motståndsskikt.
Detta var visserligen icke galvaniskt anslutet till
uttagen, men det började med stigande frekvens allt mer
deltaga i strömtransporten på grund av kapacitiv
koppling till det ordinarie skiktet på rörets yttersida. g.
LITTERATUR
Normer för elektriska maskiner. Svenska
elektrotekniska normer SEN 22. Svenska teknologföreningen
och Sveriges elektroindustriförening i distribution.
Pris kr. 3: —.
Dessa normer utgöra en fullständig omarbetning av
sedan 1929 gällande normer SEN 3, som genom den
nya upplagan satts ur funktion. I samband med
omarbetningen har även en ej oväsentlig utvidgning ägt
rum, i det sidantalet ökats från 42 till 57.
Norske Elektrisitetsverkers Förenings Statistik
1934—1935, resp. 1935. Utarbeidet av Ingeniör J.
Sandberg, generalsekretær i Norske
Elektrisitetsverkers Förening. Oslo 1937. Pris kr. 7: 50.
Electric Power Märkets in Washington. Part I.
Electric Heating in Residences. By Edward
Magnusson, Professor of Electrical Engineering. Published
by the University of Washington, Seattle, 19 37. 35
sid., ett flertal tabeller och diagram.
Le commutateur à jet ondulé et le principe de la
commutation à étincelles tolérées. Par J. Hartmann,
Professeur à l’Ecole polytechnique à Copenhague.
Gauthiers-Villars, Editeur, 55 Quai des Augustins,
Paris, 1936. 27 sid., 13 fig.
Elektrotekniken, dess teori och tillämpning.
Utgiven av G. Reiland, under medverkan av V. Tengborg,
O. Lodén, K. Wennström, B. Evermark, G. Rosén
m. fi. A.-b. Nordiska bokförlaget Erdheim & Co,
Stockholm 1937. 1 056 sid., 1 070 fig. Pris i
linneband kr. 37: 50, halvfranskt band kr. 42: 50.
Detta arbete har redan under utgivningstiden varit
föremål för omnämnande i dessa spalter. Då verket
nu efter tillfogande av en teleteknisk avdelning pä
ca 300 sidor föreligger komplett, har man endast att.
konstatera, att det i sin helhet utgör ett synnerligen
värdefullt tillskott till vår elektrotekniska litteratur.
Genom sin mångsidighet går det betydligt utanför
ramen av de mer eller mindre populärt anlagda
arbeten, som sett dagen under det sista årtiondèt.
Samtidigt är det i de grundläggande delarna så väl
avvägt, att det även i undervisningen på mellanplanet
och inom allmänna ingenjörskretsar bör kunna
påräkna god användning. J. K.
VDE Fachberichte 1937. ETZ-Verlag GmbH,
Ber-lin-Charlottenburg 1937. 242 sid., 323 fig. Pris
häftad RM. 12, bunden RM 15 (för VDE-medlemmar
resp. RM 8 och RM 10).
Det föreliggande bandet är det nionde i ordningen
och omfattar 59 i sammandragen form refererade
föredrag från fackets alla grenar jämte
diskussionsinlägg. Materialet är grupperat under rubrikerna
kraftverk, driftfrågor vid kraftöverföring, ledningar,
maskiner och transformatorer, strömriktare, ställverk,
elektrovärme, elektromotorisk drift, elektriska banor,
manövrering och reglering, mätteknik, telegrafi,
telefoni, radio, luftfart. Boken kan anbefallas till det
bästa för orientering inom våra tyska kollegers
arbetsfält.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
21 januari 19 38.
Sammanträdet öppnades av föreningens nye
ordförande, överingenjör Yngve Holm, som i ett kortare
anförande frambar sitt tack till föreningen för det
förtroende som visats honom i och med valet, överingenjör
Holm uttalade dessutom den förhoppningen att
föreningens medlemmar av yngre årgång skulle deltaga i
diskussionerna mera flitigt än som förut varit fallet.
Att justera dagens protokoll utsågos herrar Axel
Tengstrand och Olof Berg.
I föreningen inträdde efter anmälan
civilingenjörerna Karl Lundholm och K. Gustaf Lönnegren.
Ordföranden uppläste därefter en skrivelse från
Svenska nationalkommittén för internationella
högspännings-konferenser rörande föreningens representant för
3-års-perioden 1938—1940. I samband med kommitténs
bildande i maj månad 1937 utsågs tekn. dr Ivar Herlitz
att vara SEIF:s representant i densamma till utgången
av år 1937. Avdelningen beslöt enhälligt att återvälja
dr Herlitz även för 3-årsperioden 1938—1940.
Ordet överlämnades därefter till civilingenjör Tage
Stbömbebg, vars föredrag behandlade
"Synkronmaskiners egenskaper ur stabilitetssynpunkt".
Inledningsvis berörde föredragshållaren de storheter
som inverka på stabiliteten och den maximalt överför-
2 aprtl 1938
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
