Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
om dem och sålunda differentiera det av
primärmätaren mätta förloppet — tidsskeendet — över
kontinuerligt fortskridande, konstant enhetsmängd (jfr
tyska uttrycket Festmenge) eller skeendeavsnitt. Yi
erhålla då som resultat tidens effekt enligt den
matematiska förebilden
E, = dt/dQ,
gällande för vilken punkt som helst under det
observerade skeendet Q. Denna gång uppträder
tidsfaktorn dt som ensam variabel.
1 fig. 5 visas ett händelseförlopp, differentierat dels
över konstant dt och dels över konstant dQ. Det
torde observeras, hurusom tidseffekten går mot 0 viel
explosionsartat händelseförlopp, och hurusom den går
mot oändligheten, då intet eller nära nog intet sker.
Tillämpa vi denna omkastning av de i en mätning
ingående faktorerna dQ och dt på vårt instrument
fig. 2, så införa vi skeendet i form av en till
frekvensen varierande växelström på synkronmotorn, som
driver stiftskivan (skeendefaktorn), och samtidigt låta
vi hammaren påföra skiv.an markeringar med jämna
tidsmellanrum från ett kontaktgivande ur. Då varje
varv, skivan gör, representerar ett skeendeavsnitt dQ,
så är det tydligt, att ju hastigare varvet fullbordas,
desto glesare uppträda de inslagna stiften, medan vid
långsam gång de komma att uppträda tätare. Då
instrumentets visare i varje ögonblick angiver ett
värde, som motsvarar antalet inslagna stift mellan tvenne
fixa lägen (klinkhjulen 135 och 136 i fig. 2) invid
skivans periferi, indikerar instrumentet kontinuerligt
den varierande tidseffekten vid konstant skeende,
dvs. dt\dQ. Som i det följande skall visas, kommer
den inverterade tidseffekten till praktisk användning
vid mätning av medeleffekt i förhållande till
medelhastighet.
Gäller det t. e. att utröna driftmedelsförbrukningen
per enhetslängd vid olika hastigheter av ett elektriskt
tågsätt eller ett motorfartyg, så äro därvid de båda
faktorerna — driftmedelsförbrukning dQ och hastighet
dv/dt — variabla, varvid dv i den senare faktorn är den
konstanta våglängden (enhetssträckan), över vilken
mätningen sker. Händelseförloppet (fig. 6) eller
tids-skeendet kan alltså uttryckas som funktion av
funktion, dvs. driftmedelsförbrukningen är funktion av
hastigheten, och hastigheten är funktion av tiden.
Instrumentets indikering resp. registrering följer uttrycket
E — dQjdv • dvjdt,
Fig. 5,
Fig. 6.
därest stiftskivan erhåller sin rörelse från hjulen på
fordonet eller loggen ombord på fartyget, och
driftmedelsförbrukningen i form av impulser från
kWh-mätare resp. oljemätare går in på skivan via
hammaren. För att mätningen skall bliva av värde, måste
den kompletteras med en mätning av hastigheten över
enhetsvägsträckan samtidigt. Denna hastighet är
dv/dt med dt som variabel. Då dv är konstant, kunna
vi antaga dess storlek vara 1, och det gäller alltså
att med hjälp av ett andra instrument få fram värdet
1/dt. Tidigare är redogjort för huru tidseffekten Et
kan åskådliggöras. Inverteringen låter sig även
utföra med hjälp av instrumentet. Därvid måste
visareskalan omkastas, så att O-punkten kommer att
ligga där förut högsta värdet låg, samtidigt som
skalan måste graderas progressivt från 0 till oo. Om
halva skalan motsvarar hastigheten a, motsvarar 3/4
av skalan hastigheten 2 a, 7/s av densamma 4 a osv.
Vid hastigheten 0 äro alla stiften på instrumentets
markerings- eller, som vi förut kallat den, stiftskiva
inslagna. Så länge fartyget befinner sig i vila med
motorn i gång, slår hammaren på ett och samma stift
utan någon effekt på visaren. Börjar fartyget röra
sig, komma oinslagna stift framför hammaren, enär
snedplanet 144 fig. 2 ju för dem tillbaka i oinslaget
läge, innan de passera hammaren. Allteftersom
hastigheten ökas, minskas antalet inslagna stift mellan
de två fixa lägena, representerade av klinkhjulen
135 och 136 invid skivans periferi, och visaren
kommer alltså att gå mot stigande värden, som i varje
ögonblick motsvara då rådande medelhastighet över
den just i samma ögonblick tillryggalagda
enhets-vägsträckan.
På grund av det ändliga antalet
markeringsmöjligheter instrumentet av praktiska skäl är inrättat för,
erhålles vid hastighetsmätning, som den nyss
beskrivits, obestämda gränsvärden. Detta saknar dock
praktisk betydelse, vilket framgår av följande
resonemang. Har instrumentet, som fallet är, 150
markeringsmöjligheter per intervall, och gradera vi det så,
att ett inslaget stift motsvarar en hastighet, så hög,
att den praktiskt ej förekommer, i detta fall t. e.
1 600—oo km i timmen, så komma
2 inslagna stift per intervall att motsvara 800 km
per tim.
4 inslagna stift per intervall att motsvara 400 km
per tim.
8 inslagna stift per intervall att motsvara 200 km
per tim. osv.
7 maj 1938
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
