Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
LITTERATUR
Normer för elektriska glödlampor, Svenska
elektrotekniska normer SEN 23. Svenska
teknologföreningen och Sveriges elektroindustriförening i
distribution. 2 6 sid. Pris kr. 1: 60.
Detta normhäfte, som torde kunna påräkna intresse
i ganska vida kretsar, behandlar, efter de sedvanliga
definitionerna, kvalitetsbestämmelser för glödlampor
under rubrikerna "Allmän beskaffenhet", "Märkning",
"Allmänna provbestämmelser", "Regler för utförande
av begynnelseprov", "Regler för utförande av
långtidsprov", "Fordringar beträffande resultat av
begynnelseprov", "Fordringar beträffande resultat av
långtidsprov" samt "Standardserier". Härefter följer ett
kapitel "Anvisningar", däri samband mellan spänning,
livslängd och ekonomi klarlägges genom kurvor och
exempel.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde på föreningens lokal fredagen den 22 april 1938.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
direktör Yngve Holm.
Att justera dagens protokoll utsågos herrar Filip
Siwan och Fredrik Söderbaum.
I avdelningen inträdde efter anmälan civilingenjör
Nils G. Samzelius.
Ordföranden uppläste därefter en skrivelse från
Svenska teknologföreningen med bifogad avskrift av
brev från Svenska kommittén för internationella
hög-spänningskonferenser angående möte i Washington
den 20—24 juni 1938.
Ordföranden lämnade härpå avdelningen
meddelande om dels ett beramat besök av polska och
tjeckiska elektroingenjörsföreningarna i juli månad 1938,
dels avdelningens majsammanträde, vilket avsågs
hållas i Gävle tillsammans med Tekniska föreningen i
Gävle. Beträffande majsammanträdet planerades
avresan från Stockholm på kvällen den 13 maj. Under
lördagen den 14 voro besök vid Sandvikens järnverk
och Korsnäs sågverks a.-b. planerade. Påföljande
söndag var avsikten att avlägga besök vid Gävle elverks
nya understation.
Ordet överlämnades därefter till civilingenjör Sven
Norberg, som lämnade en kortare orientering över
tillkomsten av det förslag till normer för manöverriktning
som vid dagens sammanträde förelåg till behandling.
Efter civilingenjör Norbergs anförande hemställde
ordföranden till avdelningen att denna ville godkänna
det framlagda förslaget, vilket av avdelningen bifölls
utan erinran.
Ordet överlämnades därefter till aftonens
föredragshållare, tekn. dr Fredrik Dahlgren, vars föredrag
behandlade ämnet "Modellförsök inom krafttekniken".
Talaren påpekade inledningsvis, att just inom
elektrotekniken undersökningar på modeller erbjuda
speciellt rika möjligheter, men att samtidigt
elektroteknikens män i många fall ej synas ha fått ögonen öppna
för de resurser, som modellförsöken praktiskt erbjuda.
Härefter angavs en indelning av de inom
elektrotekniken användbara försöksmodellerna, i det att
dessa uppdelades i geometriska, elektriska och mate-
matiska modeller. Den sistnämnda gruppen har sitt
speciella intresse i form av svängningsmodeller.
Bland försök med geometriska modeller omnämndes
särskilt studium av luftreaktorer,
transformatorlind-ningar i olja, strömriktare samt impulsförsök med
högspänning eller högström på åskledaranläggningar.
De elektriska modellerna, vid vilka reaktanser,
kapaciteter, motstånd etc. hos en anläggning avbildas
i viss elektrisk skala, exemplifierades i anslutning till
förhållandena vid kraftöverföringar, där hänsyn måste
tagas även till jordkretsens data vid osymmetriska
kortslutningar, dubbla jordfel etc. Vissa
mätnings-och dimensioneringsregler för dylika modeller angåvos,
varefter särskilt omnämndes en större modell, som
nyligen tillverkats i och för studium av
reläskyddets arbetsförhållanden inom
Krångede-Sydkraft-systemet. I anslutning till frågan om elektriska
modeller berördes även de stora möjligheter till
förenkling av reläskydd etc., som avbildande
kompounde-ringsimpedanser erbjuda.
De matematiska modellerna exemplifierades direkt
genom beskrivning av 2 st. svängningsmodeller med
elektromekanisk manövrering, som konstruerats för
att avbilda svängningsförhållandena vid inträffande
störning i dels ett kraftnät med ett flertal synkrona
stationer, dels en i form av periodomformare eller
dubbelgenerator utförd hopkopplingslänk mellan två
kraftnät med olika frekvens.
Efter det med stort bifall emottagna föredraget
följde en livlig diskussion.
Dr Herlitz framhöll att modellförsök kunna vara
av stor betydelse då problemens fysikaliska
förutsättningar äro kända. Gör man däremot t. e.
modellförsök på transformatormodeller bliva resultaten av
dessa försök icke riktiga enär helt nya fenomen
framkomma, när det gäller genomslag av olja vid stora
avstånd. Dr Herlitz framhöll i detta sammanhang de
modellförsök, som utfördes å Krångedeanläggningens
ställverk för utrönande av åskledares skyddsverkan.
Dr Herlitz ansåg för sin del, att blixtkanalen
successivt tillväxer utan att den så att säga från början
bestämt var slutpunkten skall ligga samt hänvisade i
detta sammanhang till de erfarenheter man gjort
rörande placering av jordlinor å högspänningslinjer till
förhindrande av direkta nedslag i faslinorna.
Direktör Edy Velander omnämnde att Kennelly på
sin tid utfört en del modellförsök, vilka dock enbart
hade det ändamålet att kontrollera de av denne
uppställda teorierna. Det enda praktiska problem som
förut lösts var huru telegraftecken passerade över en
linjemodell. Direktör Velander omnämnde i detta
sammanhang den mätmodell för bestämning av
jord-slutningsströmmens storlek som användes vid
lastför-delningscentralen i RVE:s anläggning Braunweiler.
Denna mätmodell bestod av en serie trästavar av olika
längd, vilka längder motsvarade
jordslutningsströmmen hos motsvarande linjesträckor. Genom
sammanläggning av de stavar, som motsvarade de för
tillfället inkopplade linjedelarna, erhölls en viss
summalängd, varvid den motsvarande jordslutningsströmmen
avlästes på en för ändamålet graderad skala.
Efter ytterligare diskussion i vilken förutom
föredragshållaren deltogo herrar Löfgren, Herlitz, Matell,
Spanne och Liljeblad förklarades diskussionen
avslutad, varefter ordföranden frambar avdelningens
tack till såväl föredragshållaren som till dem som
deltagit i diskussionen.
Det av ett 60-tal medlemmar bevistade
sammanträdet avslutades därefter kl. 10,07, varefter supé och
samkväm avslutade dagens program. Ln.
100
2 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
