- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
123

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik ’

Är man emellertid nödsakad betala mera för
kraften, exempelvis 50 kr. per kW och år och däröver,
som för närvarande vid kraftavnämare av
Korsnäsverkens storlek ofta förekommer, så förskjutas
nyssnämnda gränser avsevärt uppåt. Om man betraktar
punkterna EF och G, motsvarande Korsnäsverkens
statistiksiffror åren 1935—1937 och betänker, att
under denna tidsperiod kraftpriser under kr. 50: — pr
kW och år ej varit möjliga att erhålla, så ser man ju
tydligt, att mottrycks-kondenseringskraftverket vid
Karskär under dessa tre år avsevärt underskridit de
kraftpriser, som stått att erhålla från
vattenkraft-distributionsföretag, varav de senaste årens
begärlighet efter egen mottryckskraft inom
cellulosaindustrien fullständigt förklaras.

Mottrycks-kondenseringscentralen vid
värmekonsu-merande industrier är till någon del en
spekulationsaffär, där kolprisets fluktuationer spelar stor roll.
Man får emellertid ej förglömma, då man gör en
jämförelse mellan överförd vattenkraft och
mottryckskraft såsom skett i fig. 5, att när kolpriset stiger över
15—20 kronor per ton, vattenkraftverken i regel
komma med sin kolklausul, som höjer priset på överförd
vattenkraft i minst samma takt, som angives i fig. 5
för ren mottryckskraft. Tager man hänsyn härtill,
uppnås även vid de lägsta tänkbara
vattenkraftpriserna gränsen för
mottrycks-kondenseringskraftcen-tralens berättigande vid avsevärt mycket högre
kolpriser, varpå exempel visas i fig. 5.

Den isolerade
mottrycks-kondenseringskraftcentra-len har emellertid en del egenskaper, som visat sig
vara av mycket stort värde ur
driftsäkerhetssynpunkt. Bland annat ha allt sedan år 1935, då
ångkraftverket övertog hela kraftförsörjningen inom
Korsnäsverkens industriområde, praktiskt taget alla
avbrott till följd av atmosfäriska störningar på
överföringslinjerna försvunnit, medan man under de
närmaste 10 åren före 1935 hade i medeltal 14
linjeavbrott pr år med åtföljande ganska dyrbara
stillestånd. Inom industriområdet har sedan 1935 trots
ett flertal svåra åskväder endast ett avbrott under en
söndag ägt rum till följd av åsknedslag på 20
kV-linjen mellan cellulosafabrikerna och
mottagningsstationen.

En annan fördel, som ej direkt kan uppskattas i
"kalla" pengar är den låga fasta årskostnaden, som
vid tider av långvarig driftnedläggelse med i regel
åtföljande kapitalknapphet avsevärt avlastar
industriföretagens fasta utgiftsstat.

Slutord.

Om nu under de närmaste kommande 10 åren hela
Korsnäsverkens produktion skall förädlas, en fråga,
som ännu ej är definitivt avgjord, kommer, efter vad
som nu kan bedömas, Korsnäsverkens totala
energibehov att växa successivt från nuvarande 48 mill.
kWh/år till ca 140 mill. kWh/år, motsvarande en
ökning av maximieffekten från ca 8 000 till 21 000 kW.
Effektbehovets årliga konsekutivkurvor under de
olika planerade byggnadsetapperna komma då att
ligga inom de gränser, vilka framgå av fig. 6, som
även visar huru stor del av det slutliga effektbehovet,
som kan alstras av mottrycksturbiner, om utbyggnad
sker för den häremot svarande ökningen av
ångförbrukningen, och dessutom en stegring i
ångpannetrycket tillgripes upp mot den högsta gräns, som av

/QO So Zoao h<eoo teoo ga o a

4té pr ar

Fig. 6. Utvecklingstendensen inom närmaste framtiden.

ekonomiska skäl kan anses motiverad, nämligen ca
100 atö.

Fig. visar, att om man behåller nuvarande
ångpannetryck, 41 atö, så kan man enbart med
mottryckskraft åstadkomma ca 12 500 kW", motsvarande en
brist av ca 35 % att täcka med kondenserings- eller
vattenkraft. Om man däremot höjer
ångpannetrycket till förutnämnda högsta gräns, kan man uppnå en
maximal effekt på ca 16 300 kW. Det är således även
i det sistnämnda fallet ett ganska stort underskott, ca
15 %, som måste täckas med antingen
kondense-ringskraft eller överförd vattenkraft. Huruvida man
nu skall täcka denna brist med kondenseringskraft
eller överförd vattenkraft, i sistnämnda fall från
Krångedenätet, kan för närvarande ej avgöras. Det
är ej heller ännu klarlagt, huruvida man skall
genomföra tryckökningen från 41 till ca 100 atö. Hela
utvecklingen i detta avseende beror på det framtida
priset på den överförda vattenkraften.

Vare sig man nu bibehåller det nuvarande
ångpannetrycket eller man höjer detsamma, tyda
emellertid hittills genomförda utredningar därpå, att en
anslutning till Krångedenätet för täckande utav en
del av bristen är den ur många synpunkter bästa lös^
ningen. Ca 5 % av hela energibehovet är ur
utjämnings- och reglerings synpunkt alltid fördelaktigt att
täcka med den nuvarande lilla
kondenserings-ångtur-binen, som genom wattreläreglering absorberar
belastningsspetsarna så att den abonnerade överförda
vattenkraften utnyttjas i största möjliga
utsträckning.

Man kommer alltså till den slutsatsen, vilken även
uttalades som slutanförande vid en diskussion på ett
av Svenska teknologföreningens årsmöten i
Stockholm, jag tror det var år 1933, att även i vårt land
med dess stora rikedom på vattenkraft ha såväl de
svarta som de "vita" kolen sin givna plats och kunna
till och med i mycket intim förening trivas väl med
varandra.

3 sept. 1938

123

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free