Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en maximal effekt av 124 750 kW och producerade
475 965 000 kWh samt inköpte 52 299 500 kWh.
I tabellerna finnes även angivet antalet förbrukade
kcal per producerad kWh, varför den
termodynamiska verkningsgraden för de bägge verken kan direkt
jämföras, naturligtvis med iakttagande av skillnaden
i storlek och driftförhållanden. Under juni 1936 var
den termo dynamiska verkningsgraden för Port
Washington 31,5 % under det att Hartfords
kvicksilveraggregat uppnådde 34 %.
Det bästa resultatet i England uppvisar kraftverket
Battersea i London år 1935. Driftsiffrorna för detta
kraftverk, som tillhör London Power Co, framgå av
tabell IY. Termodynamiska verkningsgraden var ca
27 %. Den första utbyggnaden av kraftverket
omfattade 2 turboaggregat om vardera 60 000 kW,
senare har ytterligare ett aggregat på 100 000 kW
installerats. (Fourteenth Annual Report of the
Electri-eity Commissioners 1934.)
Det ligger nära tillhands att antaga, att dessa
goda verkningsgrader vid praktiska driftförhållanden
-—• alltså ej resultat som uppnåtts endast vid fullast
— möjliggjorts endast genom väsentligt ökade
anläggningskostnader. Ehuru en uppdelning av
produktionskostnaderna i fasta och rörliga kostnader för de
ifrågavarande kraftverken ej finnes tillgänglig, kan
man dock av kurvorna i fig. 1 sluta sig till att så icke
är fallet. Dessa kurvor visa huru i medeltal totala
produktionskostnaderna uppdelas vid 21 kraftverk,
bland vilka även återfinnes ett av ovan angivna.
Kurvan för de fasta kostnaderna stiger hastigt,
emedan även en del mindre verk medtagits, vilka äro
avsedda som reserv för vattenkraftstationer.
Cent/kWh
Totala produktionskostnaden
Fig-. 1.
Av kurvorna kan man sluta sig till, att även de
fasta kostnaderna för ifrågavarande verk äro
förhållandevis små och hålla sig omkring 0,4 cent/kWh eller
därunder. För ränta och amortering har räknats med
15 % i enlighet med amerikansk praxis. Kurvorna
visa även att de fasta kostnaderna utgöra huvuddelen
av totala produktionskostnaden. (Electrical World,
Bd 107, nr 15, sid. 74 av den 9 okt. 1937).
Elektriskt vid andra nordiska ingenjorsmotet
i Oslo den 13-15 juni 1938.
Såsom framgår av i Teknisk tidskrift häfte 26
tillgängligt referat över ingenjörsmötet, voro de sakliga
förhandlingarna uppdelade på inalles 11 sektioner, av
vilka sektionen nr 7 var reserverad för elektroteknik.
I det följande lämnas en kortfattad översikt över de
föredrag, som höllos inom denna sektion.
Dr-ing. Martti Paavola, Finland, talade om
"Utvecklingen av industriens strömfördelningssystem i Finland".
I Finland har man numera kommit därhän, att ett
tämligen enhetligt system för kraftfördelningen
utkristalliserat sig, vilket system nästan utan undantag tillämpas,
då nya storindustriella anläggningar byggas.
Anordningen, som visades i principkopplingsschema,
överensstämmer i stort sett med svensk praxis på motsvarande
område. Storleken per transformator är i regel 1000
kVA, vilket medför en kortslutningseffekt vid sekundära
fel, som med god säkerhet kan behärskas av de moderna
luftbrytare, som installeras. Fördelningsspänningen är
tämligen genomgående 380 V. Nàgon gång användas
separata belysningsnät med väsentligt lägre spänning,
exempelvis 40 Y. Den kortslutna motorn tages
alltmera allmänt i bruk och installeras numera med
effekter upp till 400 kW. De handmanövrerade motorskåpen
ersättas i regel med fjärrstyrda kontaktorer.
Civilingenjören E. T. Glas, Sverige, höll föredrag om
"Radiostörningar från högspänningsanläggningar".
Föredraget behandlade dels störningar från linkorona, dels
isolatorstörningar. Mellan dessa båda typer av
störningar råder som bekant den väsentliga skillnaden, att
linkoronan är mest störande vid fuktigt väder, medan
isolatorstörningarna äro minst vid sådant väder, då
glimningsskikten inom isolatorerna äro kortslutna av
fuktighet. Beträffande linkoronan lämnades en ingående
redogörelse för de principiella, fysikaliska resultat, som
erhållits vid vissa i Sverige utförda serier av mätningar,
framförallt på de till Bergslaget och Krångede hörande
linjerna. Såväl den fysikaliska naturen hos dessa
störningar som det principiella beträffande medlen för
störningarnas bekämpande synes numera vara ganska
klarlagt. Den ekonomiska frågan rörande
avstörningsåtgär-der är emellertid ganska svårlöst, enär man i vissa fall
måste räkna med centralradio med
högfrekvensfördel-ning inom störda samhällen. I de ofta förekommande
fall, då störningar vidarebefordras genom
lågspännings-ledningar, förordas dessas nedläggning i kabel vid
korsningen med den störande högspänningsledningen. Även
vissa åtgärder med insättande av grövre lina på kortare
ledningssträckor, montage av dämpspolar samt åtgärder
i lyssnarnas antennkretsar omnämndes. Ifråga om
isolatorstörningarna påpekades särskilt den stora
betydelsen av förnuftigt och omsorgsfullt utförd najning.
överingenjören G. Löusrkn, Sverige, talade om
"Hög-spänningslinjers jordning med hänsyn till
överspänningar och reläskydd". Inledningsvis påpekades, huru-
6 aug. 1938
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
