Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik ’
med en värmebehandling- även efter den mekaniska
bearbetningen genom klippning eller stansning, om
plåtens goda egenskaper skola fullt komma till
sin-rätt.
Förutom den kisellegerade plåten ha även vissa
järnnickellegeringar fått betydelse som magnetiska
material. Då dels deras pris är mycket högt, dels
deras verkan huvudsakligen är en höjning av
begyn-nelsepermeabiliteten med en kraftig sänkning av
mätt-ningsvärdet, har deras betydelse dock huvudsakligen
fallit under det svagströmstekniska området, och jag
kan därför icke närmare beröra dem.
Man kan fråga sig, vilka möjligheter vi i framtiden
ha för ytterligare framsteg på de magnetiska
materialens område. Det är icke lätt att i detta fall vara
profet, och jag skulle därför helst vilja slippa
uppträda i den egenskapen. Så mycket torde man väl
dock kunna säga som sannolikt, att man knappast,
kan komma mycket längre beträffande sänkningen av
förlusterna med de framställningsmetoder som hittills
använts. Å andra sidan ha vi sett, att teoretiska
möjligheter förefinnas att praktiskt taget helt eliminera
hysteresisförlusterna. Då även i den bästa nu
använda kisellegerade plåten med ett w10 av 0,85 à 0,90
hysteresisförlusterna alltjämt utgöra 65 à 70 % av
totalförlusterna, finnes här tydligen mycket att vinna.
Det är att märka, att kisel i och för sig ej tyckes
motverka minskningen av hysteresisförlusterna ned mot
noll, när kolhalten går mot noll, och att det alltså är
teoretiskt möjligt att eliminera hysteresisförlusterna
utan att samtidigt öka virvelströmsförlusterna.
Emellertid börjar, som jag förut påpekat, en
minskning av kolhalten från vad som nu förekommer i den
bästa kommersiella plåten, dvs. ca 0,05 %, ej att ha
någon avgörande betydelse förrän man kommit ned
till ett värde av 0,008 % kol, då kurvan plötsligt
kröker och rätlinigt går mot noll med sjunkande kolhalt.
(Yid vissa Si-halter förefaller det dock efter nyaste
undersökningar som om förlusterna skulle börja
ganska hastigt minska med C-halten redan från 0,05 % C.
Resultaten äro dock delvis motsägande.) Att uppnå
så låga kolhalter som några tusendels % utan
samtidigt införande av andra föroreningar, framförallt
syre, har hittills emellertid ej varit möjligt annat än
med elektrolytiska metoder, vilka metoder aldrig
torde kunna bliva ekonomiskt lönande. Alldeles
uteslutet är dock kanske ej, att man med
vakuumsmältning eller skyddsgassmältning i moderna
virvelströmsugnar skulle kunna finna en ekonomiskt brukbar
metod för att komma ned i kolhalter under 0,008 % utan
att samtidigt införa nya föroreningar i materialet och
på så sätt få möjlighet att avsevärt reducera de
hysteresisförluster, som nu förefinnas även i den bästa
transformatorplåten.
Däremot se de teoretiska möjligheterna för att höja
det magnetiska mättningsvärdet eller permeabiliteten
vid höga fältstyrkor ut att vara mycket små.
Mättningsvärdet för rent järn, dvs. 4 n • Jmttx. är ca 21 500
gauss. En höjning av detta mättningsvärde skulle
vara av största ekonomiska betydelse för roterande
elektriska maskiner, vilkas dimensioner till stor del
bestämmas därav. Alla undersökta legeringsämnen
sänka emellertid mättningsvärdet med undantag av
kobolt, som dock först vid en kobolthalt av 35 %
medför en ökning av mättningsgränsen till 24 000
gauss. Då kobolt är en dyr metall, har denna lege-
Gen. effekt
Fig. 6. Utvecklingen av turbogeneratorer för olika varvtal
1900—1938.
ring emellertid ej fått någon praktisk betydelse annat
än för vissa specialändamål, exempelvis för
spetsarna på polskorna i magneter, avsedda för fysikaliska
undersökningar vid mycket höga fältstyrkor. Teorien
för ferromagnetismen ger möjlighet att från den
Bohrska magnetonen, som genom spektroskopiska
metoder kunnat noga uppmätas, beräkna det absolut
högsta mättningsvärdet för järn till 31 000 gauss, och
mycket talar för att detta absoluta teoretiska
gränsvärde ej på långt när kan uppnås. Yissa utsikter
tyckas dock förefinnas att förbättra permeabiliteten
vid mera normala mättningar genom speciella
valsmetoder, som åstadkomma en till valsriktningen
gynnad orientering av kristallgittret. Av praktiska skäl
kan dock en dylik förbättring knappast utnyttjas
annat än i transformatorer, då för roterande
maskiner fältriktningen ej genomgående kan bringas att
sammanfalla med valsriktningen.
Konstruktionsstål m. in.
Vad stål för konstruktionsändamål i allmänhet
angår var maskintekniken redan före elektroteknikens
genombrott så utvecklad, att dylikt material i regel
fanns att tillgå i de kvaliteter, som konstruktionen
fordrade. Ett undantag utgjorde dock material för
rotorerna i turbogeneratorer. Vi äro kanske i Sverige
benägna att bortse från den betydelse, som
utvecklingen av turbogeneratorerna haft för produktionen
av billig elektrisk energi, då vi här i landet erhållit
huvudparten av vår elektriska energi från
vattenkraften. För världen i stort torde emellertid gälla
att omkring 55 % elektrisk energi produceras från
kol genom ångturbiner och turbogeneratorer. Det har
härvid varit generatorn och icke turbinen, som
begränsat den effekt, för vilken maskineriet kunnat
byggas, och därigenom aggregatets ekonomi, och
generatorn har i sin tur begränsats av det material, som
stått till förfogande för rotorn.
Fig. 6 visar denna utveckling för de förekommande
3 sept. 1938
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
