- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
146

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av flera skäl. Dels hade telegrafverket mycket
känsliga ledningar för snabbtelegrafi längs järnvägen, och
dels var det av praktiska skäl synnerligen önskvärt,
att järnvägens egna ledningar följde banan. Man
måste söka nya utvägar och tog därvid upp frågan
om användning av återledning i kombination med
sugtransformatorer. De första trevande försöken
med återledning hade tidigare utförts strax söder om
Kiruna, men nu inrättades en särskild försökssträcka

Från transformatorstation

i

-Kontaktledning

Sug transformator
/—Skenor



Fig. 1. Principschema för sugtransformatorernas inkoppling- vid Riks-

gränsbanan.

Från omformarestation

j|

^r-A ter ledning

I (WW|

m:

(ontaktledning

/typ;

—Sugtronsformotor



i Q/Wj ,

Fig. 2. Principschema för sugtransformatorernas inkoppling i
kontaktledningen och återledningen enligt SJ :s nuvarande elektrifieringssystem.

av ca 40 km längd mellan Polcirkeln och Lakaträsk
söder om Gällivare.

På försökssträckan upplades en blank kopparkabel
på isolatorer, som med sina konsoler kunde
förskjutas på kontaktledningsstolparna, varigenom
återled-ningens höjd över marken kunde justeras. I
enlighet med fig. 2 inkopplades sugtransformatorer med
ett inbördes avstånd av ca 1,4 km från varandra
i kontakt- och återledningarna. Mitt emellan
sug-transformatorerna förbands återledningen med
skensträngarna. Svagströmsledningarna utgjordes av
blankledningar på cirka 50 m avstånd från banan. De
använda sugtransformatorerna voro utförda med
lind-ningsomsättningen 1:1. Transformatorernas
järnkärnor saknade luftgap och i övrigt speciella
kompensationsanordningar.

De genom induktion från kontakt- och återled-

ningssystemet i svagströmsledningarna inducerade
spänningarna uppmättes för ett visst höjdläge på
återledningen till ca 0,20 V per 100 Akm. Genom en
obetydlig förskjutning av återledningen i höjdled
kunde nyssnämnda spänningsvärde sänkas till 0,02.
Genom dessa försök konstaterades den stora
betydelsen av återledningens höjd över marken (skenan) för
erhållande av ett gynnsamt avstörningsresultat.
Återledningens läge skall helt enkelt vara sådant, att den
vektoriella resultanten av de båda mot
varandra riktade strömmar, som
induceras i skenorna av kontakt-
respektive återledningsström. blir ett
minimum. Denna resultantström, som är
okompenserad, utgör nämligen den
största störningskällan.

En detaljerad redogörelse för de
många undersökningar och mätningar,
som utfördes vid provsträckan, kan av

utrymmesskäl ej lämnas i detta
sammanhang. Slutresultatet kan utläsas
ur det yttrande, som avlämnades av
1920 års svagströmskommitté. Denna
förordade för kommande
enfaselektri-fieringar (i första hand linjen Stockholm—Göteborg)
användning av sugtransformatorer jämte återledning,
utflyttning av telegrafverkets svagströmsledningar
till minst 200 m avstånd från banan samt förkabling
i banvallen av statens järnvägars egna
svagströmsledningar. Så skedde också för sträckan Stockholm
—Göteborg.

4. Uppmätning av störspänningar vid Göteborgslinjen.

a) Mätningar med återledningen placerad på de undre
kontaktledning skonsolerna.
Moholms omformarestation var den första station,
som togs i bruk på Göteborgslinjen. Inom Moholms
matningsområde belägna svagströmsledningar blevo
därför först undersökta i störningshänseende. Genom
att återledningen var upplagd på de undre kontakt-

Inctucerad
spänning
vott/too omp.-km
as

too BO
°/o Stergangsstràm
i belysningsledningen

Ledarnas placering:
de/ysn.- trådar

V

Bär t rad o
Kontakttedn. o

Övre 1 fästpunkt
Nedre ater/edn.

jfmmmmmtK

’— Ka be t

Ström förde/n ing

so too

°/o tittedningsström
i belysningsledningen

Fig. 3. Inducerad spänning: A järnvägens kapelledningar (kabel i banvallen), B telegrafverkets blankledningar.

146

6 aug. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free