Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
-.20
Tånc/vinke! a -
’ Likrik-
Jr" fore medför
—^framflyttad tänd—
ning (kap. fosförskjutn.)
Vanlig likriktare-
(ind■ fasfärkjutn.)
Fig-. 1. Principschema för likriktare med
framflyttad tändning.
Fig. 1 visar ett kopplingsschema för en
likriktaran-läggning, som arbetar efter ovan angivna princip.
Schemat bör läsas tillsammans med oscillogrammet, fig.
2. Vid tiden tzd frigives hjälpventilen (1. Då
kondensatorn C vid denna tidpunkt är uppladdad stiger
spänningen momentant i punkten a, kurva 3. Spänningen i
a blir då högre än den för ögonblicket arbetande fasen
T, varvid huvudventilen h slocknar. C urladdas nu
snabbt, ty induktansen L håller kvar strömmen i
närheten av det tidigare värdet. Spänningen i a sjunker
kraftigt. När värdet understiger spänningen i fas B,
vars huvudventil / redan tidigare frigivits, tändes denna
ventil och fas R övertar strömmen. Kondensatorn skall
nu uppladdas från fas R för att kunna tjänstgöra vid
nästa fasbyte. Vid tiden tze friges hjälpventilen e,
varvid C uppladdas långsamt i en svängning på grund av
induktansen ai- ’Strömkurvan 2 hos den arbetande fasen
har som synes en puckel, vilken överensstämmer med
kurva 6. Spänningen över kondensatorn är efter
uppladdningen som synes så stor, att potentialen i punkten
& är starkt negativ. Nu är allt förberett för släckning
av ventilen i fas R och tändning i fas S. Detta tillgår
på fullständigt samma sätt som förut.
Resultatet av den tidiga tändningen och släckningen
är att strömmen kommer före spänningen, alltså en kapa.
citiv fasförskjutning. Denna har i det angivna
oscillogrammet ett värde av ca 25\
Kopplingen är ekonomisk, energien hos kondensatorn
återvinnes. Tillsatsförluster uppträda huvudsakligen
hjälpventilerna. Ej alltför stora kondensatorer erfordras.
Fig. 3 visar några med den ovan beskrivna anord-
Fig. 2. Kurvor över spänningar och strömmar i likriktaren
enl. fig. 1. Ca 25° kapacitiv fasförskjutning. Siffrorna på
kurvorna hänföra sig till motsvarande siffror i fig. 1. tza
och t.e äro tidpunkterna för tändning av ventilerna d och e.
Fig. 3. Spänning ü, effektfaktor % och
fasförskjutning (p som funktion av
tändnings-vinkeln vid likriktaren i fig. 1.
ningen upptagna regleringskurvor. X är förhållandet
mellan kW och kVA primärt. Tändningsvinkeln räknas
från fasspänningarnas skärningspunkt. Vid a i= 0
erhålles ett hopp, därför att tändning i ovannämnda punkt
motsvarar en påtryckt förtidig släckning.
En likriktare enl. ovan är tydligen mycket
användbar. Den kan tjänstgöra som faskompensator och
samtidigt användas för spänningsreglering. Om två
likriktare köras parallellt, kan man hålla eos <p = 1 vid
vilken spänning som helst. Den ena likriktaren får då
arbeta med positiv, den andra med negativ
fasförskjutning.
I artikeln finnes även liknande kopplingar för
växelriktare beskrivna. Växelriktarens användning var förut
mycket begränsad genom att den ej kunde avge reaktiv
effekt. Detta är möjligt med de nya kopplingarna.
E. L.
Frekvensmeter för 1 OOO 000 000 p/s. Siemens har
utarbetat en frekvensmeter enligt överlagringsprincipen
för frekvensområdet 15—1 000 Mp/s. På den frekvens,
som skall mätas, överlagras övertonerna från en
hjälp-frekvens, som kan ändras i förhållandet 1 : 2 (14—29
Mp/s). övertonerna erhållas genom ett speciellt
multiplikationsförfarande, som ger upp till hundrade
övertonen, varigenom hela mätområdet 15—1 000 Mp/s kan
täckas utan spolbyte.
Till hjälpfrekvenssändaren hör en kalibreringskurva,
graderad i våglängder. Den sökta frekvensens
våglängd är nämligen lika med skillnaden mellan de
våglängder som avläsas för två på varandra följande
svävningar, vilka t. e. kunna motsvara den tionde och elvte
övertonen. Svävningarna bestämmas med en hörtelefon
eller ett instrument. Genom förstärkning i två steg
av den vid överlagringen erhållna svävningsfrekvensen
blir frekvensmeterns noggrannhet så stor, att
instrumentet gör fullt utslag vid en ingångsspänning av
ungefär 60 mV; när hörtelefon användes, räcker en
ingångsspänning av mindre än 1 mV. Frekvensmetern kan
därför kopplas mycket lös till mätobjekten varigenom
en återverkan därifrån är helt utesluten.
Mätnoggrannheten för hela frekvensområdet
bestämmes av hjälpsändarens konstans, som kunnat hållas
inom ca 0,1 %. Osäkerheten i avläsningen uppgår i
medeltal till ungefär 9 kp/s, om felet i
kondensator-avstämningen är ca 0,1°. Inställningsnoggrannheten är
158
1 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
