Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
betydligt större än avläsningsnoggrannheten, eftersom
frekvensen kan under flera timmar hållas konstant på
några hundra p/s när.
Apparaten matas med ett 2 V glödbatteri och ett
150 V anodbatteri; anodströmmen är ungefär 16 mA.
Frekvensmetern lämpar sig för kalibrering av
kortvågssändare samt även för att upptäcka och fastställa
karaktären hos mycket svaga svängningar.
Intermittenta svängningar ge nämligen, i stället för en ren
överlagringston, flera tätt på varandra följande
visseltoner eller också ett karakteristiskt brus, som sträcker
sig över ett brett frekvensband. På detta brus kan
man också känna igen "vilda" svängningar, vilka kunna
uppträda vid moderna förstärkarrör med stor branthet.
Eftersom frekvensen hos dessa svängningar ligger i
ultrakortvågsområdet, kunna de lätt fastställas med
tillhjälp av frekvensmetern. (Siemens Z., juli 1938.)
sah.
Ericssons automatiska XY-system.
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson har konstruerat en ny väljare,
som är baserad på samma konstruktionsprinciper som
Ericssons bekanta automatiska 500-linjers väljare.
Den har emellertid mindre kapacitet, nämligen 100
linjer, och är decimalindelad samt steg-försteg- driven
istället för maskindriven. Den benämnes
"XY-väl-jare" därför att kontaktborstarna vid väljarens
inställning utföra två mot varandra vinkelräta rätlinjiga
rörelser, alltså utefter x-och ^/-koordinaterna i ett
rätvinkligt koordinatsystem. De förflyttas således först
linjärt utefter multipeln, X-rörelsen, och skjutas
därefter in i den utvalda multipelmattan, Y-rörelsen.
För åstadkommande av dessa båda rörelser innehåller
väljaren två stegverk, vilka påverkas av var sin
steg-magnet, X-magneten och Y-magneten. Borstarnas
återställning till utgångsläget sker genom en
återställ-ningsmagnet, Z-magneten. Driftspänningen är 2 4 V.
Väljarmekanismen, som är uppbyggd på en plan
fyrkantig bottenplatta, överensstämmer i princip med
Strowger-väljarens. Genom X-magneten förskjutes
således en på bottenplattan lagrad kopplingsstång i
axial-led och medför härvid borstarna. Genom Y-magneten
vrides därefter kopplingsstången, varvid dock borstarna,
i motsats till vad fallet är i Strowger-väljaren, ej
medfölja vridningen, utan i stället med en kuggutväxling
förflyttas vinkelrätt mot axialriktningen och skjutas in i
multipeln. Drivhastigheten uppgår till 40 steg/s i
X-riktningen och 50 steg/s i Y-riktningen.
Kontaktborstarna äro sammanförda två och två vid
vardera sidan av släden. När det ena borstparet skjutes
in kring en matta, skjutes det andra borstparet in kring
en annan matta, belägen på 10 meters avstånd från den
första. Borstarna äro lätt utbytbara. Strömtilledningen
sker genom en böjlig kabel, skyddad av en metallspiral.
Borstarnas läge indikeras i X-riktningen genom en
visare, som rör sig utefter en skala på bottenplåten och
i Y-riktningen genom en siffertrumma på drivstången. I
vissa väljare, t. e. anropssökaren, finnes en extra
kon-taktborste, vilken under X-rörelsen skjutes in kring en
särskild multipelmatta, X-mattan, i vilken den
anropande tiotalsgruppen markeras.
Multipeln är uppbyggd av blandtrådsmattor. "Varje
matta består av två skikt med elva trådar i varje,
sammanhållna av direkt på trådarna fastgjutna
isolations-lister av bakelit. I en fyrpolig väljare utgöres multipeln
av 20 mattor, vartill i vissa väljare kommer den förut
nämnda X-mattan.
Väljarna inskjutas ovanför varandra med 40 mm
delning i ett fack av pressgjuten aluminium, som har plats
för två väljare. Facken monteras till erforderligt antal
ovanför varandra i stativet, varigenom bildas en
sammanhängande väljarepanel, som omsluter väljaren från
tre sidor. Multipelmattorna monteras direkt på
baksidan av dessa fack, därigenom att mattornas
bakelitlister i ena ändan äro utformade till hakar, som passa
in i slitsar i facken. Mattorna hållas fasttryckta mot
facken genom på vinklar fastsatta skenor med inlagda
gummilister, vilka pressas mot bakändan av
bakelitlisterna. På väljarefackens framsida påskjutas
transparenta kåpor av pressmassa, genom vilka
väljareinställningen kan avläsas, samtidigt som de utgöra
dammskydd för väljaren. Väljarna äro försedda med lösa
proppar, som inkopplas i på stativet fast anordnade
jackar.
Manöverreläerna äro anordnade på plåtar, monterade
bredvid väljarna och på samma delning i höjdled som
dessa. Reläplåtarna innehålla en eller två rader reläer,
kondensatorer etc. På den högra sidan finnes frampå
en jack för anslutning av väljareproppen och bakpå en
propp, som inkopplas till en i stativet fast anordnad
jack. Förbindningen av reläerna är utförd på plåtens
baksida, där den skyddas av en hela förbindningen
täckande plåthuv. På framsidan täckas samtliga reläer etc.
av en plåthuv. Reläplåten bildar således en väl skyddad
och dammtätt innesluten enhet. En kontrolljack och
blockeringsknapp i plåtens högra ände är åtkomlig ut-
Fig. l.
Fig. 2.
1 okt. 1938
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
