Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik ’
grund för fastställandet av maximibelastningen).
Diagrammets kurvor skola alltså i dylika fall utvisa
medelvärden ± spridningar för
kvarttimmesmät-ningar vid olika tider på dygnet. Ur ett statistiskt
dygnsdiagram för kvarttimmesvärdena kan
sannolik-hetskarakteristikan för dessa värden beräknas på
samma sätt som varaktighetskurvan beräknas ur det
statistiska dygnsdiagrammet för momentanvärdena,
och ur sannolikhetskarakteristikan kan sedan den
genomsnittliga maximibelastningen kalkyleras.0
Givetvis kunna statistiska dygnsdiagram, efter
behov ritade för momentanvärden eller
kvarttimmes-värden, läggas till grund också för mera speciella
utredningar, särskilt ifråga om
belastningssammanlag-ringar, men må det här vara nog med de gjorda
antydningarna om de mera allmänna
användningsmöjligheterna.
Diagrammens beräkning ur det statistiska materialet.
Efter denna beskrivning av de statistiska
dygns-diagrammens uppbyggnad och användning kan det
vara på sin plats att överväga, huru man i konkreta
fall skall erhålla dessa diagram för förhandenvarande
belastningar.
Det kan väl förefalla, som om man för att få fram
ett dylikt diagram måste hopbringa ett ansenligt
statistiskt material rörande den ifrågavarande
belastningen och underkasta detta en mödosam
bearbetning. Så måste det naturligtvis också åtminstone i
någon mån vara; utan tillräckliga underlag och utan
bearbetning av dessa vinnas inga statistiska
forskningsresultat av värde. Detta bör dock inte få verka
alltför avskräckande. Tillräckligt primärmaterial
finnes vanligen eller kan lätt hopbringas och
kostnaderna för dess bearbetning bli dock ej större än
att de helt försvinna i kraftförsörjningsföretagens
utgiftsstater, där de väl uppvägas av de fördelar, en
mer ingående kännedom om belastningsförhållandena
kan medföra i form av säkrare underlag för
beräkningar av olika slag. Man behöver blott tänka sig hur
värdefullt det vore att på grundval av en någorlunda
tillförlitlig, rationellt bearbetad statistik över
belastningsförhållandena kunna förutberäkna
nyanslutningars inverkan på spetsbelastningar etc. i och för
utredning av tariffrågor o. d.
Genom att på ett lämpligt sätt ordna det
statistiska råmaterialets bearbetning kan denna göras
ganska litet betungande. Ett exempel: På kraftverk
och understationer med ständig bevakning brukar man
sysselsätta dejourerna med ett ofta tämligen
meningslöst bokförande av allehanda mätaravläsningar.
Denna bokföring kunde lätt ordnas så, att statistiska
dygnsdiagram senare utan tröttande räknearbete
skulle kunna fås frain ur journalerna. Man skulle för
varje belastning, för vilken man önskar få ett dylikt
diagram, anordna tvenne kolumner i journalen; i den
ena skulle såsom brukligt antecknas
belastningsav-läsningarna vid bestämda klockslag (varje hel- eller
halvtimme) och i den andra kolumnen kvadraterna
på samma belastningsvärden (enligt kvadrattabell).
Man kan då senare med ledning av
journalanteckningarna lätt beräkna medelvärdet a och spridningen
s för de vid något visst klockslag under ett större
antal dagar avlästa belastningsvärdena; medelvärdet
fås naturligtvis genom att addera de avlästa belast-
o ge Acta Acad. Aboensis .IX, 6, sid. 100—109.
ningarna och dividera med antalet dagar, medan
spridningskvadraten s- fås genom att addera
belastningarnas kvadrater och dividera med antalet dagar
samt från det sålunda erhållna medelvärdet av
kvadraterna subtrahera a-, varefter själva spridningen s
erhålles genom att draga kvadratroten ur resultatet.7
Genom att utföra denna beräkning för alla
avläs-ningsklockslag erhålles ett i allmänhet tillräckligt
antal värden på a och s för uppritande av det
statistiska dygnsdiagrammet.
Om man ej på detta sätt utnyttjat annars oanvänd
arbetstid för utförande av de många kvadreringarna
som förarbete blir ett senare utförande av desamma
måhända något irriterande, men med lämplig
organisation av räknearbetet dock ej överhövan
tidsödande.
I ett stort antal fall, då man inte har regelbundna
wattmeteravläsningar, har man ofta satt in
registrerande wattmetrar och kan basera de statistiska
uträkningarna på registreringsremsornas värden, vilket
visserligen blir ett rätt tråkigt arbete.
Mest rationellt vore det att centralisera
bearbetningen av det statistiska råmaterialet från
intresserade kraftförsörjningsföretag i landet. Arbetet kunde
därvid utföras med större rutin, särskilt i fråga om
analysering av diagramremsor, och eventuellt
ytterligare underlättas och förbilligas genom användning
av maskinella hjälpmedel. Genom en dylik
centralisering av den statistiska bearbetningen skulle även
ernås, att de därvid vunna erfarenheterna om
allmänna belastningsstatistiska förhållanden skulle
samlas på ett ställe och möjliggöra värdefulla synteser.
Särskilt ur denna synpunkt vore det mycket
önskvärt, att en dylik central för bearbetning av
belastningsstatistik skulle komma till stånd.
En på dylikt sätt samlad erfarenhet skulle även
avsevärt underlätta uppgörandet av statistiska
dygnsdiagram o. d. sammanfattningar, särskilt i sådana
fall, då det till buds stående statistiska underlaget
är för magert för att ensamt för sig möjliggöra
längre gående slutsatser utan måste kompletteras med
stöd av erfarenheter från andra håll. Och man torde
nödgas räkna med att dylika fall med otillräckligt
statistiskt underlag äro rätt vanliga, redan på den
grund, att belastningsförhållandena ju i allmänhet
befinna sig i en ständig utveckling, varför det kan bli
svårt att få tillräckligt långa observationsserier utan
störande inverkan av denna utveckling. De
härigenom uppkommande svårigheterna torde dock ofta
kunna övervinnas även därigenom, att man ej direkt
observerar de sammansatta, resulterande
belastningarna utan i stället lämpligt uppdelade
delbelastningar, och sedan på beskrivet sätt ur de för
delbelastningarna erhållna diagrammen beräknar den
sammansatta belastningens diagram. Det statistiska
underlaget för detta sistnämnda blir härigenom
betydligt bredare och kan erhållas på en betydligt
kortare tid än genom observation av endast den
sammansatta belastningen, varjämte man ju genom en dylik
undersökning av även delbelastningarna får en
fylligare bild av förhållandena.
Slutligen får man ju inte begära att dylika
statistiska undersökningar skola ge annat än ungefärliga
resultat, vilka det oaktat kunna vara nog så upp-
? Denna beräkning av spridningen grunflar sig på den s. k.
förskjutningssatsen (Acta Acad. Aboensis, Math. & Phys. IX,
6, sid. 39).
3 sept. 1938
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
