Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gamla i fig. 2 b, uppstår frågan hur de båda systemen
skola sammansättas.
Vad den skenbara effekten S beträffar är det utan
vidare klart att de båda systemens värden
sammansätta sig geometriskt, på samma sätt som strömmarna.
De båda aktiva effektvärdena få däremot icke
sammansättas geometriskt, såsom är väl känt, ty de följa
den algebraiska lagen
P = E (/j eos ^ +12 eos cp2) = Pt + P2 (10)
medan en geometrisk sammansättning skulle ge (se
fig. 2 b)
y (Fi eos 2 +P2 eos 2 <p2†+(Pt sin 2 (p^+P^sm2<p2)2=
= VP\ 4- PK -4- 2 Pi P9 eos 2 to, — æ„1
vilket är mindre än P1 -f P2 (utom i specialfallet
(pi = <p2)•
Av symmetriskäl måste detsamma gälla för den
reaktiva effekten, dvs. dess belopp i enskilda delar
av sti omkretsen skola adderas algebraiskt och ej
geometriskt.
Så snart vi frångå de enklaste kopplingssätten för
vår strömkrets blir det alltså omöjligt att i ett
vektordiagram ånge den totala aktiva eller totala reaktiva
effekten med fysikaliskt motiverade vektorriktningar.
Slutsatser.
Trots att ovanstående resonemang är avsett mera
som demonstration än som bevisföring, böra följande
slutsatser nu stå tämligen klara:
1. Den reaktiva effekt som "upptages" av en
enskild strömkretsdel är till sitt värde lika med
amplituden av ommagnetiseringseffekten resp.
omladd-ningseffekten för ifrågavarande del, räkna med
-|-tecken i förra och —tecken i senare fallet.
2. Liksom den totala aktiva effekten i en
strömkrets, enkel eller sammansatt, är den algebraiska
summan av de enskilda delarnas aktiva effektbelopp, är
även den totala reaktiva effekten den algebraiska
summan av de enskilda delarnas reaktiva
effekt-belopp, med hänsyn tagen till tecken.
3. Yektordiagram för effekten ha generellt taget
intet fysikaliskt berättigande.
4. När man det oaktat använder diagram för
effekten, påminnande om enkla vektordiagram, äro dessa
i regel att betrakta som förklädda strömdiagram, där
varje strömkomponent multiplicerats med ett
konstant spänningsvärde. Man kan dock principiellt lika
väl utgå från ett spänningsdiagram där varje
komponent multipliceras med ett konstant strömvärde.
Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC)
har standardiserat dessa effektdiagram och därvid
uppställt regeln: Ben reaktiva effekt, som tillföres en
reaktansspole, skall ritas som en nedåtriktad vektor,
och den aktiva effekt, som tillföres spolen, som en åt
höger riktad vektor. Se fig. 3. Andra fall ritas i
principiell överensstämmelse därmed.
Flerfassystem, avvikelse från sinusform.
Här har hela tiden talats om enfasiga strömkretsar
med sinusformad spänning och ström. För flerfasiga
kretsar med sinusformade storheter bör en
summering enligt punkterna 1 och 2 fortfarande principiellt
vara korrekt och är lätt att tillämpa om symmetriska
förhållanden råda.
Yid icke sinusformad spänning och ström bör för
enfassystem den skenbara effekten S fortfarande
definieras som E • I, alltså som effektivvärdenas
produkt, och den aktiva effekten P mätes givetvis
fortfarande som ett medelvärde. Den reaktiva
effekten beräknas bäst som
Q = |/S2 — P2 (11)
Gäller det ett flerfassystem med sinusformad,
symmetrisk spänning räknas väl den skenbara effekten
bäst med ett medelvärde av fasströmmarnas
effektivvärden, och den reaktiva effekten enligt ekv. (11).
För mera komplicerade fall kan det icke vara av
något praktiskt intresse att tala om reaktiv effekt,
och dess definition skulle kräva mer eller mindre
godtyckliga antaganden.
Kommerskollegii utredning om fortsatt elektrifiering
av landsbygden.
Med anledning av därom väckt motion (II: 27)
begärde 1936 års riksdag i skrivelse nr 383
övervägande av möjligheterna till statlig medverkan för
fortsatt elektrifiering av landsbygden särskilt beträffande
skärgårdar och glest befolkade landsdelar. På kungl.
maj:ts uppdrag har Kommerskollegium verkställt och
sistlidne oktober överlämnat en sådan utredning.
Den föreligger i stenciltryck, 60 sid. folio, och ett
detaljerat utdrag återfinnes i "Kommersiella
meddelanden" nr 20, 1938.
Nuvarande elektrifiering.
Efter redogörelse för av statsmakterna hittills
vidtagna åtgärder i förevarande avseende påpekar
Kollegium, att tillförlitliga uppgifter saknas över
omfattningen av den nuvarande elektrifieringen. År 1922
beräknade den dåtida elektrifieringskommittén, att
drygt 40 % av landets jordbruksfastigheter voro
elektrifierade. En mera begränsad inventering anses
emellertid tillfyllest för nu ifrågavarande utredning.
Landsbygden — städer och köpingar äro uteslutna —
190
6 aug. 1938
Fig. 2 a och b visa tvä. tänkbara
uppdelningar av S med i båda
fallen lika stora komponenter P och Q.
Fig. 3. Internationellt
standardiserat sätt att
rita effektdiagram.
Diagrammet visar den
effekt som tillföres en
reaktansspole.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
