Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik ’
uppdelas i detta syfte i tre slags områden, A
elektrifierade, B av sådan bebyggelse att elektrifiering kan
ifrågasättas och C där förutsättning härför saknas.
Ehuru endast visst antal av inom ^-områdena
belägna gårdar (75 à 80 %) f. n. begagna sig av
elektriciteten, kunna stödåtgärder icke ifrågasättas för dessa
områden och givetvis ej heller för C-områdena. I
första hand har alltså måst utredas i vilken
omfattning ifrågakommande B-områden finnas. Genom
införskaffade uppgifter från hushållningssällskap m. fi.
har man funnit, att ß-områden finnas inom 1 063 av
landets 2 361 egentliga landskommuner och att endast
ca 10 % av landsbygdsbefolkningen är bosatt inom
dessa. För C-områden har detta befolkningstal
uppskattats till 5 %. Då städer och köpingar antagas
hysa 37 % av landets befolkning och vara till 100 %
elektrifierade, kan av det anförda dragas den
slutsatsen, att f. n. bortåt 80 % av landets befolkning
använda sig av elektrisk energi. Bland
oelektrifierade landsdelar märkas i första hand Gotland, där
vattenkraft saknas, vidare Kalmar och Östergötlands
län, tätast elektrifierade äro däremot Kopparbergs,
Gävleborgs och Västernorrlands län, där också
bebyggelsen är ganska sammanträngd.
Årskostnaderna för elektrisk kraft.
För att utröna årskostnaden för kraften till ett
medelstort hushåll — exklusive kostnaden för
avnämarens egna installationer — har en undersökning
inom 146 företag företagits och lämnat följande
resultat.
SaXkli£gd Årskostnad per lu.shåll
Slag’ av årskostnad årskostnad ’ medeltal
mill. kr. Kronor %
a) För 67 st. företag utan egen kraftkälla dr 1936:
Ränta och amortering ... 0,240 14,22 16,5
Inköpt energi ......................0,717 42,80 49,5
Underhåll ............................0,374 22,30 25,5
Administration ..................0,121 7,18 8,5
Summa 1,452 86,50 100,o
l>) För 78 st. företag med egen kraftkälla år 1936:
Ränta och amortering ... 2,012 40,12 49,5
Inköpt energi ........... 0,304 6,06 7,5
Underhåll .............. 1,060 21,13 26,0
Administration .......... 0,689 13,75 17,o
Summa 4,065 81,06 100,o
Kostnaden för a-företagen, kr. 86: 30, utfaller något
högre än för &-företagen, kr. 81: 06, men därvid bör
observeras, att i intetdera fallet räknats med någon
förnyelsefond. Detta erfordras ej heller vid
a-gruppen, där nödig förnyelse kan anses ske genom det
årliga underhållet, men väl vid fe-gruppen, där
förslitet maskineri m. m. efter viss tid måste ersättas,
varför de båda grupperna i kostnadshänseende kunna
ungefär jämställas.
För att utröna anläggningskostnaden per hushåll i
nya distributionsföreningar inom ^4-områden vid
nuvarande prisläge har man utgått från en
erfarenhetssiffra av 55 kr. per hektar (andel) och antagit en
genomsnittlig brukningsdel eller hushåll till 10 hektar,
alltså en kapitalkostnad härför av 550 kr. Detta
medför vid 4 % ränta och 18 års amortering med fix
annuitet en årskostnad av kr. 43: 45. Anslås
underhållskostnaden till 3 % av anläggningskostnaden, kr.
16: 50, och kostnad för energi och administration
enligt tabellen till kr. 42: 80 och kr. 7:18, kommer man
till en årskostnad av ca 110 kr. under förutsättning
att hela anläggningskapitalet upplånats, alltså ca
30 % högre än vid de befintliga undersökta
anläggningarna. Genom jämförelse med kostnaden för
utförda ödemarksanläggningar i övre Norrland har man
kommit till den slutsatsen, att den genomsnittliga
kapitalkostnaden inom B-områden sannolikt skulle
bliva 40 % högre än för normala anläggningar eller
770 kr. per hushåll. Enligt en här nedan återgiven
tabell finnas inom ß-områden 103 110 hushåll. Därest
80 % av dessa antagas bliva anslutna skulle alltså
härför krävas ett anläggningskapital av 65 millioner
kr. Häruti inbegripes ej kostnaden för avnämarnas
egna gårdsinstallationer, vilka efter 400 kr. per gård
uppskattats till omkring 40 millioner kr.
Elektrifieringens nytta.
Nyttan av elektrifieringen kan givetvis ej
uppskattas i penningar, men det är ovedersägligt och av
all erfarenhet bekräftat, att den högt värderas av
befolkningen. Särskilt inom glest befolkade och i övrigt
missgynnade områden har elektrifieringen verkat
väckande och uppryckande såväl i kulturellt som
materiellt avseende, vilket är väl bekant och här ej
behöver vidare omordas.
Allmänna grunder för understöd.
Såsom grund för statligt understöd anser Kollegium
att detta bör utgå med ett engångsbelopp, som minst
uppväger kostnadsskillnaden mellan anläggningar i
A-oeh B-områden. Av den ovannämnda summan 65
millioner kr. anses 47 millioner vara ett normalvärde.
Ett understöd av minst de resterande 18 millionerna
skulle alltså erfordras. Det hittills införskaffade
materialet utgör emellertid ej tillräckligt underlag för
bedömande i vad mån ytterligare bidrag kräves.
Fortsatt utredning.
Kollegium förordar därför att specialutredningar
verkställas för varje projekt, så att en fullt
genomarbetad plan för företaget föreligger, därest
framställning om statsbidrag skall göras. Det förutsattes
härvid, att den berörda befolkningens intresse för saken
och förmåga att gälda erforderliga avnämareutgifter
blivit utrönta, så att företaget, om ett statsbidrag till
utbyggnaden beviljas, kan påräknas bliva för
framtiden ekonomiskt bärigt. Dylika specialutredningar
förutsättas skola verkställas genom vederbörande
länsstyrelsers försorg och av i samråd med Kollegium
utsedda sakkunnige, som besitta kännedom om lokala
förhållanden. Utredningarna har man tänkt sig skola
ske etappvis för några län åt gången och efter en av
Kollegium föreslagen plan. Kostnaden skulle
bestridas av statsmedel, som ställas till länsstyrelsernas
förfogande. Samtliga länsstyrelser hava förklarat
sig biträda detta förslag och inkommit med
preliminära uppgifter om de anslag, som anses erforderliga
för utredningsarbetet. Kollegium hemställer till slut,
att för budgetåret 1939—1940 måtte anvisas ett
reservationsanslag av 35 000 kr. för dylika utredningar
rörande elektrifiering av glest befolkade orter inom
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,
Jämtlands samt Göteborgs och Bohus län, och att det må
3 sept. 1938
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
