Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
syntesen, men det var först vid mitten av 1920-talet
som man mera allvarligt tog upp detta område (de
högpolymera organiska föreningarna) för systematisk
forskning och syntetisering. Så t. e. upptogs inom
I. G. Farbenindustrie år 1926 åter arbetena med
kautschuksyntesen och nu på bredare bas än tidigare.
Sedan dess har man i Tyskland ganska allmänt
kommit mer och mer in på arbeten med organiska
högpolymera ämnen. År 1936 bildades i "Der Yerein
Deutscher Chemiker" en fackgrupp för "Chemie der
Kunststoffe".
Nu har det i den tyska kemiska litteraturen blivit
en verklig litteraturflod behandlande den högpolymera
organiska kemien, och det har uppenbarligen bildats
en skola på detta område, varvid man tydligen
inriktat sig på syntetiska arbeten. Detta är i full
överensstämmelse med vad man tidigare gjorde inom
färgämnes- och läkemedelskemien, ty även då arbetade
man företrädesvis syntetiserande. Organisk kemi och
speciellt organisk kemisk forskning är i Tyskland
framförallt "skapande". Av allt det som finnes i den
tyska litteraturen på detta nya område ha vi i den
svenska fackpressen sett förunderligt ringa —ett par
korta referat rörande syntetisk kautschuk torde vara
allt.
Den korta redogörelse, som jag här nedan kommer
att lämna beträffande högpolymera ämnen, s. k.
"Kunststoffe", kan på intet vis vara fullständig eller
uttömmande, ty därtill är ämnet alltför omfattande
och tiden alltför knapp. Redan enbart en fullständig
översikt över detta rika område skulle fordra ett
mångfaldigt större utrymme, än vad som här kan
ifrågakomma. Några typiska exempel från det
makro-kemiska syntetiska arbetsfältet tror jag dock att jag
skall kunna belysa.
Vad först råvarorna beträffar gäller för detta
område vad som nu är allmänt inom Tyskland,
nämligen att man vill helt arbeta med råvaror
tillgängliga inom landet i obegränsade kvantiteter. Följande
råvaror utgöra exempel härpå och äro belysande
härför. Acetylen, fenol, kresol, urinämne, ftalsyra,
maleinsyra, styrol, kasein, cellulosa, formaldehyd.
Dessa varor kunna numera framställas i Tyskland och
flertalet kunna tillverkas i stora eller mycket stora
kvantiteter. Kasein erhålles ur skummjölk, cellulosa
ur trä och de övriga råvarorna kan man nu tillverka
ur kol, vatten, kalk och luft. Urinämne och
formaldehyd äro båda produkter av den moderna
stortekniska högtryckskemien.
De olika konstprodukterna ha handelsnamn och
för närvarande finnes det i marknaden i Tyskland
något över 200 olika sådana handelsvaror tillverkade
inom landet. Flera av dessa använda samma slags
råvaror, men genom att vid tillverkningen använda
olika tillvägagångssätt bliva produkterna olika. Av
intresse är att se vilka råvaror, som användas, och
till hur många olika produkter de olika råvarorna
användas. Detta framgår av följande tabell.
Råvaror
Antal
"Kunststoffe"
Råvaror
Antal
"Kunststoffe"
fenol + formaldehyd..............................................23
fenol och eller kresol -†- formaldehyd................51
kresol -j- formaldehyd............................................4
fenol, kresol och eller urinämne -f- formaldehyd 6
urinämne + formaldehyd ......................................3
tiourinämne -|- formaldehyd ................................1
vinylpolymerisat ....................................................17
ftalsyra + glycerin + fettsyra (flytande harts) 8
kolofonium -f- maleinsyra + glycerin ................3
polyacrylsyreester ..................................................8
styrol och polystyrol ............................................5
kloronaftalin ..........................................................1
kasein + formaldehyd ..........................................18
gelatin + formaldehyd ..........................................1
cellulosaester ................................3
cellulosaacetat ........................................................16
cellulosahydrat ......................................................6
nitrocellulosa ..........................................................2
cellulosaester + harts ..........................................1
klorkautschuk ........................................................5
kolofonium + fenolharts ......................................2
Dessa konstprodukter tillverkas med eller utan
fyllnadsämnen, vilka kunna vara av organiskt eller
oorganiskt ursprung. En del äro härdbara, andra ej.
En del användas i form av lösning, andra användas
i fast form. I senare fallet bearbetas materialet
vanligen så att det pulverformiga materialet pressas vid
något förhöjd temperatur, varvid den önskade
produkten erhålles, t. e. plattor, stavar, band, profiler,
rör, kärl av diverse form etc. För framställning av
stavar, band och rör i önskade profilutföranden har
man pressar, som arbeta fullt kontinuerligt och
leverera dessa varor i löpande längder utan avbrott.
Konstprodukterna, i de fall där dessa äro fasta,
kunna bearbetas genom sågning, borrning etc.
ungefär som hårdare träslag bearbetas.
Jag skall här nedan visa några exempel, efter vilka
kemiska vägar man gått fram vid arbetena för
syntetisering av konstprodukterna. Det råder nog intet
tvivel om den saken, att inom detta gebit kautschuk
intager en särställning, och att denna produkt alltid
varit ett eftersträvat mål för konstprodukternas
kemister. Kautschuksyntesen har inom
konstprodukt-kemien intagit en ställning liknande den, som
indigo-syntesen på sin tid intog inom färgämneskemien.
Därför väljer jag denna del av konstprodukterna som
ett ofta återkommande exempel.
Redan tidigt hade man klart för sig, att isopren,
C5Hs, vars strukturformel är
CH2 = CH — C = CH2
ch3
utgjorde den byggnadssten, varav den naturliga
kautschuken var uppbyggd, och så tidigt som år 1909
sökte den tyske kemisten Fritz Hofmann patent på
att genom polymerisation av isopren framställa
kautschuk.
Det var härigenom tämligen tydligt, att man borde
utgå från kolväten med omkring 5 kolatomer i
molekylen samt att det borde vara en omättad förening.
I första hand försökte man därför använda aceton
och acetylen som utgångsvaror (råvaror) för
kautschuk, och det syntetiska arbetet inriktades på att
studera syntetiskt uppbyggda ämnen från dessa båda
kroppar. Det har ur detta arbete växt fram en hel
serie av olika organiska kolväten i acetylenserien
från 2 till 8 kolatomer i molekylen samt ett studium
av dessa förut föga kända kroppars egenskaper.
I följande schema visas hur man kan komma fram
från acetylen till flera olika högpolymera produkter.
2
15 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
