- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

vissa fall bestämmas med den s. k.
"ändgruppsmeto-den". Denna består däri att trådmolekylens
änd-grupp ger typisk reaktion och på grund därav kan
bestämmas genom kemisk analys. Härigenom får
man veta antalet av dylika kemiska radikaler och
därmed antalet molekyler. Metoden är dock endast
användbar upp till molekylvikter på 10 000. Yid
högre molekylarvikt blir procenthalten ändgrupper
nämligen så liten (0,1 à 0,2 %), att metoden då på
grund av analytiska skäl ej kan användas med någon
noggrannhet.

När trådmolekylerna komma upp till mycket stora
längder, så som fallet är t. e. vid cellulosa, där vi ha
en polymeriseringsgrad av 2 000 (= molekylarvikt
324 000 = 42 000 atomer i molekylen), dvs. 2 000
grundmolekyler C6H1005 kemiskt sammanbundna i en
ogrenad kedja, blir dennas sammanhållning ej så fast.
Dylika långa molekyler, som nå den aktningsvärda
längden av 1/1000 mm, kunna på rent mekanisk väg
brytas av. Vid cellulosans målning sker t. e.^en
sådan "mekanisk" nedbrytning av molekylerna från
2 000 grundmolekyler till endast 400 sådana i tråden.
Säkerligen är cellulosans vid målning skeende
hydratisering och alltmera överförande i "smörjig massa"
betingad av ett dylikt avbrytande äv de långa
stavmolekylerna till kortare sådana.

De makromolekylära föreningarna visa beträffande
sina kemiska reaktionsegenskaper flera betydande
avvikningar från de lågmolekylära föreningarna.
Man har i detta hänseende egentligen endast
undersökt "trådmolekylära" ämnen, och här ha vi flera
olika slag av kemiska reaktioner. Den kemiskt
reagerande gruppen kan finnas utefter trådmolekylen på
vissa givna och lika avstånd. Vidare kan det
förhållandet inträffa, att det är bara molekylens
änd-grupp, som kemiskt reagerar. Vid långa molekyler
blir det då endast en obetydlig del av molekylen, som
kommer att kemiskt reagera, nämligen den
reaktionskraftiga ändgruppen. Hela den långa molekylens
egenskaper omvandlas alltså för en procentuellt ringa
ändring. Det säger sig självt, att det erfordras en
procentuell ringa tillsats av kemisk reagens för att
härvid få omvandling av alla trådmolekylerna.

Äger den kemiska reaktionen med en dylik
trådmolekyl rum på sådant sätt, att angreppet sker på
endast ett ställe vid trådmolekylens mitt, varigenom
denna delas i två mindre molekyler, så kommer det
att erfordras endast ringa mängd av reagenset i fråga
för att åstadkomma en högst väsentlig förändring av
ämnets egenskaper. Detta förhållande blir alltmera
utpräglat ju längre trådmolekylerna äro. Vid
kautschuk med polymeriseringsgrad av 1 000 fordras det
t. e. endast 0,0005 delar syre på 1 del kautschuk =
:= 0,05 % syre för att samtliga molekyler skola genom
oxidation delas i två nya, varigenom molekylarvikten
alltså blir hälften och därmed alla fysiska egenskaper
avsevärt ändras. Detta exempel visar hur känsliga de
makromolekylära trådmolekylerna kunna vara för
små mängder av kemiskt reagerande ämnen. Detta
förhållande ger en inblick i de svårigheter man haft
att bemästra vid makromolekylära synteser sådana
som kautschuksyntesen.

Ett liknande förhållande äger rum, då
trådmolekyler kemiskt bindas med tillhjälp av en vanlig
molekyl, varigenom kan bildas ännu större molekyler
med utsträckning i alla tre dimensionerna. Så är

t. e. fallet vid polymerisation av styrol vid närvaro
av divinylbensol. Härvid komma de trågformiga
polystyrolmolekylerna att sammanbindas av
divinyl-bensolmolekyler, vilken sammanbindning sker på ett
fåtal ställen. Vid mycket stora polystyrolmolekyler
fordras det härvid en ringa mängd av divinylbensol
för att få nödiga sammanbindningar, nämligen endast
0,00-2 %.

Konstprodukternas egenskaper fastställas genom
härför särskilt utarbetade provningsmetoder och
provapparater, vilka nu äro standardiserade. Emedan
dessa konstprodukter hava en mycket mångsidig
användning har det varit nödvändigt att utarbeta
metoder för en mångfald olika provningar. De viktigaste
av dessa provningar äro följande.

Mekaniska provningar.

Böjningshållfasthet.

Slaghållfasthet.

Hårdhetsbestämning med kula.

Värmebeständighet och bestämning av hållfasthet
vid högre temperatur.

Eldsäkerhet.

Röntgenundersökning för bestämning av
materialfel.

Fysikaliska och fysikaliskt-kemiska provningar.

Elektrisk motståndsförmåga vid likström och
växelström.

Värmeledningsförmåga.

Värmeutvidgning.

Ljusbrytningsförmåga.

Egenskaper i polariserat ljus.

Viskositetsmätning.

Plasticitetsmätning.

Vattengenomsläpplighet.

Kemiska provningar.

Bestämning av utgångsämnena genom
torrdestillation.

„ „ flyktiga ämnen med
vattenångde-stillation.

„ „ mjukningsmedel med
eterextrak-tion.

„ „ beständighet mot olja.

„ „ „ „ ozon.

„ „ „ „ kemikalier, så-

som syror,
alkali etc.

Beträffande dessa ämnens värmeledningsförmåga
kan jag meddela, att 2-värdena (=
värmeledningsförmågan) ligga mellan 0,14 och 0,77, varvid olika typer
av polymeriseringsprodukter ha olika värden, t. e.
fenolpolymeriseringsprodukt typ M 0,66—0,69,
poly-acrylsyreester 0,16, polystyrol 0,14 etc.

Av de konstprodukter, som nu tillverkas i
Tyskland, äro ett stort antal varandra lika och ha ungefär
samma användning. De som från teknisk synpunkt
hava störst intresse äro de följande.

Kautschuk. Denna produkt framställes nu i stor
skala och avsättes inom Tyskland. Denna vara har
tydligen bättre egenskaper än naturkautschuken
såväl beträffande förslitning som ifråga om
motstånds-förmåga mot lösningsmedel. För inklädning av
kemiska apparater, pumpar, rörledningar etc., vilket på

6

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free