Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
föregående har antytts möjligheten att camouflera
klockorna, men i regel torde fienden vara tillräckligt
orienterad för att ej låta lura sig. Tyvärr finnes inom
denna industri icke mycket att föreslå för att
förebygga katastrofala verkningar, men en sak kan
driftchefen eftersträva, och det är att hålla låg nivå på
klockan. Nu växlar visserligen förbrukningen för
varje minut, och den är ju omöjlig att exakt beräkna,
men en liten gasmängd i klockan vid en träff
förminskar givetvis bombens verkningar.
Jag har med det anförda sökt framlägga en plan
för den kemiska industriens luftskydd, särskilt med
hänsyn till landsbygden, där luftvärnsartilleri helt
saknas. Planen bygger på en hel del förarbete, en
konsekvent genomförd organisation och ett
efterlevande av en tydlig instruktion. Men alla
instruktioner, äro de än aldrig så goda, bli av noll
och intet värde, om ledningen i kritiska
ögonblick tappar huvudet. Det är absolut nödvändigt
att platsbefälet besitter lugn och självkontroll.
Likaväl som officeren vid fronten måste föregå
soldaterna med gott exempel i mod och självuppoffring,
måste industriortens direktör, ingenjörer och förmän
låta fasthet, kall eftertanke och tillförsikt diktera
sina handlingar. Här hava de också att handskas
med kvinnor och barn, vilkas känsloliv är mera labilt:
all hysteri tjänar blott till att hjälpa fienden.
Disciplinen är således av största vikt och får icke på
villkor åsidosättas. Den som är förberedd, han har de
största utsikterna att klara sig. Låt oss därför gå in
för att så se om vårt hus, att den dag det blir allvar,
om den kommer, vi stå beredda att sälja inte bara
vårt land och våra liv, utan ock våra
industrianläggningar så dyrt som möjligt.
Standardisering av smörjoljor
och smörjmedel.
Standardiseringskommittén för smörjoljor och
smörjmedel har utarbetat följande förslag till metod för
bestämning av askhalt. I händelse anledning till kritik
föreligger, torde förslag till ändringar och tillägg före
den 15 mars 1938 insändas till kommitténs sekreterare,
bergsingenjör Folke Lindgren, Sveriges
standardiseringskommission, Malmtorgsgatan 10, Stockholm.
Förslag till metod för bestämning av askhalt.
Definition:
Askhalt är den mineraliska återstoden efter provets
fullständiga förbränning.
Ändamål med bestämningen:
Bestämningen utföres för att få ett begrepp om oljans
eller fettets renhet eller sammansättning.
Måttenhet: g/100 g (%).
Bestämningens utförande:
Provet (10—20 g vid oljor, 3—5 g vid fett) inväges
i en utglödgad och vägd porslins- eller kvartsdegel,
rymmande omkring tredubbla invägda provets volym.
Degeln placeras på en triangel, upphettas försiktigt tills
de avgående ångorna kunna tändas och brinna. Lågan
regleras så, att provet brinner lugnt. När endast en
kolhaltig rest återstår, ökas lågan och glödgas tills kol
och sot förbrunnit, varpå provet hålles Va timme vid
omkring 600 °C (motsvarande mörk rödvärme). Skulle
svårighet att förbränna kolåterstoden uppstå, fuktas
densamma med ren vätesuperoxid eller ock ledes
syrgas-blandad luft in i degeln t. e. genom ett Eoses degellock.
Degeln får kallna i exsickator och väges.
Vid borroljor, feta och kompounderade oljor, någon
gång även vid föraskning av fett, kan det vara
fördelaktigt göra en veke av askfritt filtrerpapper, vilken
nedsattes i provet i degeln och antändes.
Felkällor:
Vägfel. Sker vägningen av askan på 2 mg när,
in-vägningen av oljeprover på 0,1 g och av fettprover på
0,oi g när, behöver ej hänsyn till vägningsfel tagas.
Totala provningsfelet:
För oljor ± 0,ooi, för vanligt maskinsmörjfett + 0,1
för fiberfett och liknande ± 0,5 i askhalt.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde fredagen den 10
december 1937 kl. 19,30 på föreningens lokal till
gemensamt firande av julsammankomst.
Sammanträdet öppnades av ordföranden, direktör
Gunnar Magnuson. Till justeringsmän för
protokollet jämte ordföranden utsågos bergsingenjörerna
O. Dieden och E. Gustafsson. Genom anmälan
inträdde såsom medlemmar i avdelningen
civilingenjören Folke Lilliehöök samt bergsingenjören Erik
Tholander, varjämte invaldes ingenjören Sten
Lundgren.
Ordet överlämnades härefter åt författaren Ludvig
Nordström som inför ett fullsatt auditorium talade
över ämnet "Teknikerna och samhällsdaningen".
Föredraget finnes infört i h. 2 av Teknisk tidskrift år 1938.
Efter föredraget yttrade sig prof. J. O. Roos af
Hjelmsäter i ett med stort intresse åhört längre anförande,
vari han delvis instämde i och delvis polemiserade mot
de av föredragshållaren framförda synpunkterna.
Sedan ordföranden förklarat
sammanträdesförhandlingarna avslutade, samlades man till sedvanlig
julsupé, i vilken omkring 140 personer deltogo. Till
denna hade som vanligt Bryggeriföreningen
ihågkommit avdelningen med två fat öl, som flitigt anlitades.
Efter supén bänkade man sig åter vid långbord i
sammanträdessalen, varest julgåvor skänkta av
Apotekarnes Mineralvattens AB, Barnängens tekniska
fabriker, Gustafsbergs porslinsfabrik och Liljeholmens
stearinljusfabrik spredo glädje bland deltagarna.
Bland de mera officiella talens rad må nämnas
ordförandens tack till föredragshållaren samt
sekreterarens i den frånvarande v. ordförandens ställe från
avdelningen till den avgående ordföranden framförda
tack för väl förrättat värv. Likaså hyllades prof.
Evert Norlin med anledning av sin förestående
avgång som fackavdelningsredaktör av chefredaktören
Karl A. Wessblad.
Aftonens muntration levererades med känd förmåga
av civilingenjör Karl A. Wessblad som i skepnad av
en lärd forskare med tillhjälp av en sinnrik
röntgenutrustning utförde "prognostiska" undersökningar på
en del bemärkta medlemmar och som därefter även
verkställde den sedvanliga julklappsutdelningen. En
"artificiell" Lucia med högtalaresång och
personifierad av teknolog Nettelbladt utgjorde en lätt travesti
av det något utslitna traditionsmomentet med
"Lucia-brud".
F. H. S.
16
10 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
