Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör: FRITHIOF H. STENHAGEN
UTGIVEN AV SVE.NSKA T C K N O tOGFHUE N I N<3
INNEHÅLL: Om värmeöverföring vid bränning av cement i roterugn, av civilingenjör Gösta Lindberg. — En ny
teori rörande sockrets alkoholiska jäsning, av fil. lic. Bror Hvistendahl. — Föreningsmeddelanden.
Om värmeöverföring vid bränning av cement
i roterugn.
Av civilingenjör GÖSTA LINDBERG, Skövde.
Vid bränning av cement i roterugn enligt den våta
metoden tillföres råmaterialet i form av finmalet
siam i ugnens inloppsända, och den brända
cement-klinkern matas automatiskt ut ur ugnens kylare. Det
erforderliga värmet tillföres medelst
kolpulvereldning, och de varma förbränningsgaserna gå i
motström i förhållande till materialet (fig. 3).
Det är tydligt, att en serie reaktioner utspelar sig
i ugnen vid slammets omvandling till klinker, vilket
innebär en långsam uppvärmning av materialet från
30°C till ca 1400°C och påföljande snabb
avkylning ned till 150°C. — De flesta av dessa reaktioner
förmedla endast övergången till klinker, och på grund
av att de utspela sig i ugnens inre, är det svårt att
följa dem från provningsteknisk synpunkt.
Reaktionerna äga till stor del rum i fast fas och äro
således beroende ej blott av den i varje punkt rådande
temperaturen utan även av finmalningen, dvs.
reaktionsytan, tiden för upphettningen
(frammatnings-hastigheten), klinkerbollarnas storlek, asktillskottet
m. m. Råmaterialets elementära kemiska analys är
ej heller ensam avgörande för den under ovan
angivna betingelse nådda omsättningen i en viss del
av ugnen, ty den rationella (konstitutions-)
analysen, dvs. i detta fall de i materialet ingående
komponenternas ursprung inverkar på
reaktionskine-tiken.
På den roterugn, som finnes vid A.-b. Gullhögens
bruk äro luckor för uttagning av prov anbragta till
ungefär ugnens halva längd från inloppsändan räknat.
Detta innebär, att man kan följa upphettningen av
materialet till ca 500°C vid normal gång hos ugnen.
För att få en fullständigare uppfattning om
reaktionsförloppet i ugnen vid högre temperaturer har
med samma råmaterial som i roterugnen, vilket
försatts med vederbörligt asktillskott, en serie
upphettningskurvor utförts i platinadegel i en
laboratorie-rörugn med temperaturavläsning.
För att få i möjligaste mån likartade förhållanden
som i roterugnen har speciell omsorg nedlagts på,
att upphettningen av materialet försiggått i samma
tempo, som den försiggår i roterugnen. Särskild
hänsyn har då givetvis fått tagas till de endoterma och
exoterma reaktionerna vid vissa temperaturer.
Materialet beräknas för sin passage genom ugnen till ky-
larna taga en tid av 3 timmar varav 1 timme för
vattenavdunstning och upphettning till 100°C.
Prov har utförts för varje jämnt 100-tal grader,
och varje prov har efter snabb avkylning analyserats
på konstitutionsvatten, glödgförlust och fri kalk.
Den sistnämnda har bestämts enligt glykolatmetoden,
och skillnaden mellan glödgförlust och
konstitutionsvatten har antagits vara kolsyra.
Konstitutionsvattnet har antagits tillhöra aluminiumsilikat, som
räknats som kaolin.
Försöksresultaten återfinnas i fig. 1, varvid är
att märka att i nedanstående hänföra sig
beräkningarna till de omvandlingar, som 1 kg råmaterial
undergår, när det omvandlas till 0,652 kg klinker. Här
framkommer bland annat det kända förhållandet, att
kalken vid 600—700°C reagerar med materialets
sura beståndsdelar, utan att någon fri kalk kan
påvisas. Av intresse är vidare, att redan under 900°C
är allt kalciumkarbonat sönderdelat, och samtidigt
har hälften av kalken gått i nybildning.
Råmaterialets elementära kemiska analys (torkat
över P,05) återfinnes i tabell 1. Här återgives även
Tabell 1.
Elementär analys
gl. f............. . 33,77
Si02 ..........................13,79
Fe203 ........................1,90
Mn20°3 ......................0,22
A1203 ........................3,93
CaO •........................43,85
Mg O ........................0,79
S03 ..........................0,23
S ..............................0,23
H20 ..........................1,05
Rest ........................0,24
Rationell analys
CaC03 ........................75,1
Kvarts SiO, ....... 8,4
Fe203 ...."................1,4
MgC03 ......................1,5
Kaolin ......................7,6
CaOSiO, ....................2^9
Aska ............ 1,3
Rest ............. 1,8
dess rationella analys, varvid råmaterialet uppdelats
i komponenter, så långt detta med någon sannolikhet
låter sig göra. — Det är tydligt, att man på samma
sätt för varje bestämd temperatur i fig. 1 kan
beräkna den rationella sammansättningen. Härvid
får man dock förutsätta, att den ordning i vilken
råmaterialets sura beståndsdelar reagera med dess kalk
skall vara känd.
12 mars 1938. häfte 3
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
