- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
18

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

100 700 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 C

Fig. 1. Reaktionsförloppet i roterugnen i relation till
temperaturen.

Lorentz1 har angivit ett schema för detta, vilket
vid nämnda beräkningar följts under samtidig
användning av fig. 1. I beräkningarna, vilka av
utrymmesskäl ej återgivas, har samtliga nybildade
kalkföreningar sammanförts under den gemensamma
beteckningen "cementkomponenter".

Det är nu tydligen lätt, att med kännedom om de
i råmaterialet ingående komponenternas specifika
värme och med ledning av fig. 1 genomföra en
beräkning av det teoretiska värmebehovet för
upphettning av 1 kg material till en bestämd temperatur.
Härvid måste då hänsyn tagas till de förändringar,
som råmaterialet undergår under upphettningen.
Dessa äro: avvattning av kaolin, dissociation av
MgC03 och CaC03, kaolinets omkristallisation, den
exoterma klinkerbildningen och bildningen av
klin-kersmälta. Respektive kaloribelopp, positiva eller
negativa, ha införts i de temperaturintervall, i vilka
de enligt fig. 1 äga rum, och de värmetekniska
data ha hämtats ur arbeten av H. E. von
Gronow-och W. Anselm.3 Vid beräkningen har för
"cementkomponenter" räknats med cementklinkerns sp.
värme, vilket torde vara rimligt, då
klinkerkompo-nenternas sp. värmen ej skilja sig så mycket från
varandra. Härigenom elimineras delvis även den
ovan uppställda fordran på exakt kännedom om de
vid varje temperatur nybildade kalkföreningarnas
sammansättning. De vid klinkerbildningen frigjorda
kalorierna ha fördelats i proportion till kalkbind-

ningen mellan 1 000° och 1 400°C, och de i varje
intervall avgående gasmängderna ha beräknats avgå
vid intervallet^ medeltemperatur.

I tabell 2 och fig. 2 återgives resultatet av
beräkningarna särskilda för intervall om 100°C och
härvid har även värmebehovet för slammets (0,544 kg
vatten per kg råmaterial) avvattning och
uppvärmning från 30° till 100°C medräknats. Särdeles
påfallande är det ringa värmebehovet för materialets
uppvärmning från 900° till 1 400°C, endast 4 % av
totala värmeåtgången. Då denna temperaturhöjning
äger rum i en zon av intensiv flamstrålning, upptager
den endast några meter av ugnen. — Det är tydligt,
att minsta störning av ugnsdriften orsakar en kraftig
temperaturvariation just i denna del av ugnen, och
påkänningarna på fodret bli i detta område därför
särskilt stora.

Kaloriåtgången per kg klinker är för ugnen 1 350,
vilket motsvarar 880 kilokalorier per kg råmaterial.
Totalt måste emellertid enligt ovan överföras 902
kilokalorier till varje kg material. Denna skenbara
motsägelse förklaras emellertid därav, att dels
åter-vinnes värme från de varma klinkerna, dels avgiva de
från materialet vid hög temperatur bortgående
gaserna värme vid lägre temperatur. — Storleksordningen
mellan nämnda siffror visar dock betydelsen av att
få värmeöverföringen i roterugnen, antingen genom
flamstrålning, gasstrålning eller konvektion så hög
som möjligt. — Ett intensifierande av värmeutbytet
möjliggör ju i sin tur en direkt ökning av ugnens
kapacitet.

Genom direkta mätningar har det som förut nämnts
varit möjligt att bestämma temperaturkurvan för
materialet i ugnen upp till 500°C. Sinterzonens mitt
har fastslagits genom yttemperaturmätning på
mantelplåten, och materialets temperatur i denna har av
flera skäl skattats till 1400°C. Med ledning av
fig. 2 och med hänsyn tagen till den ökade
flam-och gasstrålningen i riktning mot kolpulverflamman
har den resterande temperaturkurvan A—B i fig. 3
konstruerats.4 — Här bör inflikas, att med
materialets temperatur menas dettas medeltemperatur,
vilken beror dels av klinkerbollens läge i
materialsträngen dels av temperaturfördelningen i varje
enskild klinkerboll.

Enligt fig. 3 kan man särskilja fyra
värmetagande zoner i ugnen nämligen avvattning^-, upp-

Tabell 2.

Temperatur- . , % av totala

intervall °C ca värmebehovet

30— 100 ................................345,8 38,3

100— 200 ................................26,0 2,9

200— 300 ................................27,2 3,0

300— 400 ................................35,4 3,9

400— 500 ................................31,4 3,5

500— 600 ................................33,9 3,8

600— 700 ................................51,4 5,7

700— 800 ................................121,3 13,4

800— 900 ................................193,9 21,5

900—1000 ................................11,6 1,3

1 000—1 100 ................................1,5 0,2

1 100—1 200 ................(— 1,9) (— 0,2)

1200—1300 ................................6,3 0,7

1300—1400 ................................18,3 2,0

20

20



20

100 200 300 400 500

700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 C

902,1 100,0

Fig. 2. Procentuell fördelning av överförd värme i relation
till temperaturen.

18

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free