- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

syra, samtidigt som resten stabiliserades i ej
ned-brytbara estrar. Virtanen isolerade två olika
fraktioner, vars Ba-salt visade helt olika löslighet i
vatten. Det svårlösliga, icke reducerande fosfatet
erhölls ej i rent tillstånd, men analyserna visade, att
C6 : P : Ba = 1 : 1 : 1

varav framgår att det huvudsakligen utgjordes av
trehalosdifosfat. Den lättlösliga estern innehöll en
fosforatom och två karboxylgrupper på 2 C6-grupper,
reducerade ej Fehlings lösning och var mycket
resistent vid hydrolys. Enligt Virtanens analyser har
den nyupptäckta föreningens Ba-salt
sammansättningen

C12H19016Ba2P

och måste således i överensstämmelse med
författarens antagande vara trehalos-2-fosfodikarbonsyra

O

HO-P-OH
6

HOOC ■ CH • CHOH • CHOH ■ CH • CH • O • CH ■ CHOH • CHOH • CHOH • CH • COOH

I–-o- -O–-

Strax därefter upptäckte dr Veibel i ett arbete av
Hofmann,34 att just här i överensstämmelse med
författarens postulat trehalosdifosfat isolerats.
Hofmanns förening icke allenast visade bristande
reduktionsförmåga utan uppvisade jämväl den för trehalos
karakteristiska höga optiska vridningen. Ej heller
Hofmann anade, att han oberoende av Virtanen
funnit sockerbrytningens "missing link".

Isolering av trehalosmonofosfat vid
galaktosjäs-ning har utförts av Robison och Grant,35 vilka
forskare genom fosfatavspaltning bevisade, att
socker-komponenten verkligen var trehalos.

glykosidoglukos; 192644 anser han 4- eller 5-ställning
lika sannolik, och senast 19304B uppfattas den av
honom som 4-glykosidoglukos. Då den av Nilsson40
isolerade monofosfoglycerinsyran har fosfatgruppen i
3-ställning inses att maltosen antagligen ej
sammanbindes i 6-ställning.47 4-ställningen är osannolik av
två orsaker. Dels skulle den i 6-ställning befintliga
fosfatgruppen ej i så utpräglad grad skydda
disacka-ridgruppen i Neubergestern, dels kan man ej få en
enkel förklaring på uppkomsten av den av
Green-wald48 isolerade difosfoglycerinsyran, som enligt
Jost49 just bildas under hexosnedbrytningen. Dennas
uppkomst låter sig nämligen i stället förklara genom
Fischers formel, ty vid den "snabba och ovanliga
disackaridspaltningen" giver maltosen ej endast
upphov till två monofosforylerade glukosrester,
utan även hydroxylgruppen i 5-ställning synes

genom denna aktivering
lätt kunna förenas med
en fosfatgrupp och vid
fruktoskomponentens
vidare sönderfall bildas
tydligen difosfoglycerinsyra
enligt formeln

O

CHO
-OH /OH
/OH CHOP: = 0
CCHOP = 0 \0H
|| \0H CHOH
CHOH o ......!.......
! CHOH
CHOH i I –»■
CH
CH /OH
/OH CH2OP = 0
CH2OP : = 0 \0H

\OH

COOH

/OH
CHOP= O
\OH

/OH
0P=0
\OH

C2H

Maltos jäsning.

Enligt flertalet jäsningsforskare måste maltos
överföras i glukos för att kunna jäsa. Enligt förf. måste
däremot glukos via maltos överföras i glykogen för
att på denna "omväg" överföras i kolsyra och
alkohol. Då maltos jäser fortare än den spjälkas i
2 mol. glukos, har Willstätter bevisat, att maltos
på något sätt måste nedbrytas direkt.
Willstätter och Steibelt30 funno, att praktiskt taget
maltasfri bryggerijäst (Berlinerhefe M) nedbryter
maltos med så stor hastighet, att man kan bortse
från den av någon eventuell maltasverkan betingade
hydrolysen. Mering37 kunde ej påvisa glukos vid
maltosjäsningen. Då maltosen således jäser direkt,
och fosfatbindningen här understundom synes förlöpa
hastigare38 än vid glukosjäsningen, har t. o. m.
v. Euler39 uttalat, att uppkomsten av
maltosfosforsyror vore sannolik.

Då således alla jäsbara sockerarters nedbrytning
synes gå över maltos, är det naturligtvis av största
vikt att känna dennas konstitution. Då nu
laktos-nedbrytningen går mera fullständigt än den enkla
galaktosens,40 kunde man antaga, att, eftersom laktos
är 5-galaktosidoglukos, borde även maltos besitta
överensstämmande struktur och således vara
5-gly-kosidoglukos. Att så är fallet synes även framgå av
rörsockerjäsningen,41 såsom redan Fischer42 antagit.

Enligt Haworths uppfattning 191 943 är maltos 6-

Rörsockerjäsning.

1 överensstämmelse med maltosjäsningen kunde
man antaga, att även rörsockret skulle jäsa direkt,
vilket redan Bau50 och Hansen (med Monila candida)
gjorde sannolikt. Då emellertid rörsockrets jäsning51
förlöper långsammare och något mindre fullständigt
än glukosens, antogo redan Pasteur52 och
Dubrunfaut,53 att själva jäsningen inleddes med
disacka-ridens inversion i glukos och fruktos. Sedan
emellertid Neuberg och Leibowitz54 upptäckt, att ett
betydligt större utbyte av Robisonester kan erhållas ur
rörsocker än ur druvsocker och fruktsocker, måste
man antaga, att omvandlingen rörsocker —>- maltos
—>- Robisonester —>- zymofosfat55 osv. är en nödvändig
förutsättning för disackaridens nedbrytning.
Antagligen anhopas Robisonestern därigenom, att rörsockret
genom intramolekylär H-förskjutning övergår i maltos.
-CH- CH,–T —CH–- CHO

O

CHOH CHOH
CHOH O CHOH O
-CH ’ CHOH

CHOH
CHOH

CHOH
CHOH

O O

CHOH CHOH

CHOH

CHoOH

-c

CHoOH

CH

CHoOH

-CH

CHoOH

22

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938k/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free