- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

Fig. 3. Indunstningsapparat av kvarts för
koncentrering av svavelsyra.

tidigare nämnda Krupp och Deutsche Röhrenwerke
tillverkar även firman Samesreuther & Co, Butzbach,
pläterad plåt.

4) Keramiska material.

Stengodsets materialegenskaper ha utvecklats
vidare. Ett nytt stengods från DTS, "Deutonit",
uppges ha 2,2 ggr större termisk och 2,3 ggr större
alkali-beständighet än vanligt normalt stengods. Dess
egenskaper äro: specifik vikt 2,10 (2,25),
slagböjningshåll-fasthet 1,8 cmkg/cm2 (1,8), böjningshållfasthet 380
kg/cm2 (350), utvidgningskoefficient 1,5 X 10—6 (4 X
X 10—6), temperaturledningsförmåga 0,0118 cm2/sek
(0,0073), värmeledningsförmåga 1,69 kcal/mh°C (1,14).
För ett annat stengods, "DTS 100", har man fått upp
slagböjningshållfastheten till 2,4 och
böjningshållfastheten till 1 850, men den termiska och
alkali-bestän-digheten ligga här endast 25 och 50 % bättre än för
vanligt normalt stengods. Av "DTS 100" kunna
centrifugalpumpar för 2 900 varv utföras och man
uppnår uppfordringshöjder på 60 meter vätskepelare i
ett steg. Samma material kan även användas till
pumpar för kokvarma vätskor. Propellerpumpar av
stengods utföras numera upp till ca 4 000 minutliter.
Apparaturer av stengods utställdes huvudsakligast av
Deutsche Steinzeugwarenfabrik, DTS och Fr.
Gerhardt.

Föremål av kvarts utställdes av Berliner
Quarz-Schmelze, Jenaer Glaswerk och Heraeus. De båda
första firmorna hade utställt kvartsapparaturer för
koncentrering av svavelsyra, till vilket man förut
använt volviclava. Svårigheten att få silbottnar av
kvarts har lösts på så sätt att man i en kvartsplatta
slipar djupa parallella ref flor, vinkelräta mot
likadana refflor på andra sidan, varvid hål uppstå i varje
skärningspunkt mellan refflorna. Indunstarna lämpa

avslutad. De sista stadierna i denna utveckling har
varit åstadkommandet av legeringar som kunna
svetsas utan efterföljande värmebehandling.
Lämpligaste sättet att uppnå denna svetsningsegenskap
är att sänka kolhalten under 0,07 % och att binda
kolet med titan, tantal eller niob, som med kolet
bilda karbider. Deutsche Edelstahlwerke A.-G.,
Kre-feld, har även ett flertal svetsbara legeringar som
äro baserade på samma princip.

Nickelfria kromstål med tillsats av molybden,
mangan m. m. ha fått ökad användning i Tyskland. Utom
av de båda föregående firmorna utställdes sådana
legeringar även av Deutsche Röhrenwerke, Dusseldorf,
som bl. a. visade en behållare för salpetersyra av
2 700 mm <‡> och 7 000 mm höjd. Den var framställd
av nickelfri svetsad plåt av 3 à 4 mm tjocklek.
Deutsche Röhrenwerke visade även en centrifug av
nickelfritt stål, avsedd för en
fettspaltningsanlägg-ning, samt en brunkolsretort, 410 mm 0 och 10 ni
hög, tillverkad av "Sieromal 10" (Si-Cr-Al-stål).
Samma firmas legering "Sieromal D" innehåller Mo
och Y och användes i hydreringsprocesser, enär den
är mycket beständig mot vätgas under tryck.

Pläterade ("platterade") plåtar användas i allt
större omfattning i kemiska apparater. Orsaken är
ej enbart önskan att spara nickel, krom osv. utan det
finns flera andra drivkrafter. Ibland kan man t. e.
genom en mekaniskt bättre grundplåt få starkare och
lättare konstruktioner och ofta kan man höja den vid
rostfritt stål mycket dåliga värmeledningsförmågan.
Pläterade plåtar framställas till 6 tons vikt i
storlekar upp till 4 X 10 m, tjockleken är mestadels 3
till 50 mm. Gynnsammaste pläteringsförhållandet är
10 % av totala plåttjockleken. Genom att låta
metallerna i värme diffundera något in i varandra kan
man få sammanhållningen så stark att de båda
komponenterna icke ens vid stark bearbetning kunna
lösas från varandra. Ibland förses även ytterytan
med en (5 %) plätering. Vid svetsning måste en
svets användas för varje komponent i plåten. Utom

Fig. 2. Kopparrör, 6,3 m långt med 2,125 m diam.
framställt i ett stycke på elektrolytisk väg. Vikt
3 840 kg.

10 sept. 1938

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free