- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Ugnen är lindad med 4,8 m nikromband, 1,5 X 0,1 mm,
varav 1,8 under botten av ugnsrummet, resten runt
dess sidor. Nätspänningen är 110 voit, 50 per
växelström. Ugnen uppvärmes med full spänning till
440—450°C (ca 20 min.), då spänningen medelst
inkoppling av motstånd nedtages till ca 90 voit och
deglarna, som äro original Conradson (utom att på
den yttersta pånitats en plåtläpp, för deglarnas
bekväma förflyttande i och ur ugnen), nedsättas i
ugnen och skorstenshuven påsättes. Temperaturen
faller härvid till ca 420°C. Efter ca 12 min. stiger
temperaturen åter successivt och efter ca 21 min.
tänder sig oljegasen och brinner (temp. ca 470°C).
Efter 50 min. avtages skorstenshuven; stora degeln
upptages och ställes på en järnplåt att kallna. Efter

ca 10 min. urtages porslinsdegeln, ställes i exsickator
minst 30 min. att svalna, innan den väges. En ny
porslinsdegel, beskickad med 10 g olja och 2
glaspärlor, nedsattes i Skidmoredegeln som precis på
samma sätt som i Conradsons originalmetod,
nedsattes i den med sand beskickade stora järnplåtdegeln,
vilken så nedsattes i ugnen, som nu har svalnat till
lagom temperatur; skorstenshuven påsättes och så får
den stå där sina 50 min. Man gör alltså en
förbränning i timmen, behöver ej passa förbränningen, det
hela sköter sig själv och de värden man erhåller hava
visat tillfredsställande överensstämmelse, sinsemellan
och med värden erhållna enligt originalmetoden,
vilket framgår av ovan återgivna försöksresultat från en
serie motoroljor.

Achema VIII.

Av civilingeniör ROBERT ENGSTRÖM.

(Forts. fr. sid. 30.)

C. Industriella förfaranden.

Bamag visade i modell flera förfaranden, bl. a. en
anläggning för tillverkning av högkonc. salpetersyra
ur ammoniak samt en anläggning för framställning
av C02- och CO-fri vätgas ur vattengas.

Chem. Fabrik Budenheim visade för första gången
en avhärdningsanläggning för matarvatten, arbetande
med trinatriumfosfat enligt det kända Budenheimska
förfarandet, där behandlingen skedde i rör i stället
för stora behållare. Reaktionstiden hade minskats
från tidigare 1 timme till mindre än 1 minut och
apparaturens järnvikt hade minskats till ca 10 %.
Den nya apparaturen tar mycket litet plats, fordrar
inga fundament, är billig i anskaffning och lämpar sig
även för fartyg.

Jenaer Glaswerk visade för första gången
högvakuum-destillationsapparater enl. Watermann för
högmolekylära organiska föreningar. Förfarandet
bygger på att den fria väglängden även för tunga
molekyler är 2 à 3 cm vid tryck om ca 10—3 mm Hg.
Vätskan som skall destilleras, får rinna i tunt skikt
över en indirekt värmd yta, som befinner sig på ca
1 cm avstånd från en indirekt kyld yta där de
överdestillerade molekylerna kondenseras. Någon
destillation i vanlig mening är det således ej fråga om och
någon bestämd destillationstemperatur existerar ej
under dessa förhållanden. Förfarandet utarbetades
först av Burch (1926) hos Metropolitan-Vickers och
har sedan i samarbete med Imperial Chemical
Industries ytterligare förbättrats. Numera kan man
fabriksmässigt använda förfarandet för t. e. vitamin
A, D och E, alkaloider etc., och uppnå kvantiteter
om 1 ton per dygn.

Maschinenfabrik Heckmann visade
destillationsan-läggningar för smörjoljor där det även för stora
apparater lyckas att hålla ett vakuum av ett par mm
Hg abs. Härigenom kan man destillera smörjolja vid
betydligt lägre temperatur än vid eljest ofta använt
vakuum av ca 20 mm Hg abs. och därigenom uppnå
mindre sönderdelning av oljan.

I. G. Farbenindustrie visade sitt "Alkacid"-förfa-

rande, vilket utövas i samarbete med Bamag och dr
Otto. Förfarandet går ut på att vid vanlig temperatur
och vanligt tryck tvätta ut svavelväte eller kolsyra
ur gaser. Tvättvätskan innehåller salter av organiska
syror. När tvättvätskan mättats med vätesvavla resp.
kolsyra utdrives gasen genom att vätskan Värmes,
varefter den efter kylning kan användas på nytt i
processen. Vätesvavlan kan förarbetas till rent
svavel i en Clausugn. I. G. har förbättrat Clausugnen
genom att införa förbränning i 2 steg samt använda
annan kontaktmassa än i den ursprungliga
Clausugnen.

Lurgi demonstrerade en del nya förfaranden, bl. a.
högtrycksförgasning av stenkol vid 10 à 12 atö
med syrgas och vattenånga. Den "våta katalysen",
dvs. förbränning av H2S till S02, som med
vanadin-kontakt omsättes till svavelsyra, har utvecklats
ytterligare och har speciellt intresse för gasverk. För
destillation av fettsyror och spaltning har Lurgi flera
intressanta förfaranden. Dr C. Otto demonstrerade
det nya "Katasulf"-förfarandet för framställning av
ammoniumsulfat. Förfarandet baserar sig på
selektiv katalytisk oxidation av det i koksugnsgaser
förefintliga svavelvätet till svaveldioxid som sedan
tillsammans med den ammoniak, som finns i gasen,
tvättas ut med en cirkulerande lösning. I lösningen
bildas ammoniumsulfit som genom kokning överföres
till ammoniumsulfat, Man kan således framställa
ammoniumsulfatet utan att först behöva framställa
eller köpa svavelsyra. Samma firma demonstrerade
även "Triphos"-förfarandet, enligt vilket
trikresylfos-fat användes för att avlägsna fenoler ur vatten.

Rheinmetall-Borsig hade en mycket stor utställning
där flera intressanta förfaranden demonstrerades.
Bland dessa kan särskilt nämnas träförsockringen
enligt Scholler-Tornesch, som arbetar med utspädd
svavelsyra vid 180° och lämnar en lösning med ca
4 % socker som kan förarbetas på alkohol eller
foder-jäst. Förfarandet har tidigare utprovats i mindre
teknisk skala. En större anläggning för bearbetning
av 50 t torr vedsubstans per dygn har uppförts i
Holzminden och torde numera vara i drift. En
anläggning för 60 t torr vedsubstans per dygn uppges

38

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free