Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör: FRITHIOF h. STENHAGEN
INNEHÅLL: Gränsytors egenskaper, ett kapitel av allruän kemisk-teknisk betydelse, av professor J. A. Hedvall.
— Koksstybbens och småkoksens tillvaratagande vid gasverken, av gasverksföreståndaren civilingenjör 0.
Holmqvist. — Notiser. — Föreningsmeddelanden.
Gränsytors egenskaper, ett kapitel av allmän
kemisk-teknisk betydelse.
Av professor J. A. HEDVALL.
(Forts, från sid. 36.)
Järnoxid, som framställts ur något järnsulfat vid ca
600—700°, avviker i egentligt kristallografiskt
avseende ej från den normala romboedriska formen av
detta ämne. Men den har en utpräglat
tvådimensional utbildning och en synnerligen grann lyster,
eftersträvad i vår typiskt svenska rödfärg. De
karakteristiska egenskaperna bero på "arvsynder" av
topoke-misk art, och de framträda endast vid användning av
sulfat som utgångsmaterial.1 Energiinnehållet är på
grund av felbyggnader ca 5 kcal större än för
rätt-byggd stabil järnoxid.2
Som man kan vänta är det felbyggda preparatet
också avsevärt mera kemiskt reaktivt, och detta
gäller såväl för omsättningar med gasformiga och
flytande reagens som med fasta ämnen. Skillnaderna
framträda naturligtvis bäst inom sådana
temperaturområden, där utjämnandet av felbyggnaderna sker
långsamt.3 Detta framgår t. e. av fig. 7, som visar
omsättningar mellan kalk och järnoxid till
kalcium-ferrit vid jämförande upphettningar av kalk och två
olika järnoxidpreparat (Fe203) under 30 minuter.3
Intressant och i vissa fall tekniskt betydelsefullt är,
a-tt dylika skillnader i utbildning också vålla stora
olikheter i hållfasthet hos av preparaterna ifråga
framställda briketter. Det aktiva, felbyggda
preparatet ger genomgående betydligt högre värden.4
Som exempel på genom närvaron av
gitterfrämman-de partiklar ökad reaktionsförmåga hos
kristalliserade substanser må nämnas dels, att ett
cristobalitpre-parat, som höll ca 0,25 molprocent järnoxid i fast
lösning, visade livlig omsättning med kalk till
kalciumsilikat ca 50° lägre än motsvarande rena cristobalit,5
och att det trikalciumsilikat, som finnes i vanligt
cement, enligt Jander, hydrolyseras avsevärt snabbare
än samma silikat, framställt genom syntes ur rena
1 J. a. Hedvall: Z. anorg. u. allg. Chem. 120 (1922), 327
och förut cit, bok s. 66.
2 R. Fricke : Z. Elektrochem. 1,0 (1934), 630.
3 J. A. Hedvall: Beaktionsfähigkeit fester Stoffe (Leipzig
1938), 139—140.
4 J. a. Hedvall: loc. cit. 81—85.
5 J. A. Hedvall : loc. cit. 214.
utgångspreparat. Det förstnämndas större
realctivi-tet beror på, att det håller aluminat i fast lösning.1
Effekter av detta slag spela tekniskt en mycket stor
och ofta reaktionsunderlättande roll vid
användningen av mineral, som ofta förorenats på detta sätt.
Vi vända oss nu till sådana yteffekter, vilka äro en
följd av fasförändringar i ämnet, i det att till
exempel en kristallografisk modifikation eller en
legeringsfas vid temperaturförändring övergår till en annan.
Därvid skall ingen avsikt fästas vid den självklara
Fig. 7.
förändring av ytkaraktären, som är en följd av den
ena modifikationens försvinnande och fullbordade
omvandling till en ny med andra kristallografiska
ytor. Vi befatta oss endast med övergångstillståndet
som sådant.
Det är uppenbart, att kristallens inre, så länge
omvandlingen varar, karakteriseras av en mindre stel-
1 H. B. Schwite o. W. Büssem : Ton. Ind. Z. 5 fi (1932), nr
64 s. 5; H. Insley: Bur. Stånd. J. Res. 11 (1936), 356; H.
Tiiorvaldson : Canad. J. Res. 11, (1936), 27; W. .Tänder o.
■T. Wuhrer : Zement 193S, häfte 6 o. 7.
11 juni 1938. häfte 6
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
