- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

det för adsorption av "Lanasolgrün G" vid en
Zn(Cu)-fosfor.

Som var att förutse finnes ett klart samband
mellan effektens tydlighet och absorberbarheten för
den använda ljussorten. Från en opublicerad
undersökning1 kan nämnas, att vitt ljus, ej
innehållande ultraviolett, icke ändrar mörkervärdet för
kadmiumjodidens löslighet i bensin, som renats
från omättade kolväten. Vid bestrålning med
ultraviolett ljus, som absorberas av CdJ2, ökas däremot
upplösningshastigheten märkbart. Sensibiliseras den
färglösa kadmiumjodiden genom inlegering av litet
blyklorid, varvid gulfärgning på grund av
blyjodid-bildning inträder, absorberas även synligt ljus, och då
visar sig också en motsvarande upplösningseffekt.

Dessa resultat besitta ett vittgående intresse, i det
att möjligheter synas yppa sig, att genom bestrålning
modifiera eller på annat sätt påverka ett ämnes
ytakti-vitet vid de många tekniska förfaringssätt, som mer
eller mindre direkt basera sig på sorptionsföreteelser,
såsom blekning, färgning, fuktning, flotation, katalys.

Under de sista åren ha också ett stort antal
undersökningar utförts beträffande ultraljudvågors
inverkan. Därvid har framför allt deras rent mekaniska
inflytande undersökts. Det är också via dylika
förändringar, som man kan vänta sig kemiska
ultraljud-effekter, vilka alltså äro av sekundärt slag.
Ultraljudvågornas energi är nämligen för liten för att
kunna åstadkomma någon egentlig aktivering av
partiklarna själva. På mosaikstrukturen och uppdelningen
av en enkristall i block eller på dess
söndersprängning till kristalliter äger emellertid säkert en
inverkan rum. Men även den högfrekventa svängningen
av gittret som sådan är ägnad att medföra vissa
förändringar, särskilt vid fasgränser, Schmid och
Ehret2 ha bland annat funnit,
att kompakt bly kan dispergeras i vatten,
att gasinneslutningar i metaller eller smältor
kunna avlägsnas och,

att passiveringsfilmer hos t, e. järn och krom lätt
förstöras.

Det är ytterst sannolikt, ehuru ännu ej uppvisat,
att även katalytiska processer röna inflytande av, om
katalysatorn försättes i dylika svängningar och att
omsättningen vid fasta kroppars yta bör kunna
befordras genom reaktionsskiktens förstöring eller
mekaniska uppluckring genom ultraljudsvängningar.

Undersökningar även av detta slag äro på det
nämnda laboratoriet igång; tyvärr saknas emellertid
lämplig magnetisk utrustning.

Av den summariska överblick vi nu företagit torde
framgå, att fasta kroppars ytförhållanden erbjuda
problem av lika allmänviktig som skiftande art.
Fysiska och mekaniska egenskaper, adsorptionsverkan
och vanlig kemisk reaktivitet äro, då det gäller ytan,
ofta mera påfallande förbundna med varandra än
eljest. Våra möjligheter att behärska ytornas
kri-stallografisk-fysikaliska kemi äro emellertid ännu i
vissa avseenden ganska bristfälliga eller i varje fall
ofullständigt utnyttjade. Detta har framför allt vid
de senaste Achema-expositionerna i Tyskland påpe-

1 t. m. S. Månsson.

2 G. Schmid o. L. Ehret: Z. Elektrochem. is (1937), 408.

kats, samtidigt som man i uppsatser och föredrag
framhållit, att de alltmera specialiserade kraven på
kemisk apparatur fordra en ändring i detta
förhållande. Detsamma gäller även fabrikationen av en mängd
andra artiklar, såsom glasvaror, vindrutor,
byggnadsmaterial, konsthartser, textilvaror etc., vilkas
höjande till verklig funktionalitet i detta ords egentliga
bemärkelse i många fall ännu försvåras av bristande
materialkunskap.

Som ett slående exempel på, huru skenbart rent
fysikalisk-mekaniska processer dock innerst
sammanhänga med och bero på kemiska material- och
strukturproblem skall jag till sist nämna följande. Ett par
tyska forskare1 ha för några år sedan undersökt
kon-densationsförlopp med hänsyn till värmeöverföringens
beroende av den kondenserade vätskans form av
droppar eller sammanhängande film. Man erhöll
under i övrigt jämförbara förhållanden
värmeöverföringstal, som i det ena fallet voro 10 ggr så stora som
i det andra. Man fann emellertid, att även vid
dropp-bildningsfallet endast ca 1 % av alla de
ångmoleky-ler, som träffade ytan, fastnade i form av vätska.
Höjandet av detta tal utan underskridande av den
minimala kontakttiden för kondensation och med
bibehållande av god avrinningsförmåga utgöra tydligen de
optimala betingelserna. Av vad vi i det föregående
anfört inse vi utan vidare, att vi här möta delvis
samma problem som vid katalysförlopp, i det att ytan
måste innehålla en viss procent av adsorptionsaktiva
ställen. Men samtidigt måste med hänsyn till
avrinningen medelfriktionen mot vätskan hållas låg.
Typiska kristallkemiska frågor alltså.

Det fuktningsproblem, som vi här på nytt möta,
uppträder och spelar sin synnerligen viktiga och
mångsidiga roll överallt inom tekniken. Vi ha förut nämnt
dess betydelse bland annat för flotations- och
textil-tekniska metoder. Ett annat fall av hög aktualitet är
häftandet av smälta metaller vid fasta vid de många
tillfällen, där man önskar att överdraga en metall med
en annan.2 Här är det återigen ytkaraktären, som
blir av avgörande betydelse.

Det är en uppgift för sig, att redogöra för de
metoder med vilkas hjälp ytkaraktären kan undersökas.
Här kunna de endast med ett par ord nämnas. Då
det gäller rena kemiska omsättningar på ett fast
ämnes yta kan dess aktivitetsegenskaper genomsnittligt
studeras helt enkelt genom reaktionsutbytet per
tidsenhet vid viss temperatur. Då det är fråga om
korrosionsförlopp eller uppkomsten av ytbelägg av en
eller annan art lämna fortfarande mikroskopiska eller
interferometriska3 observationer ingående upplysning,
så att det ej sällan är möjligt, att dymedelst följa
processen t, e. vid en metalls oxidation, kinetiskt.4
Undersökningen av ytors adsorptionsaktivitet genom
förträngning av ett adsorberat ämne medelst ett
annat äro också viktiga.5

Vill man studera vad vi i det föregående kallat
åldringsförlopp eller överhuvudtaget topokemiska
förändringar, så lämnar den HAHN-ska emanationsmeto-

1 E. Schmidt, W. Schurig o. W. Sellschopp: Techn. Mech.
Thermodyn. 1 (1930), haft. 2.

2 Internat. Tin Res. Publ. B 1937 nr 6.

3 Jfr t. e. L. Tronstad: Nature m (1931), 127, och ett
stort antal senare arbeten.

4 G. Tammann och medarbetare: Z. anorg. allg. Chem. 111
(1920), 78; IM (1922), 27; 1S6 (1924), 337.

5 Jfr J. Traube : Met. u. Erz. 1928, 494.

10 sept. 1938

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free