- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

den1 ofta synnerligen god hjälp. Man blandar upp
det ämne, som skall undersökas med ett sådant
radioaktivt ämne, att emanation med lämplig hastighet
alstras. Denna bortledes medelst en gasström av
konstant hastighet och mätes elektrometriskt. Det
visar sig, att emanationens förmåga att lämna
kristallpulvret i hög grad är beroende på dettas struktur- och
texturförhållanden. Såväl kontinuerligt förlöpande
åldring som plötsliga fasförändringar kunna därför
med stor noggrannhet följas.

Det är klart, att användande av röntgenografiska
metoder i olika utformning även med hänsyn till
speciella ytkemiska problem direkt eller indirekt lämnat
ytterst värdefulla resultat. Vill man emellertid
komma. åt de yttersta ytskiktens egenheter äro
röntgenstrålarna på grund av sin stora
genomträngningsför-måga icke det idealiska hjälpmedlet. Man begagnar
sig här med synnerlig fördel av elektronernas
vågfunktioner och upptar s. k. elektronfotogram.
Medelst dylika kunde Germer2 som vi sett redan 1929
bestämma på vilket sätt väteatomerna anlagra sig på
ytan av som katalysatorsubstans använda
nickelkristaller.

Genom den moderna elektronoptiken har också ett
nytt hjälpmedel av utomordentlig effektivitet skapats.
Man insätter den kropp, som skall undersökas, som
med elektrisk ström upphettbar katod i ett
vakuum-rör av särskild konstruktion. Den från ytan
utsända och genom en passande anodspänning
accelererade elektronströmmen fokuseras med tillhjälp av en
magnetspole på en fluorescerande skärm. Då
elektronemissionen är beroende av ytkaraktären, får
mail på detta sätt en bild av ytan av samma typ som
mikroskopiskt upptagna etsningsbilder och är icke
bunden vid ett vanligt mikroskops
upplösningsför-inåga. Man har naturligtvis också helt andra
möjligheter att följa en strukturändring i ytan.

Jag tror, att det för var och en måste vara tydligt,
att problem av den typ vi här sysslat med besitta ett
icke endast allmänt kemiskt utan ock allmänt
tekniskt intresse. Det väller fram en mängd av
forskningsuppgifter eller redan erhållna resultat, varur det
dock är vanskligt att vid ett föredrag gripa ut cle
bästa exemplen. Ett dylikt val blir med
nödvändighet beroende av det egna arbetsprogrammets art.
Men ett enda föredrag är ju heller icke i första hand
ägnat att bibringa djupare kunskaper utan fastmer
att giva en överblick och väcka intresse. Ett
målmedvetet utforskande av dylika effekter och ett
systematiskt inriktande på deras nyttiggörande bildar
emellertid utan all fråga ett viktigt led i våra dagars
tekniska utvecklingsarbete. I detta arbete måste
även vårt land taga aktiv del.

1 O. Hahn: Naturwiss. 12 (1924), 1140; 17 (1929), 296.

2 L. H. Germer: Z. Phys. 5J, (1929), 408.

Koksstybbens och småkoksens
tillvaratagande vid gasverken.

Av gasverksföreståndaren civilingeniör O. HOLMQVIST, Linköping.

De svenska gasverken ha genomgående
rationaliserat sina kokssorteranläggningar, för att få fram en
stybbfri koks av jämn styckestorlek, vilket utgör den
nödvändiga förutsättningen för en god värmeekonomi

i värmeledningspannor. Man har därigenom även
lyckats skapa en god avsättning för den tillverkade
koksen till goda priser, med undantag för de minsta
sorteringarna och stybben, som, åtminstone vid de
mindre och medelstora verken, måste slumpas bort till
starkt reducerat pris.

Med ändamålsenliga släckningsanordningar och
moderna kokssorterverk, kan styckestorlekar ned till 5
mm utsorteras. De större gasverken använda
storlekarna 5—2 5 mm i centralgeneratorer och stybben
i stokerseldade ångpannor, varför vid dessa verk
inga avsättningssvårigheter finnas. Förhållandet är
dock annorlunda vid de mindre verken. För där
lämpliga generatortyper passa endast de största
koksstorlekarna, 60 mm och däröver. Ångbehovet är i regel
ej heller så stort, att kontinuerligt drivna ångpannor
behövas, utan avgaspannor, eventuellt med tillsatsvärme
från gasbrännare, äro i allmänhet tillräckliga. En
del av småkoksen, 12—2 5 mm, får användning som
bränsle i kakelugnsinsatser, men avsättningen minskas
för varje år pä grund av den fortgående
moderniseringen av äldre bostäder. Sorteringen 5—12 mm har
i regel fått följa med stybben då finkoksen varit
omöjlig att placera. Stybben i sin tur måste slumpas bort,
ofta i stark konkurrens med koksimportörernas lager,
som fyllnad i trossbottnar, till plattfabriker eller
enstaka stokerseldade pannor.

För att göra även stybben och småkoksen
högvärdig, har följande förfaringssätt blivit utprovat vid
härvarande gasverk. Stybben inblandas med kolen
och det har visat sig att upptill 3 % kan användas
utan att koksens hållfasthet märkbart försämras. En
absolut nödvändig förutsättning är dock en
omsorgsfull blandning med kolen, så att stybbkornen bliva
helt omgivna av kol, och att stybben är finmalen.
Blandningen sker enklast och effektivast på följande
sätt. Stybben utbredes på det utjämnade kollagret.
Genom den efterföljande behandlingen (uppösningen
i decauvillevagnar, tömning i inmatningstratt,
krossning i desintegrator och transport upp i bunkers
varifrån blandningen med transportvagn föres • till
av-gasningskammaren) sker en mycket omsorgsfull
blandning. Genom att stybben får medfölja under
alla dessa procedurer behövas inga extra
blandningsanordningar, utan en tillräckligt homogen blandning
erhålles och ävenså en god koks.

På så sätt har stybbproblemet blivit löst, återstår
sä småkoksen. För att kunna använda den minsta
storleken, 5—12 mm och överskottet av sorteringen
12—25 mm har anskaffats tillsatsaggregat för fin-

Flg. 1. Schematisk bild av förbränningsanordning- för
små-koks.

46

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free