- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

Redaktör: FRITHIOF H. STENHAGEN

INNEHÅLL: Om de kemiska reaktionerna vid cementets hårdnande, av dr-ing. Lennart Forsén. — Ett nytt
kontinuerligt system för lutberedning vid sulfatcellulosafabriker. — Litteratur.

Om de kemiska reaktionerna vid cementets

hårdnan de.

Av dr-ing. LENNART FORSÉN.1

översikt.

D etta arbete omfattar resultaten av en
experimentell undersökning, som de senaste åren utförts på
Skånska cementaktiebolagets forskningslaboratorium
i Limhamn. I arbetet ha ingenjörerna P. S.
Håkanson, R. Hedin, H. Wennerström och dr Kallauner
deltagit, och uttalar jag mitt tack för flitigt och
intresserat medarbetarskap.

Ur tidigare arbeten och ur det, som framkommit i
denna nya undersökning, framgår följande.

Vid cementets reaktion med vatten gå
komponenterna i lösning i samma stökioimetriska
proportionel-, som de vattenfria komponenterna ha. Härvid
uppstå lösningar, som —- med de nybildade
hydrat-föreningarna som bottensats — äro övermättade. En
kontinuerlig upplösning av cementets
silikatkompo-nenter och utfällning av kalkrika
kalciumsilikathyd-rat i limmande form förorsaka cementets hårdnande.
Ur cementets huvudkomponent C3S* bildas en lösning,
som först innehåller 3 CaO: 1 Si02, och som genom
utfällning av cementlimmet Ca2Si04 • 4 H20 ger
upphov till en starkt övermättad kalklösning.
Cementets eller kalciumsilikatens "svällning" till en
voluminös massa vid skakning med vatten eller olika
lösningar beror på silikatens upplösning och utfällning
av kalciumsilikathydrat.

Cementets normala hårdnande, som består i en
kontinuerlig upplösning av silikaten och utfällning av det
kalkrika kalciumsilikathydratlimmet, kan på olika
sätt influeras av ämnen, som äro upplösta i
reaktionslösningen. Upplösta kalciumsalter accelerera
reaktionen och därigenom hårdnandet genom att nedsätta
reaktionslösningens pH så att kalciumsilikaten snabbt
upplösas, varefter silikathydraten hastigt utfällas på
grund av anrikningen av Ca-joner. Upplösta
aluminat utfälla kalkfattiga gel av aluminiumsilikat resp.
aluminiumhydroxid och kiselsyra, varigenom den
normala bildningen av cementlimmet Ca2Si04 • 4 H20
förhindras eller stores.

Yid normalbindning föreligger eller uppstår
momentant en sådan reaktionslösning, i vilken
alumina-tens löslighet är starkt nedsatt. Eventuellt upplösta
aluminat utfällas härvid genast i form av en
ytfäll-ning eller film på själva cementkornen, varigenom
cementkomponenternas upplösning retarderas.
Sådana fällningar äro främst de i kalkvatten olösliga
föreningarna trikalciumaluminat-dubbelsalt med gips
eller andra kalciumsalter samt
tetrakalciumaluminat-hydrat. "Retarderare" äro föreningar, som
åstadkomma dylika fällningar. Bland retarderare märkas
främst kalciumsalter i måttlig koncentration i
närvaro av upplöst kalk, eller enbart kalk i lösning
härrörande från en sådan kalkförening att kalktillförseln
till lösningen sker snabbt och i sådan mängd, att den
täcker konsumtionen av kalk för
tetrakalciumalumi-natbildningen. Yid högre koncentration av vissa
kalciumsalter såsom CaCl2 och andra sänkes
reaktionslösningens pH-värde, även om lösningen är
kalkmät-tad, så mycket att aluminaten gå i lösning och ingen
utfällning eller retardering inträder. Vid närvaro av
såväl kalciumhydroxid som gips utfälles i kalkvatten
olösligt trikalciumaluminat-kalciumsulfatdubbelsalt,
sannolikt monosulfatet

3 CaO, A120,

CaS04•12

i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
kemi och bergsvetenskap den 11 mars 1938.

* I denna publikation användas för cementkomponenterna
de i cementlitteraturen brukliga förkortningarna (C = CaO,
A = AI2O3, S = Si02, F = Fe203), C3S = 3 CaO • Si02, C3A =
= 3 CaO • AI2O3, C4AF = 4 CaO • AI2O3 • Fe203 osv.

H20. Vid cementets normala reaktion med vatten
kan aluminatens omvandlingshastighet, som är
förhållandevis låg, experimentellt följas genom
bestämning av i kalkvatten löslig S04", vilken svarar mot
fri gips. — Retarderare äro vidare magnesiumsalter,
som momentant ge en ytfällning av
magnesium-hydroxid på cementkornen, varigenom snabb reaktion
förhindras och normalbindning inträder. Släckningen
av bränd kalk kan på samma sätt genom utfällning
av en ytfilm av magnesiumhydroxid avsevärt
retarderas med 10 %-ig magnesiumsulfatlösning.
Barium-hydroxid och bariumsalter verka även som
retarderare genom utfällning av aluminat. Vidare verkar 5
pro-centig alkalihydroxidlösning som retarderare.
Alkali-hydroxidernas och bariumhydroxidens retarderande
verkan är dock mindre effektiv än kalciumsalceinas,
emedan aluminatens löslighet endast i någon mån
nedsattes, varigenom reaktion mellan upplösta
aluminat och silikat delvis inträder med den påföljd,
att de mekaniska hållfastheterna starkt nedsättas,
I gipsfritt snabbindande cement, som blivit lång-

9 juli 1938. häfte 7

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938k/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free