- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

samtbindande genom inverkan av fuktig luft, ha
cementkornen betäckts av en skyddsfilm av avbundet
cement. Dylikt cement blir åter snabbindande vid
filmens upplösning eller vid förnyad målning.

Snabbindning inträder, då en retarderande lösning
ej finnes eller ej momentant bildas. Härvid gå
alu-minaten och silikaten snabbt i lösning. Den starka
värmeutvecklingen beror på den snabba reaktionen,
den momentana vattenbindningen beror på den
snabba hydratbildningen och koaguleringen av
aluminiumsilikat. De lägre mekaniska hållfastheterna
bero på att den normala bildningen av cementlimmct
Ca2Si04 • 4 HjO förhindras genom koagulering av
kalkfattigt aluminiumsilikat.

Snabbindning inträder i regel med gipsfria tekniska
cement, som äro alkalihaltiga. Härvid gå
alkalialu-minat och silikat momentant i lösning och
koagulering mellan aluminat och silikat inträder.
Snabbindning hos alkalihaltiga cement kan ej förhindras genom
kalktillsats, emedan kalkens löslighet är starkt nedsatt
i den momentant bildade alkalihydroxidlösningen och
emedan kalkens upplösningshastighet är mycket
mindre än alkaliföreningarnas. Tillsats av snabbt
löslig gips eller andra lösliga kaliumsalter
åstadkommer omedelbart en neutralisering av
alkali-hydroxiden på grund av kalciumhydroxidens lägre
löslighet. Härvid bildas en mättad resp. övermättad
lösning av kalk i en kalcium- och alkalisaltlösning
och aluminaten utfällas i form av en film på
cement-kornen, varigenom cementkomponenternas, även
alkaliföreningarnas, upplösning retarderas.

Alkalifria cement, som äro snabbindande utan
re-tarderare, kunna liksom alkalihaltiga cement
retarderas med gips eller andra kalciumsalter, men även
med enbart kalk. C3S-rika alkalifria cement äro
långsamtbindande utan retarderare även vid relativt
hög aluminathalt, emedan C3S momentant ger en
mättad eller övermättad kalklösning, som utfäller
tetra-kalciumaluminat.

Alkalifria cement, som ha hög C,3S-halt och äro
långsamtbindande utan retarderare, visa normal tid
till bindningens slut, om de äro järnfria. Innehålla de
däremot järnföreningar få de onormalt lång tid —•
ca 24 timmar —• till bindningens slut. Tillsättes gips
eller andra kalciumsalter till dylika ferrithaltiga
cement, blir dock slutbindetiden normal. Detta
förhållande beror sannolikt på att utan kalciumsalttillsats
en gelatinös järnförening utfaller på cementkornen
och retarderar reaktionen, medan kalciumsalter
åstadkomma en utfällning av järnföreningar av annan,
sannolikt kristallin, struktur.

Med alkalifria cement erhålles mekaniska
hållfast-heter, som vida överträffa de vanliga tekniska
alkalihaltiga cementens, beroende på att alkalierna i
cementbruk av dessa förekomma som fria hydroxider,
så snart gipsen eller kalciumsalten konsumerats vid
aluminatens omvandling. Yid närvaro av fria
alkali-hydroxider gå som tidigare nämnts aluminaten i
någon mån i lösning, varigenom den för hållfastheten
menliga reaktionen mellan aluminat och silikat
inträder.

Alkalihaltiga cement förändras ibland vid lagring
och bli snabbindande, vilket beror på upptagning av
fukt och kolsyra och bildning av alkalikarbonat, som
vid cementets utrörning med vatten snabbt upplöses
och genom utfällning av kalciumkarbonat nedsätter

reaktionslösningens kalciumhydroxidhalt.
Retarde-ring genom utfällning av kalciumaluminatföreningar
uteblir och snabbindningsreaktionen inträder.

Socker och humus verka skadligt på cementets
av-bindning, emedan lösningar av dessa ämnen upplösa
aluminaten även vid närvaro av kalk, varigenom
snabbindningsreaktionen inträder. Borsyra och borax
upplösa även kalciumaluminaten och åstadkomma
snabbindning och dåliga hållfastheter.

Gipsens inverkan på snabbindande alkalihaltigt
cement måste anses sammansatt av tre olika moment.
Gips i form av dihydrat avger en del kristallvatten
i kvarnarna, varigenom en hinna av hydratiserat
cement i någon mån bildas runt cementkornen. Den
mättade eller övermättade gipslösning, som
momentant bildas då cement blandas med vatten,
neutraliserar den frigjorda alkalihydroxiden och bildar en
övermättad lösning av kalciumhydroxid. Gips och
kalciumhydroxid finnas alltså i riklig mängd i
lösning och skyddsfilmen av gelatinösa
aluminatför-eningar utfälles snabbt.

Liknande reaktioner, som här skildrats för
portlandcement, ha visat sig inträda vid granulerad
basisk masugnsslaggs reaktion med vatten. Utan
retarderare inträder på slaggkornens yta en koagulering
mellan silikat och aluminat, som stoppar reaktionen.
Vid närvaro av retarderare såsom kalk eller
portlandscement (C3S) eller alkalihydroxid, som alstrar
en kalciumhydroxidlösning ur slaggens
sulfidför-eningar, nedsattes aluminatens löslighet och silikaten
gå i lösning och utfällas som kalkrika silikathydrat
motsvarande cementlimmet.

Experimentellt arbete.

Komponenter.

1. Metodik.

Då normalbindande cement utröres med vatten
uppstår omedelbart en reaktionslösning som är
mättad eller övermättad med kalk och gips.
Allteftersom kalk och gips konsumeras ur lösningen för olika
reaktioner tillföras nya mängder kalk och gips ur
C3S och förefintligt gipsöverskott. Lösningens
sammansättning blir således för en tid praktiskt taget
oförändrad. Likartade tillstånd som de, vilka råda
vid cementets reaktion med vatten, erhållas om en
liten mängd av de finmalda komponenterna
behandlas med ett stort överskott av en lösning av mättad
kalk eller mättad kalk-gipslösning.
Koncentrations-förändringar i reaktionslösningen genom inträdande
reaktioner blir ytterst liten och kan lämnas obeaktad
om 0,2 gr av en cementkomponent, exempelvis
"C2A"-smälta, skakas med 1 liter reaktionslösning, t. e.
mättat kalkvatten. Genom analysering av
lösningens och bottensubstansens sammansättning efter
olika tider från 1 minut till 3 månader, har vid
denna undersökning de olika cementkomponenternas
reaktionshastighet och sammansättningen av de
nybildade föreningarna belysts.

Föremål för undersökningen ha varit C3S, C3A,
"C2A"-smälta, "CAS"-smälta motsvarande Rankins
punkt 17 (d. ä. glasresten vid cementframställning ur
CaO, SiO, och A1203) alkalihaltig "C2A"-smälta och i
någon mån ß-Gß (stabiliserad med 0,5 % borsyra)
samt C4AF-smälta och C4AF-kristaller. De rena
kristallina komponenterna har jag erhållit från

50

9 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free